Deltagarna kunde vidga sina vyer om såväl Atfarms satellitkartor som olika moderna lantbruks- och specialmaskiner på ett odlartillfälle kring ämnet precisionsjordbruk på YA i Gamla Vasa.
I takt med att jordbruken växer ökar behovet av lantbruksmaskiner med mera avancerad teknologisk kompetens. Det framhöll Anders Vahtola, affärsområdeschef på Turun Konekeskus, i samband med det odlartillfälle kring precisionsjordbruk som Åboföretaget arrangerade i Vasa tillsammans med Yara och Wikli den 20 mars.
Turun Konekeskus som på sistone varit god för en årsomsättning på 65 miljoner euro är den tredje största aktören inom den finländska lantbruksmaskinhandeln.
– Trots att Finland är ett jättestort land är landet inte någon stor marknad för lantbruksmaskiner. Årligen säljs cirka tusen nya traktorer. Jämförelsevis är siffrorna i Turkiet och Frankrike 80.000 respektive 30.000, säger Vahtola.
Ifjol noterades den inhemska lantbruksmaskinhandeln för en ekonomisk tillbakagång på cirka 40 miljoner euro.
Ändå saknas det inte framtidstro i Finland inom den här branschen.
Exempelvis gör en undersökning gällande att cirka 30 procent av de inhemska gårdar som avser fortsätta åtminstone fram till 2032, och som har husdjursproduktion och odlingsytor som överstiger 200 hektar, planerar att investera i nya traktorer framöver.
– Unga jordbrukare kunde gärna köpa maskiner tillsammans för att få bättre ekonomi, tipsar Vahtola i samma veva.
Satellitkartor möjliggör mer effektiv gödselhantering
Genom att ta i bruk Atfarms digitala satellitkarttjänster kan jordbrukare få bättre insyn i de egna åkerytornas gödselbehov – i jakten på större skördar.
– Satellitfotograferingen sker varannan dag förutsatt att vädret är molnfritt. Kväve- och biomassamängder kartläggs kontinuerligt. De här tjänsterna har redan flera tusen användare i Finland bland jordbrukare samt även en del rådgivare, säger Stefan Dahlvik från Yara.
– Kvävebehovet på odlingsåkrar varierar från år till år. Också inom enskilda växtsäsonger förekommer det variationer, säger Dahlvik.
Speciellt viktigt är det att ha kvävemängderna under kontroll och vid behov övergödsla i samband med stråskjutningen.
– Med hjälp av Atfarm får jordbrukarna exakta bilder av vilka åkerdelar som behöver extra tillskott av gödsel.
– Samtidigt är dränering och kalkning av åkrar alltid grundläggande metoder som kommer före olika slags precisionsåtgärder, betonade Dahlvik under sitt föredrag.
Robotteknik finns, men det kostar
Lantbruksmaskintillverkaren Horsch har med tiden etablerat sig som ett globalt företag i miljardklassen.
– Företagets mission är att skapa precisionsmaskiner som ger skördar mera effektivt och mera ekonomiskt, säger Håkan Westesson från Horsch.
Horsch tillverkar olika specialmaskiner för precisionsjordbruk, till exempel såmaskiner och kultivatorer i olika storlekar, pneumatiska gödselspridare och växtskyddssprutor.
– Bandsprutning och spot spraying har kommit med i bilden i högre grad i Sverige och Danmark på senare tid. Det går ut på att man besprutar åkrar endast på de ställen där det behövs. Detta medför samtidigt klara inbesparingar, säger Westesson.
Robotteknik och automatiserade åkerarbeten med traktorer utan hytter är också tillgängliga alternativ idag.
– Robottekniken kommer antagligen att ta över till viss del i framtiden. Hur mycket vill jag inte spekulera om. Övergången får samtidigt inte kosta för mycket för jordbrukarna, säger Westesson diplomatiskt.
Innan Ukraina-krigets utbrott hade Horsch stora planer att expandera på den ryska marknaden.
– Numera är företagets verksamhet i Ryssland nästan helt nedlagd. Istället har man satsat på Brasilien där bland annat produceras sojabönor i stor omfattning. Det finns idag en fabrik för tillverkning av precisionsmaskiner i den södra delen av landet, säger Westesson.
Dränering, växtföljd och kalkning
Under odlarträffen i Vasa berättade Staffan Eliasson från Starast, Karis om sin aktuella växtodlingsverksamhet. Eliasson producerar bland annat råg, höstvete, kummin och maltkorn på sammanlagt 235 hektar.
– Jag tröskar på cirka 135 hektar. Jag har en hel del höstgrödor. Vårsådden utgör en tredjedel av produktionen. Jag vill gärna tröska så tidigt som möjligt, säger Eliasson som satsar mycket på växtskyddsåtgärder.
– Jag har också odlat ärter tidigare. I år har jag ett uppehåll på den fronten grund av växtföljden.
– Dränering, växtföljd och kalkning är viktiga områden för mig. Liksom själva tajmingen, att helt enkelt hinna göra saker i rätt tid, säger Eliasson.
– Variationerna inom kontraktsodlandet är stora. 2022 och 2023 var ekonomiskt goda år för egen del. Inför säsongen 2025 hyser jag förhoppningar om stigande priser, tillägger Eliasson.