Det åländska virkesförrådet är nu 1,5 gånger större än för 60 år sedan, men de senaste 20 åren har volymen legat på ungefär samma nivå. Och mellan de två senaste taxeringarna har skogens tillväxt minskat på Åland med hela 20,5 procent jämfört med 5 procent över hela landet.
– Oroande, men nu syns effekterna av Alfrida tydligt kommenterar landskapets skogsbyrås chef Mikael Sandvik sedan resultat från Ålands nya riksskogstaxering presenterades i Mariehamn förra veckan.
Och det är inte bara den lägre tillväxten i de åländska skogarna som skapar huvudbry. Den 13:e riksskogstaxeringen som gjordes 2023 presenterades av seniorforskaren Minna Räty som sammanställt den tillsammans med kollegan Kari T Korhonen från Naturresursinstitutet Luke.
En av rapportens slutsatser är att den totala avgången på Åland de senaste fem åren har varit större än skogens tillväxt. Räty hade ingen direkt förklaring till varför skogens tillväxten stannat upp betydligt mer på Åland jämfört med södra Finland och Lappland, men en bidragande faktor är sannolikt det varmare klimatet.
En viktig förklaring enligt landskapsforstmästaren Sandvik är att stormen Alfrida slog hårdast mot de mest produktiva gallringsbestånden.
Sågägaren Tage Eriksson, med en bakgrund både som ordförande och VD för Ålands producentförbund ÅPF, hänvisade till motsvarande utveckling i Sveriges skogar.
– Där har man konstaterat att skogens tillväxt stannat upp särskilt efter 2013. Och man tror att det beror på det torka, sa Eriksson med betoning på ordet tror.
Granen minskar mest
Den nya skogstaxeringen visar att det i fjol på Åland fanns totalt 64.000 hektar skogsmark varav 88 procent (56.300 ha) är tillgängligt för virkesproduktion jämfört med 90 procent för hela landet.
Den största andelen skog ligger i åldersklassen 41-60 år, men skogarna över 100 år har ökat med 8 procent sedan den föregående taxeringen 2018.
Trots att den del där skogens tillstånd klassas som god har ökat från 10 till 15 procent under de fem åren mellan taxeringarna har alltså skogens tillväxt avtagit och framför allt har granen minskat kraftigt.
Skador har samtidigt medfört att andelen nöjaktiga skogar minskat och att andelen försvarliga ökat.
Tallen är det dominerande trädslaget på 65 procent av arealen. Andelen gran har minskat till 10 procent medan vårt- och glasbjörk samt andra lövträd står för resterande 25 procent av arealen.
Väldiga stormskador
De senaste fem årens genomsnittliga totalavgång på 444.000 kubikmeter ligger betydligt högre än den beräknade årstillväxten på 329.000 kubikmeter.
En viktig orsak är förstås stormen Alfrida, som den 2 januari 2019 förstörde över 1 miljon kubikmeter virke. Det stormskadade virket avverkades till största delen under de följande tre åren, vilket givetvis höjer medeltalet för avverkningarna.
– Men siffrorna för Alfridas inverkan på det åländska virkesförrådet syns ingenstans i statistiken, påpekade Ålands skogsindustriers skogschef Oskar Qvarnström.
Stora arealer har förstås förnyats efter den häftiga stormen, men enligt Minna Räty har behovet av återväxtvård och gallringar i de åländska skogarna varit mer än dubbelt större än de åtgärder som genomförts under femårsperioden.
Medelvolymen död ved är nu 13,8 kubikmeter per hektar jämfört med 5,5 i södra Finland och 6,9 i landets norra delar.
Efter Alfrida har också skadorna från granbarkborren ökat på Åland och från publiken frågades vad som räknas som död ved.
– Om det finns någonting grönt på trädet räknas det som levande, var Minna Rätys svar.
Skogen som utsläppskälla
Landskapsforstmästare Mikael Sandvik betecknade resultatet från skogens kolupptag som lite förvånande.
Det åländska trädbeståndet på mineraljordar har sedan 2018 varit en utsläppskälla för koldioxid, medan marken på mineraljordar är en kolsänka.
På fastlandet fungerar däremot trädbeståndet enligt Sandvik som kolsänka medan torvmarker och andra mineraljordar är de stora utsläppskällorna.
– Kanske är de åländska koldioxidutsläppen en följd av skadorna från Alfrida och att de nya plantskogarna ännu inte har så stor tillväxt, funderade Sandvik.
Tapios senior advisor Henry Schneider som var på Åland för att berätta om skogsbrukets vattenpåverkan tyckte att ålänningarna i stället borde ta fasta på det positiva i den nya riksskogstaxeringen.
– Nu har ni nya och bra plantskogar att sköta på bästa sätt, framhöll Schneider.
Överdrivet stora virkesvolymer?
Sandvik poängterade att det på sikt är viktigt med hållbara avverkningsvolymer och en total avgång som inte överstiger skogarnas tillväxt.
Men skogsbruksingenjör Kennet Berndtsson, som grundade och äger SkogAx, hävdade att skogstaxeringens siffror om avverkningsmängderna inte stämmer överens med de volymer som hans företag och Ålands skogsindustrier har köpt in de senaste åren.
– Jag tycker att våra siffror ligger ganska långt under, var Berndtssons åsikt.