Inga1
Det var många markägare som ville bekanta sig med Ingå kommuns nya förslag till generalplan då SLC Nylands Ingå lokalavdelning i tisdags ordnade informationskväll på föreningshuset Ingbohed i Täkter.
Jordbruk Skogsbruk SLC Livet på landet

Planeringsfrågor sysselsätter
markägare i Ingå

Det är en ansenlig mängd arbetstimmar som markägare i Ingå lagt ner på att följa med, fördjupa sig i, anmärka på och korrigera fel som uppstått under processen med att göra upp en ny generalplan.

Ingå kommuns arbete med generalplanen för fastlandet har pågått i över åtta år. Det har varit många krokar längs vägen med bland annat försvunna byggrätter och konsultjobb som kastats i soporna, åtminstone bildligt uttryckt. Markägare har känt sig trängda och problemen i början ökade på misstänksamheten mot hela planeringsprocessen.

Ursprungligen var tanken att minska rejält på antalet byggrätter ute på landsbygden till förmån för ett tätare centrumboende. Efter en kritikstorm från markägare gjordes dimensioneringen om så att den upplevdes mer rättvis av de berörda.

I tisdags ordnade SLC Nylands lokalavdelning i Ingå en informationskväll på Ingbohed i Täkter angående det senaste utkastet till generalplan. På plats var kommunens planläggningschef Minna Penttinen och byggnadstillsynschef Mikael Wikström. 

Över sextio markägare slöt upp vilket visar att ärendet är angeläget. Planförslaget finns nu till påseende i biblioteket och på Ingå kommuns webbplats. Där hittar man också en kommentarsblankett som man kan fylla i och lämna in.

Inga2
Byggnadstillsynschef Mikael Wikström redogör för planläggningssystemet som styr markanvändningen på olika nivå med hjälp av landskapsplaner, generalplaner och detaljplaner.

Skyddsbeteckningar oroar

Lokalavdelningens ordförande Christian Nyholm uppmanade alla markägare att bekanta sig med förslaget och vid behov göra anmärkningar till kommunen före utgången av mars.

Det är särskilt skyddsbeteckningar det lönar sig att vara uppmärksam på och ta reda på vad de kan föra med sig. Det går också bra att besöka kommunens tjänstemän i ärendet.

– Ni som är här på plats representerar ju en ansenlig del av Ingås landareal så vi lyssnar gärna på vad ni har att säga. En planeringsprocess är ju en dialog och en kompromiss, säger byggnadstillsynschef Mikael Wikström.

De skyddsbeteckningar som verkade vålla mest huvudbry hos markägarna var beteckningen Luo, av vilken det finns tre olika typer. De avser särskilt värdefull mark med tanke på naturens mångfald och har inga byggrätter.

Luo-beteckningar i det förra utkastet hade lett till att områden markerats som naturskyddsområde (SL) i Nylandsplanen 2050.

Även om detta inte varit avsikten i generalplanen fick det naturligt nog många markägare att sätta kaffet i vrångstrupen.

Skogsbruket kan begränsas

Det vanskliga är att ingen med säkerhet kan säga hur olika beteckningar kommer att tolkas i framtiden, särskilt om formuleringarna är otydliga.

Särskilt med tanke på skogsbruk finns det farhågor angående Luo-beteckningarna. Markägare befarar att markerade områden i ett senare skede kan leda till ett ännu starkare skydd – med alla de begränsningar det medför.

Det ges olika signaler från olika håll och det verkar inte vara entydigt vad beteckningarna kan leda till i praktiken. Många markägare uppfattar det som om deras möjligheter att bedriva skogsbruk inskränks, vilket leder till ekonomiska förluster.

Från kommunens sida hävdar man att det är Skogscentralen som självständigt fattar beslut om avverkningstillstånd.

– Vi på kommunen vill inte styra avverkningen, utan byggandet, säger byggnadstillsynschef Mikael Wikström.

Den samlade åhörarskaran förundrar sig varför dessa beteckningar måste finnas markerade om det endast är byggandet som påverkas. Omfattningen och mängden av Luo-områden har fått många markägare att reagera.

Inga3
Planläggningschef Minna Penttinen kom med i planläggningsprocessen i Ingå när hennes företrädare Sten Öhman gick i pension. Hon ser det som positivt att markägarna är aktiva i planeringsprocessen.

Vem är rädd för NTM-centralen?

Det görs klart att kommunen inte ensam kan styra och ställa hur den vill i planeringsfrågor. I bakgrunden spökar alltid Närings-, trafik- och miljöcentralen som tjänstemän och beslutsfattare verkar ha stor respekt för. Bestämmer sig NTM-centralen för att ställa till med besvär så lär den alltid vinna.

Gamla bondgårdar och gårdsmiljöer har ofta ett kulturhistoriskt värde och har därför försetts med skyddsbeteckningar av olika grad. Beteckningar kan medföra både kostnader och begränsningar för den som vill renovera, bygga till eller rent av riva.

Skyddade byggnader och gårdsplaner anvisas med sr-, srs- och srk-objektsbeteckningar.

– Det innebär att åtgärder kräver noggrannare planering och samarbete med Museiverket och byggnadsinspektionen, men oftast är det ändå helt möjligt att göra de förändringar som fastighetsägaren önskar, säger Mikael Wikström.

Han lyssnade tålmodigt på alla synpunkter angående generalplanen och fick slutligen uppmuntrande ord från markägarhåll:

– Se det inte som kritik utan som förbättringsförslag.