Elsakerhet
Att underhålla lantbrukets elutrustning är förutom ekonomiskt smart också ansvarsfullt med tanke på djurens säkerhet. FOTO: Pentti Vänskä
Tema

Oroväckande brister i
lantbrukens elutrustning

Gårdsstorlekarna växer, och de stora gårdarna kan ha huvudsäkringar i samma storleksklass som småskaliga industrier. Antalet eldsvådor på gårdarna har minskat, men enskilda eldsvådor förorsakar ekonomiskt större skador.

– Av eldsvådorna förorsakas cirka hälften av elektriska fel. På årsnivå är kostnaderna för stora eldsvådor på lantbruk cirka trettio miljoner euro. Jordbrukarna betalar också den här räkningen kollektivt i form av högre försäkringsavgifter, säger Veijo Malinen, medlem i Finlands elentreprenörsförbunds underhållsutskott.

Enligt Malinen hittar man i samband med lantbrukens underhållsinspektioner kritiska problem som förorsakar omedelbar fara i fem procent av elutrustningarna. Endast tre procent av utrustningen konstateras vara i utmärkt skick.

I de övriga fallen är de upptäckta bristerna allvarliga och i vissa förhållanden förorsakar de fara. Typiska risksituationer utgör situationer där djur eller människor kommer i kontakt med elutrustningens spänningsförande delar, utrustningens mekaniska slitage och felande kopplingar, som i värsta fall förorsakar en elstöt eller eldsvåda.

Problem med elutrustningens försämrade kondition som klassas som allvarliga förorsakar inte nödvändigtvis en omedelbar fara, men i fellägen kan de eskalera och förorsaka omedelbar fara eller åtminstone dyra avbrott i produktionen eller produktionsförluster.

Gamla lysrör är en allmänt klassad fara

Ett typiskt exempel är att jordningen saknas i centrala djurutrymmen, såsom båsen.

– Att jordningen saknas förorsakar i sig ingen fara, men i felsituationer kan det uppstå livshotande spänning i metalldelarna, som inget skydd kopplar bort. I mindre allvarliga fall kan det påverka djurens beteende på annat sätt, till exempel minska på djurens drickande, säger Malinen.

Också gamla, glödande lysrör är en allmänt klassad fara. Temperaturen på utbrunna lysrörs plaständor har mätts till 200 grader celsius, varvid också strypspolen går varm och förr eller senare förstörs, i värsta fall genom att brinna.

Om armaturen dessutom råkar ha en söndrig skyddskåpa och omgivningen är dammig, är risken för brand uppenbar.

Enligt elsäkerhetslagen rör de lagstadgade periodiska besiktningarna endast lantbruk vars huvudsäkring är större än 35 ampere. I praktiken gäller kravet huvudsäkringar som är 50 ampere eller större, alltså ungefär hälften av de finländska lantbruken.

Med andra ord faller hälften av lantbruken utanför de lagstadgade elsäkerhetsbesiktningarna. Mången jordbrukare känner heller inte till att de borde låta utföra den lagstadgade periodiska besiktningen med tio års mellanrum, och frågan kommer ofta fram först vid brandskyddsmyndighetens besiktning.

Oberoende om lantbruket bör göra en lagstadgad besiktning eller inte, är elutrustningens förvaltare ansvarig för sin utrustnings säkerhet.

Veijo Malinen uttalar sig i ett pressutskick och är överraskad att det inte sker flera bränder på lantbruken. För att förbättra säkerheten efterlyser han förnyad lagstiftning.

– Krav på och anvisningar för systematiska underhållsprogram för lantbrukens elutrustning borde införlivas i lagen. Utan detta kan man antagligen bara drömma om att i framtiden minska på antalet stora bränder på lantbruken, säger Malinen.