Nylands Svenska Lantbrukssällskap och NSL Försök går i bräschen för att utveckla odlingsmetoder och genom gedigen sorttestning visa på skillnader mellan olika odlingssorter. Fältvandringen bland försöksrutorna i Västankvarn och i Sjundeå i medlet av juli samlade omkring hundra deltagare.
Torkan i Västnyland har givetvis påverkat odlingarna, men försöksrutorna som ligger i en dalgång i Västankvarn verkar ha klarat sig någorlunda. I juni regnade det knappt alls i Västankvarn, medan juli förde med sig ett flertal mindre regn. På webbplatsen vader.nsl.fi kan man följa med temperatur, nederbörd, värmesumma och andra väderrelaterade fakta från väderstationerna i Västankvarn i Ingå respektive Stor-Sarvlax i Lovisa.
På försöksgården i Västankvarn utförs både odlingstekniska försök och sorttestningar på spannmål, oljeväxter och baljväxter. En del av försöken på försöksgården utförs i egen regi, en del administreras av Naturresursinstitutet Luke och en del sker på uppdrag av olika förädlare och sortägare.
För närvarande utförs också ett flerårigt försök med biostimulanter, som exempelvis kan vara gödselliknande eller markförbättrande ämnen eller olika slag av bakterier eller svampar som ska förbättra förhållandena för växten.
Rent visuellt var det svårt att se några betydande skillnader mellan behandlade och obehandlade försöksrutor, men uppföljningar under flera års tid kan ge tydligare svar.
På fältvandringen hade besökarna möjlighet att bekanta sig med pågående försök. Det ordnades också busstransport till sortförsöken i höstgrödor i Sjundeå.
Försöksresultaten hittas i de årliga försöksrapporterna på webbplatsen nsl.fi under fliken NSL Försök. Årets försöksresultat publiceras först nästa vinter.
Inga onödiga besprutningar
Ett av de aktuella projekten där NSL också medverkar, syftar till att hitta metoder som kan minska på användningen av växtskyddsmedel. Eftersom framtiden sannolikt för med sig bestämmelser som ska minska på användningen av kemiska bekämpningsmedel gäller det för jordbrukarkåren att vara förberedd.
– Lagstiftningen kommer på sikt att ändra på användningen av kemiska bekämpningsmedel. Det kommer att bli stora förändringar för jordbrukarna, förutspår specialforskare Marja Jalli vid Luke.
Projektet ”Itua ja vastetta” jobbar därför med att hitta sätt att genom integrerat växtskydd minska på behovet av besprutning genom att ytterligare anpassa besprutningen till behovet. Projektet inleddes ifjol och utförs i samarbete med Luke, NSL, Atria, Fazer och tjugo aktiva jordbrukare.
Tanken är att förhindra onödiga och olönsamma besprutningar och i stället sätta in åtgärder på exakt den tidpunkt då de gör bäst nytta.
För närvarande finns det också ett antal bekämpningsmedel som sannolikt kommer att strykas från listan på tillåtna substanser och att hitta ersättare för dem kan vara svårt.
– Dessutom handlar det om lönsamhet. Våra val styrs av vad som är lönsamt och besprutning bör enbart ske om det kan ge ett tilläggsvärde, säger Jalli.
Projektet har därför jobbat med att ta fram tröskelvärden för hur allvarliga symptom det ska finnas för att det ska löna sig att växtskyddsbekämpa.
Jalli påminner också att det viktigaste är att produktionsgrödan mår bra. Endast då kan den bäst utnyttja näringen som finns i marken. En välmående gröda har också bäst motståndskraft.
Principerna för integrerat växtskydd
• Förebygg förekomsten av skadegörare på förhand.
• Granska odlingarna för eventuell förekomst av skadegörare.
• Börja bekämpningen på basis av observationsresultaten.
• Använd olika bekämpningsmetoder på ett mångsidigt sätt vid bekämpningen.
• Använd så litet växtskyddsmedel som möjligt.
• Förebygg uppkomsten av skadegörarbestånd som är resistenta för växtskyddsmedel.
• Följ upp effekten av bekämpningsåtgärderna.
NSL i framkanten
Samarbetet har lett till en konkret tjänst som heter WisuPrognos (WisuEnnuste) som fungerar som en tilläggsmodul i odlingsplaneringsprogrammet Wisu. Tjänsten ska hjälpa odlaren att rikta in åtgärder då de behövs bäst.
Programmet skickar meddelanden till jordbrukaren när riskerna för sjukdomsangrepp ökar.
– Modellen ger en fingervisning om när det lönar sig att vara särskilt uppmärksam. Den berättar inte vad du ska göra, men den påminner dig om att gå ut på åkern och följa med situationen, säger NSL:s försöksledare Patrik Erlund.
