De allmänt goda förutsättningarna för den globala jordbrukssektorn kan på kort sikt dämpas av de negativa följderna av coronakrisen. Det befarar OECD och FAO i en gemensam prognos för utvecklingen på agrarmarknaderna fram till 2029.
På längre sikt väntas en återhämtning så att utvecklingen återgår till att följa en långsiktig trend. En växande befolkning och ekonomisk tillväxt kan igen börja driva efterfrågan på livsmedel.
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD och FN:s mat- och jordbruksorganisation FAO betraktar den närmaste utvecklingen med en viss oro. Marknaderna för jordbruksprodukter tenderar att försvagas.
Enligt de två organisationerna är de allmänna förutsättningarna goda, men pandemins ekonomiska och sociala följder hotar den positiva trenden. Regeringarna uppmanas att reagera med en balanserad politik för ett trygga en återhämtning efter krisen.
Bekämpningen av covid-19 har påtagligt ökat osäkerheten inom den globala livsmedelskedjan. Problemen hopar sig inom själva jordbruksproduktionen, bearbetningen av livsmedel, tillgången på arbetskraft, underleveranser, transport och logistik.
Dessutom har länderna genomfört åtgärder för att motverka riskerna för hälsan. Detta har medfört en dramatisk nedgång inom ekonomin som drabbar jordbrukare, löntagare och konsumenter runt om i världen.
Därutöver förändras efterfrågan inom både livsmedel och gastronomi. OECD/FAO-rapporten Agricultural Outlook 2020-2029 utgår från att utbudet under perioden kommer att öka starkare än efterfrågan.
Detta innebär att de reala priserna på de flesta jordbruksprodukter på kort sikt stannar på den nuvarande nivån eller börjar sjunka. Fluktuationer som kan härledas till bestämda efterfråge- och utbudsfaktorer kan ändå föranleda prispåslag.
Den expanderande globala befolkningen förblir den främsta drivkraften för en efterfrågetillväxt. Konsumtionsmönstren och nya trender varierar mellan länderna, beroende på deras inkomstnivå och utveckling.
Förutsatt att covid-19-bekämpningen blir effektiv och den globala ekonomin återhämtar sig, kommer också efterfrågan på jordbruksprodukter att återgå till basnivån. Då stiger också priserna.
Om inga nya störningar uppstår i det internationella handelssystemet, fortsätter trenden mot en ökad konsumtion av livsmedel. I höginkomstländer favoriseras livsmedel som produceras med mer hållbara metoder.