Oklarheter med förordningar
dryftades på ÖSP:s vårmöte
Nästa år har Finland varit EU-medlem i trettio år. Under den tiden har mycket hänt inom jordbruket. Gårdarna blir färre och större, byråkratin har ökat och importerade livsmedel fyller hyllorna. En del förordningar ställer också till det, konstaterades på ÖSP:s vårmöte.
– Vi har ett viktigt EU-val på kommande den 9 juni. Då klargörs det hur det nya parlamentet och kommissionen blir. Därifrån kommer mycket som berör våra sektor och vad som gäller för framtiden gällande lantbruket, sade SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback.
Laxåback höll en lantbrukspolitisk översikt på ÖSP:s vårmöte i Vörå i måndags genom att ge en återblick på de snart trettio år Finland har varit medlem i EU. Att verkligen vara med och påverka i parlamentsvalet är viktigt med tanke på hur stor påverkan EU har på jordbrukspolitiken.
– Sedan EU-inträdet är stödsystemet en del av vår vardag. Strukturomvandlingen har varit kraftig och vi är i dag en del av en öppen marknad med fri rörlighet av arbetskraft, förnödenheter, men också importen av livsmedel har ökat, konstaterar han.
Förordningar förbryllar
Med EU har det också kommit en del förordningar som ställer till det för jordbrukarna. Trots att Finland nationellt visat förståelse för jordbruksnäringen och hittat nationell motfinansiering, medför medlemskapet att alla inte alltid vet vad som gäller.
Det var tydligt på vårmötet och i synnerhet avskogningsförordningen, som trädde i kraft förra sommaren, förorsakar oklarheter för många. Simon Ingves berättade att han har ett gammalt bete som han planerar iståndsätta, men men undrade om det är tillåtet och att ha djuren där.
– Avskogningsförordningen har trätt i kraft, men problemet är att ingen vet hur den tillämpas. Jord- och skogsbruksminister Sari Essayah har sagt att förordningen inte borde vara en begränsning inom nötsektorn. Men problemet är att vi inte har klara svar på den frågan, svarar Laxåback.
Om ett liknande fall vittnade Daniel Lasén. Han får skörda vall på ett bete och köra hem fodret, men inte ha nötdjuren på bete. Hans fråga är hur det kan vara logiskt.
– Det vore ju bättre för biodiversiteten om djuren fick beta där, säger han.
Laxåback fortsätter:
– Det handlar nu om tolkningar för att begränsa nackdelen av avskogningsförordningen. I likhet med många andra EU-beslut finns inte logik i allt. Så det blir svåra frågor, men direkt vi har klarhet kommer vi att berätta vad som gäller. Vi måste snabbt få fram nationell tillämpning av förordningen.
Sunt förnuft saknas
Tomas Långgård, ordförande för ÖSP, konstaterade att avskogningsförordningen är ett olycksfall i arbetet och kännetecknande för den kommission som styrt de senaste åren.
– Det är helt klart en förordning som saknar sunt förnuft. Tas några träd omkull handlar det för våra finländska förhållanden om avskogning. Förordningen måste kunna tillämpas i Finland på ett praktiskt sätt, säger han.
Även annan förordning – fosforförordningen – togs upp. Andreas Helenlund oroar sig över att övergångstiden, som går ut vid kommande årsskifte, kan förlängas. Annars står han inför ett dilemma.
– I mitt fall hamnar jag köra 5.000 kubik sväm hundra kilometer bort eftersom jag inte får använda det själv och tvingas köpa in. Det här bör tas på allvar, säger han.
Han fick medhåll av Laxåback och Långgård.
– Vi har fått löfte att det här kommer att åtgärdas. Det är på gång, har vi blivit lovade, säger Långgård.
Martin Edman lyfte också en sak som har ändrat från och med 2024. Det har skett en ändring i kravet på yrkesskicklighet för att kunna beviljas unga odlares stöd. Detta bör alla som planerar att ansöka om stödet kolla upp, konstaterades på vårmötet.
Enligt information till LF bör för 2024 alla medlemmar i en sammanslutning eller en grupp av fysiska personer antingen ha en examen inom naturbruk eller tre års praktisk erfarenhet av naturbruk. Av dem med praktisk erfarenhet bör minst hälften ha 30 studiepoäng i naturbruksstudier, varav minst 15 studiepoäng är inom ekonomi. Som ett alternativ godkänns 20 studieveckors utbildning, där minst 10 studieveckor är inom ekonomi.
Kravet på yrkesskicklighet gäller inte dem som fått stöd för första gången under stödåret 2022 eller tidigare. Kravet på yrkesskicklighet för stödåret 2023 gäller den som fått stöd för första gången 2023. Kravet för stödåret 2024 gäller den som ansökt om stöd för första gången 2024, då förutsättningarna för sammanslutningen och gruppen av fysiska personer har förändrats jämfört med föregående år.
EU-bevakningen fortsätter
Det finns frustration över delar av byråkratin som EU-medför. Men SLC fortsätter det tuffa arbetet att fortsätta bevaka medlemmarnas intressen både nationellt och i Bryssel.
– Finlands mål har alltid varit att maximera medlen från EU för att trygga den inhemska livsmedelsproduktionen. Men nackdelen är växande byråkrati som verkar öka efter varje programändring.
– Men samarbetet mellan myndigheter, rådgivningsorganisationer, jordbrukare och producentorganisationer har varit viktigt. Enbart genom samarbete kan vi nå lösningar som minskar den byråkratiska bördan, säger Laxåback.
Förra året trädde den nya programperioden för EU:s gemensamma jordbrukspolitik i kraft. Men redan nu pågår diskussionerna om den kommande perioden CAP28.
– Det kan te sig märkligt att det är så, men på den punkten går det snabbt inom EU. Men CAP-planen är ett kraftigt styrdokument och det gäller att vara på alerten om man vill påverka.
Laxåback framhöll också vikten av att Finland satsar på att öka exporten av livsmedel. Det är mycket viktigt med bakgrund av att stödens betydelse i Finland är större än i många andra EU-länder.
– Vi måste på sikt bli mindre stödberoende inom vissa sektorer och det visar också på hur viktigt det är att få ut mer från marknaden, säger han.