De nuvarande CAP-reglerna måste förlängas med ytterligare två år. Det kräver EU-parlamentets jordbruksutskott, som nyligen antog förslaget till en övergångsförordning som ska ge producenterna arbetsro åtminstone fram till slutet av 2022.
EU har ont om tid och utrymme för vidlyftiga reformer just nu. Finansieringen av EU:s långtidsbudget är fortfarande öppen. Ingen vettig kompromiss är i sikte då medlemsländerna drar år olika håll.
Nästa CAP-reform dröjer följaktligen också. Coronakrisen har inte förbättrat läget. EU-kommissionen har föreslagit en ettårig övergångsperiod, men tidtabellen förefaller utopisk. Bara de mest inbitna optimisterna tror på en lösning före 2023.
Enligt parlamentets jordbruksutskott är det omöjligt att genomföra så stora ändringar under en ettårsperiod. Utskottet kräver att den nuvarande jordbrukspolitiken ska förlängas med två år utan nedskärningar i finansieringen.
Tryggar ett fortsatt 141-stöd
Den finländska EU-parlamentarikern Elsi Katainen (Renew Europe/Centern) är parlamentets chefsförhandlare för CAP-övergångsförordningen. Enligt Katainen ska EU i det nuvarande läget först och främst trygga utkomsten för sina producenter.
Det är viktigt att vi har alla stödåtgärder på plats under övergångsperioden, säger Katainen. Coronakrisen skärper ytterligare behovet av en fungerande matförsörjning och livsmedelssäkerhet.
Enligt Katainens rapport ska den ettåriga övergångstiden automatiskt förlängas med ytterligare ett år om varken CAP-reformen och långtidsbudgeten kommer på plats före utgången av oktober detta år.
De facto innebär formuleringen en övergångsperiod på två år, eftersom ingen räknar med ett genombrott den närmaste tiden. Medlemsländerna behöver också tilläggstid för att lägga upp sina nationella strategiplaner.
För Finlands del tryggar förslaget en fortsättning på det nationella stödet till södra Finland (141-stödet), som kommissionen lämnade bort i sitt förslag till förordning. Katainen lyckades övertyga alla politiska grupper i parlamentet om detta.
Parlamentet kräver att alla betalningar till producenterna inom såväl den första som andra CAP-pelaren förblir oförändrade under de kommande två åren. Det förutsätter givetvis att långtidsbudgeten förblir oförändrad.
Nästa CAP-reform kommer tidigast 2023
Katainen utgår från att modellen banar väg för en fortsättning på de nationella stödåtgärderna för den nya programperioden. Hon räknar med att övergångsperioden tryggar producenterna stabilitet och högre säkerhet med avseende på investeringar.
Förhandlingarna i parlamentet genomfördes på distans mitt under coronakrisen. Också själva omröstningen skedde på distans på förslag av Katainen. Det var första gången i utskottets historia. Förslaget antogs enhälligt med rösterna 48-0.
Härnäst tas förslaget till omröstning i parlamentets plenarsession den 13-14 maj. Därefter inleds trepartsförhandlingarna mellan parlamentet, medlemsländerna och kommissionen. Katainen representerar parlamentet i förhandlingarna.
Den så kallade trilogen ska om möjligt inledas i medlet av maj och borde avslutas under Kroatiens EU-ordförandeskap. Målet är en ettårig övergångstid, men det mesta tyder på att parterna i slutändan enas om två år.
I praktiken torde CAP-reformen skjutas upp till tidigast 2023. Utan en gällande långtidsbudget saknas en plattform för fortsatta reformer. Processen försvåras av att ingen ännu kan uppskatta coronakrisens konsekvenser.