Det har varit mycket goda förhållande för potatisupptagning under hösten. Även skörden ser ut att bli normal och det gäller för hela landet. En som blev klar med arbetet förra veckan var Patrik Englund, som övertog jordbruket i Dagsmark i somras.
– Det har varit en jättefin höst och arbetet med upptagningen har förlöpt smidigt nästan hela tiden. Här i området hade vi åskskurar vid senaste månadsskifte så lite blött var det i svackor. Men jämfört med förra hösten har det varit utmärkta förhållanden, säger Patrik Englund.
Han inledde upptagningen i augusti och ökade därefter på takten och under första halvan av september började lagren fyllas.
– Vi avslutade arbetet i mitten av förra veckan och det är ungefär en vecka tidigare än normalt. Det har också varit torrt och varmt och därför har vi inte behövt oroa oss för frost.
Han får medhåll av Jan-Erik Back, sektoransvarig för växtodling på ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskap. Enligt hans samlade rapporter från olika delar av landet vittnar i stort sett alla om en bra höst för upptagningen.
Men den varma hösten och den tidiga starten på upptagningen kan bidra till ökad risk för spridning av röta under vintern.
– Skalflossning på tidigt upptagna partier kan öka spridning av eventuella bakterier under lagringen. Det gäller i synnerhet när början på hösten var så ovanligt varm, och det kan göra att röta sprids utan att vi vet om det nu. Så det är ett frågetecken. Dessutom har det rapporterats om en del kvävningsskador på utsatta fält, där nederbörden varit alltför riklig på grund av regnskurar tidigare, men annars ser det mycket bra ut, säger Back.
Nöjd med årets skörd
Englund är nöjd med årets skörd. Kvalitetsmässigt ser det väldigt bra ut, menar han.
– Kvaliteten är otroligt bra och mängderna har också varit relativt normala. Det är inga toppar och dalar utan ganska jämn skörd sett över hela linjen. Vi borde ligga på en medelskörd som är cirka 40 ton per hektar.
Englund är färsk potatisodlare i Dagsmark i Kristinestad efter att han i somras generationsväxlade och tog över verksamheten efter fadern Per-Erik Englund. Första året som odlare har börjat ganska bra.
– Det har varit ungefär som jag tänkte mig. Jag börjar inte från noll utan har arbetat på gården i över tio år så på det viset har det inte inneburit någon stor förändring. Men förstås är det jag som nu har ansvaret och det finns alltid nya saker att lära mig, säger han.
Gårdens potatisareal uppgår till mellan 50 och 55 hektar. Han odlar också havre, oljerättika samt viltåkrar för växtföljden.
– Det är viktigt att odla olika grödor och ha en växtföljd och det är något jag försöker tänka på. Jag har inte den perfekta växtföljden ännu, men på sikt ska jag nå dit, säger Englund.
Att ha tillräckligt med odlingsareal är viktigt för att kunna ha en så god växtföljd som möjligt. Förra året utökades odlingsarealen till 90 hektar.
– Då fick vi lite tilläggsmark och det är positivt. Det underlättar också kravet att nå upp till 33 procent växttäcke vintertid av odlingsarealen, konstaterar han.
Det gläder Jan-Erik Back som i många år poängterat vikten av växtföljd även för potatisodlarna.
– För potatisodlarna som odlar potatis på merparten av sin areal är det inte lika lätt att ha en bra växtföljd. Men jag tycker det har skett en stor förbättring under de senaste åren. Allt fler ser fördelarna med att ha en mera mångsidig odling, säger han.
Produktionskostnaderna har kommit ner de två senaste åren och är inte lika höga som 2022. Men jämfört med tiden före pandemi, krig och oroligheter är de fortfarande höga även för potatisodlarna.
– Jag har inte så mycket att jämföra med eftersom jag är en relativt ny odlare, men jag vet att kostnaderna fortfarande är höga. Så även vi odlare pressas av höga kostnader, säger Englund.
Stort utbud kan pressa priserna
Enligt Back är prisbilden för matpotatis i Finland inte den bästa. I kombination med en god skörd och därmed stort utbud ser han det som en utmaning att få upp priserna på sikt.
– Oavsett landsdel rapporteras om goda skördar och en lyckad upptagning. Det har kommit bra med potatis över allt och det stora utbudet blir en utmaning för prisbilden. Är utbudet lägre kan priset stiga längre fram mot våren, men det är oklart hur det blir, konstaterar han.
Eftersom Finland har en självförsörjning av potatis på över hundra procent måste en del av skörden exporteras.
– Det finns möjligheter till export, men då är det alltid frågan om kostnaden blir för hög och om det blir lönsamt att få ut överskottet på det viset, säger Back.
Enligt honom uppgick potatisarealen för några år sedan till över 2.000 hektar i Kristinestadsnejden. Under de senaste åren har den minskat till under 1.900 hektar.
– Det är positivt med tanke på marknaden, men samtidigt har vi duktiga odlare som satsar på odlingen och det kommer också nya sorter som ger bra avkastning. Men på sikt borde vi få ner potatisarealen i Finland för att motverka att goda skördar pressar producentpriserna.
– Kanske det finns möjlighet att nu ta en funderare på vilka skiften man kan ta med i växtföljdsplaneringen på riktigt, säger han.
Trots utmaningarna tycker Back att det är fint att se att det finns en yngre generation som vill ta över och utveckla näringen.
– Jag ser det som mycket positivt att det finns framtidstro som det finns här på gården. Det är också bra att nya odlare som Patrik får hjälp och stöd av föräldrarna. Det är en stor helhet som medför mycket ansvar, säger han.
Patrik Englund har siktet inställt på framtiden.
– Jag vill fortsätta utveckla gården och kunna leva på att odla potatis. Det är en förutsättning för att ta över och jag har en tro på framtiden. Annars hade jag inte övertagit gården, säger han.