På grund av den extremt torra sommaren 2018 sjönk det åländska jordbrukets bruttointäkter till 24,6 miljoner euro vilket var 1,3 miljoner mindre än 2017. Eftersom det offentliga stödet samtidigt var 1,7 miljoner lägre sjönk Ålands totala lantbruksintäkter från 39,5 till 36,6 miljoner euro.
De största inkomsterna generade mjölken med 6,5 miljoner euro (oförändrat) knappt före äppel 6,3 miljoner (+700.000), potatis 3,0 miljoner (-1.200.000), lök 2,7 miljoner (-100.000) och trädgårdsprodukter 2,3 miljoner euro (oförändrat).
Köttintäkterna ökade till 2,5 miljoner euro (+200.000) när många jordbrukare tvingades nödslakta djur till följd av bristen på foder.
Fiskets försäljningsvärde sjönk med 100.000 euro till 3,9 miljoner, fiskodlingen låg oförändrat på 37,1 miljoner medan skogsbrukets virkesförsäljning steg från 3,9 till 4,7 miljoner euro.
Stora exportandelar
Den åländska livsmedelsindustrin hade 2018 totalt 297 anställda på Åland och omsatte 181,65 miljoner euro. Störst var Orkla Confectionary Finland Ab med 115 miljoner före Ålandsmejeriet ÅCA 17,1, Ålands Trädgårdshall 16,0, Martin & Servera Oy (tidigare Chipsters Ab med fiskförädling som huvudprodukt) 14,0, WJ Dahlman Ab 12,35 och Ab Lantbruk 7,2 miljoner euro.
Den högsta exportandelen av dessa företag hade Martin & Servera, som har sin ägare i Sverige, med 95 procent till Finland och 5 procent till andra länder. Norskägda Orklas exportandel var 97 procent, ÅTH:s 90, Ålandsmejeriet 39 och Dahlmans 17 procent.
Ab Lantbruks exportandel ligger mellan 10 och 15 procent, men under 2018 blev det på grund av torkan ingen spannmålsexport alls från Åland.
Inom träförädlingen omsatte Ålands Skogsindustrier Ab 14 miljoner euro med en exportandel på 70 procent.
Primärnäringarnas, livsmedelsindustrins och träförädlingens totala omsättning år 2018 var 241,3 miljoner euro och antalet anställda 872 personer. Omsättningen utgjorde 3,9 procent av Ålands bruttonationalprodukt och andelen anställda var 5,9 procent av den totala sysselsättningen.
Ålands producerar 100 procent av Finlands päron, 90 procent av schalottenlöken, 69 procent av landets äpplen och 25 procent både av lök och sparris.
– Dessutom är det åländska granvirket starkast i Norden, påpekar åländska landsbygdsutvecklaren Lena Brenner i en sammanställning om primärnäringarnas betydelse för Åland.
Viktigt skyltfönster ger ringverkningar
Brenner framhåller också att primärnäringarna tillsammans med livsmedelsindustrin ger de ”klart största positiva ringeffekterna” inom den åländska ekonomin i form av ökad efterfrågan och tilläggssysselsättning inom andra branscher.
Eftersom ”gastroturism” som kombinerar nöjet att resa och äta är en växande trend över hela världen har lantbruket en stor betydelse för den åländska turistnäringen.
– En ökad efterfrågan på böndernas och fiskarnas produkter och tjänster gör att många lantbrukare nu satsar på gårdsturism och mathantverk som en del av verksamheten. Det är ett viktigt skyltfönster för den åländska maten, betonar Brenner.
Hon hänvisar också till lantbrukets viktiga roll för Ålands ”turistiska attraktivitet” eftersom betande djur upprätthåller den vackra skärgårdsmiljön med öppna landskap och blommande strandängar.
Lena Brenner är landsbygdsutvecklare och chef för Ålands Landsbygdscentrum i Jomalaby. Det är ett samarbetsorgan för tolv organisationer som bidrar till att bredda och utveckla näringslivet på den åländska landsbygden.
Till de tolv organisationerna hör bland andra Ålands Hushållningssällskap, Ålands Skogsvårdsförening, Skördefestens Vänner, Lokalkraft Leader Åland och Ålands Producentförbund.
– Genom rådgivning, utbildning, demoodling och projekt vill vi inspirera och främja lönsamt landsbygdsföretagande, beskriver Brenner landsbygdscentret, som sedan början av 2018 inryms i före detta Naturbruksskolans ombyggda lokaliteter på Jomala gård.