Jord- och skogsbruksministeriet och producentorganisationerna kom på måndagen till samförstånd om hur krispaketets 30 miljoner till gårdarna ska fördelas. Dessutom slog man fast att 85 procent av förskotten på AB-områdets produktionskopplade stöd för husdjursproduktion betalas ut i december i stället för normala 70 procent.
Jord- och skogsbruksministeriet och producentorganisationerna nådde på måndagen en preliminär överenskommelse om hur krisstödet på 30 miljoner till gårdarna ska fördelas. SLC:s ordförande Mats Nylund förklarar.
– Det handlar alltså om de 30 miljoner av krispaketet på 86,5 miljoner som enligt överenskommelsen i regeringens budgetria ska riktas till det nationella stödet. Krispaketet som sådant innehåller ju också andra åtgärder som verkställs senare. Den här överenskommelsen är preliminär främst på grund av att den fortfarande ska förankras hos finansministeriet.
20 miljoner av krisstödet går till AB-området och 10 miljoner till C-området. Av AB-områdets 20 miljoner går en del till den idisslande sektorn och en del till spannmålsodlingen. Via spannmålsodlingen går en del också indirekt till den enmagade sektorn.
– Torkan under den här odlingssäsongen har slagit till hårdast mot södra Finland och därför är det naturligt att merparten av krisstödet riktas till gårdarna där, säger SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback.
Av C-områdets 10 miljoner går en del till den idisslande sektorn (mjölk, nöt, får och getter) och en del till spannmålsodlingen. Den enmagade sektorn på C-området kommer i huvudsak att stödas via det nordliga stödet.
En del av överenskommelsen är också att 85 procent av förskotten på AB-områdets produktionskopplade stöd för husdjursproduktion betalas ut i december till skillnad från normala 70 procent.
Ansökan och inte ansökan
Krisstödet kommer att betalas ut med stöd av olika lagstiftning beroende på vilket stödområde det är fråga om. På AB-området är de minimis-stöd det enda tillgängliga redskapet för en sådan här utbetalning.
Mats Nylund fortsätter:
– På C-området har vi så att säga färdiga redskap, det vill säga outnyttjade fullmakter, vilket betyder att vi inte behöver starta en notifieringsprocess med kommissionen, som vi igen måste göra på AB-området.
För odlarnas del leder det här troligtvis till att odlarna på AB-området är tvungna att göra en ansökan för att erhålla krisstödet (de minimis), medan odlarna på C-området slipper det. Tidtabellen för utbetalningarna är fortfarande inte helt klar.
– Det är realistiskt att säga att utbetalningarna sker i början av nästa år. Förhoppningsvis redan vid årsskiftet, men ändå senast innan vårbruket. Pengarna behövs ju förstås på gårdarna redan nu.
Krisstödet är en del av krispaketet, bränsleaccisåterbäringarna en annan. Målsättningen är att bränsleaccisåterbäringarna för 2018 betalas ut betydligt fortare än vad som är fallet med accisåterbäringarna för 2017. De är som bekant inte utbetalda än, någonting som odlarna påpekat under sommaren.
– Nu förbereder man den lag som kommer att ligga till grund för accisutbetalningarna för 2018, det vill säga dem som jordbrukarna deklarerar senast den 28 februari 2019. Det gör att accisåterbäringarna förhoppningsvis kommer att vara hos jordbrukarna i april eller maj 2019. Det förutsätter att den politiska viljan för det här finns, men det har regeringen låtit oss förstå att den gör, säger Nylund.
Enda sättet att agera nu för tiden
Den existerande lagstiftningen, de spelregler som gäller mellan EU och Finland samt på nationell nivå förhandlingsresultatet från budgetrian 29.8 har rätt så långt satt ramar för vad som var möjligt i den här förhandlingen.
– En del detaljer är ännu öppna i beredningen. Den här förhandlingslösningen är en kompromiss, där pengar ska ut så fort som möjligt och vi har en begränsad arsenal med redskap för att nå våra målsättningar. Det är helt klart att vi inte nådde dem fullt ut nu, säger Nylund.
Vid extrema väderförhållanden som torka är det här enda sättet som myndigheterna kan agera sedan lagen om skördeskador och förfarandet med skördeskadeersättningar upphört.
– Eftersom vi inte har någon lag om skördeskador längre så blir ju alla de här åtgärderna schematiska av tvång. Sedan ska man också komma ihåg att det här är åtgärder uttryckligen för att hantera den situationen som orsakats av torkan i år, inte för att hantera jordbrukets allmänna och mer strukturella lönsamhetsproblem, säger han.