Han beskrivs av Marja Jalli som hjärnan bakom programmet. Idén är att göra växtskyddet så kostnadseffektivt och behovsprövat som möjligt, vilket samtidigt minskar miljöbelastningen. Växtsjukdomsprognosen baserar sig på uppgifterna i Wisu om skiftets förfrukt, växtsort, bearbetningsmetod och datum för sådd.
WisuPrognos
• Beräkning och uppföljning av sjukdomsrisker på skiftena
• Grafisk presentation av de senaste dagarnas sjukdomsutveckling
• Prognosmodell för kornets bladfläcksjuka och kornets sköldfläcksjuka
• Prognosmodell för vetets bladfläcksjuka och vetets brunfläcksjuka
• Gårdsvis väderdata
• Kostnad: 55 euro/år + moms (Förutsätter ikraftvarande Wisu-beställning)
WisuPrognos räknar ut hur sjukdomsutvecklingen har sett ut under de senaste dagarna och hjälper jordbrukaren att påbörja bekämpningen vid precis rätt tidpunkt. WisuPrognos använder väderdata från Meteorologiska institutet, utgående från gårdens koordinater.
Borgåjordbrukaren Erik Oljemark hör till dem som testat WisuPrognos. Eftersom tjänsten är kopplad till odlingsplanen anger den behovet av bekämpning av kornets och vetets sjukdomar på varje enskilt skifte.
– Jag får meddelande till min telefon när risken är på en viss nivå. På sommaren har man så mycket på gång att det är bra att bli påmind så att bekämpningen blir gjord vid rätt tidpunkt, säger Oljemark.
Han har följt anvisningarna och är nöjd med resultatet så här långt, eller så nöjd man nu kan vara ett sådant här år.
WisuPrognos fungerar också som ett alternativ till den gårdsspecifika åtgärden för miljöersättning.
Efterlyses: finsk koriander
Ett annat av de pågående försöken på Västankvarn gäller odling av koriander. Försöket finansieras av Närpesföretaget Caraway Finland och utförs av NSL Försök.
Caraway Finland exporterar kummin till över fyrtio länder, men satsar nu också på vidareförädling av koriander.
– Både i Ryssland och Ukraina odlas det mycket koriander. På grund av kriget finns det nu en stor efterfrågan på europeisk koriander och internationella köpare har visat intresse för koriander odlad i Finland, säger Matias Rönnqvist från Caraway Finland.
En stor del av koriandern går till Indien.
Rönnqvist odlar själv koriander för sjätte året och börjar få en viss känsla för hur det ska gå till.
– De viktigaste frågorna är hur man hanterar ogräset, om man behöver gödsla och i så fall hur mycket samt vilka sorter det lönar sig att odla hos oss, säger Rönnqvist.
Bland annat de här frågorna hoppas han få svar på genom försöksodlingarna på Västankvarn.
Från frö till olja
Det är alltså inte frågan om växthuskoriander som odlas i kruka och används som kryddgrönt i matlagning. Caraway Finland satsar på kontraktsodling av korianderfrö på åkermark.
Fröna, som påminner om vitpeppar, förädlas till olja. Oljehalten i fröna varierar mellan 0,5 och 1,5 procent. Korianderoljan används i parfymer, läkemedel och läskedrycker men även i matlagning.
Skördenivån varierar enligt Rönnqvist mellan 0 och 1.500 kilogram per hektar.
– Den realistiska medelskörden ligger runt 700-800 kg, uppskattar Rönnqvist.
Koriandern är en anspråkslös växt som trivs på magra jordar och klarar sig till och med helt utan gödsel. Den ska sås tidigt, men är långsam i starten då den bildar en lång pålrot.
– Det fina med koriandern är att skadedjuren inte gillar den. Därför passar den också bra som skyddsgröda i kummin.
Ogräsen kan däremot bli ett bekymmer. I konventionell odling kan ogräsen bekämpas före korianderns uppkomst med ogräsmedlen Fenix (aklonifen) och Stomp (pendimethalin), men nu försöker man hitta alternativ också till dem.
Koriander går också bra att odla ekologiskt förutsatt att ogräsen kan hållas i schack. Särskilt svinmålla kan vålla problem i torkningsskedet eftersom den är tung och torkar långsamt vilket gör den svår att sortera bort.
Fördelarna med koriandern är däremot att den är anspråkslös, passar bra i växtföljden och har en pålrot som tar sig djupt ner i marken och luckrar jorden. Dessutom finns det en efterfrågan på finländsk koriander vilket påverkat priset positivt. Odling och torkning sker med samma maskiner som vid spannmålsdito.
Också pollinerare gillar koriander. Det är förstås en bra sak rent allmänt, men i vilken mån pollinerarna bidrar till en högre skörd är också en sak som undersöks på försöksrutorna i Västankvarn.
