Malax kommun har under de senaste två, tre åren profilerat sig som ett samhälle där offentlig konst fått blomma upp och ta plats. Efter att i augusti 2019 presenterat en första muralmålning på kommungårdens ena kortvägg finns det i nuläget tretton konstverk för allmänheten att ta del av.
För att kunna uppföra väggmålningar i offentlig miljö behövs – förutom god vilja – ett gott och fungerande samarbete med andra aktörer. I Malax är det Konstverkstaden Malakta som sedan 2007 har varit en drivande kugge i den konstnärliga och kulturella utvecklingen på orten.
Ann-Maj Granstubb, producent på Malakta, berättar att konstverkstaden länge hade haft planer på någon typ av projekt med väggmålningar i fokus och efter att för några år sedan ha diskuterat med Jenny Malmsten, kommundirektör i Malax, gav kommunstyrelsen grönt ljus för en första offentlig muralmålning.
Det blev bildkonstnären Jon Gredmark från Sverige – vid den tiden residenskonstnär vid Malakta – som tog sig an uppgiften.
Målningen som uppfördes på Yttermalax biblioteks vägg i samband med att biblioteket firade 150 år blev både lyckad och omtyckt och banade väg för en fortsättning. Sedermera har Jon Gredmark i samarbete med fritids- och kulturnämnden i Malax satt sin prägel på flertalet väggar runtom i kommunen, både inomhus och utomhus.
Under 2021 har sju nya väggmålningar uppförts i Malax, varav fyra stycken i samband med Malaktas projekt ”Mural Rural” som flertalet internationella konstnärer deltog i.
Kommundirektör Jenny Malmsten ser enbart positiva aspekter med väggmålningarna.
– Konsten finns på ställen där folk rör sig naturligt och vi når en bred massa, säger hon. Vi har haft ett jättefint samarbete med Malakta och med de olika konstnärerna och vi upplever mycket positiv feedback från kommuninvånare i alla åldrar.
Dialog med landsbygden
Tanken på att arrangera ett större projekt såsom Mural Rural – väggmålningar i landsbygdsmiljö – började ta form för cirka tre år sedan. Men det som skulle bli en festival med olika tillställningar och evenemang fick på grund av pandemirestriktioner skalas ner tills enbart kärnan återstod.
Intresset var stort när Malakta utlyste ett ”open call” – ett öppet anbudsförfarande – där konstnärer fick presentera sina tankar och idéer på temat ”en dialog med det lantliga”.
– Vi fick sjutton ansökningar från olika länder och valde ut fyra grupper som på grund av rådande restriktioner fick komma hit vid två skilda tillfällen, i maj och augusti, berättar Ann-Maj.
Tre av konstnärerna är verksamma vid Malakta, övriga reste hit från Colombia, Italien och Polen.
– Vi önskar att våra gästkonstnärer ska ge något tillbaka till samhället de vistats i och genom Mural Rural blir konsten lättillgänglig och offentlig, säger Ann-Maj.
– När man pratar om väggkonst är det lätt att tänka på klotter, men det är olagligt att klottra, fortsätter hon. Vi har lagliga väggar och så ser vi det som viktigt att ordna workshoppar och tillfällen där folk kan lära sig tekniken.
Verksamma vid Malakta
Valentina Gelain från Italien har liksom sin man och kollega, Bekim Hasaj från Albanien, studerat bildkonst i Milano. När paret samarbetar kallar de sig Black Box Genesis och sedan ett par år har de sin bas på Malakta.
Valentina berättar att Bekims intresse för muralmålningar tidigare var större än hennes, men det ändrades när hon ifjol deltog i ett stort muralprojekt i Vasa centrum.
Valentina jobbar ofta med naturteman och hybridkonstfigurer och under Mural Rural-projektet växte parets verk ”Growing” fram på andra sidan Malax å där Jarla-Products har sin tillverkning av glasfiberarmerade plastprodukter.
Målningen föreställer ett halvt liggande ansikte med starka inslag av växtlighet och de stunder som det är vindstilla speglar sig konstverket i ån och ger det ytterligare en dimension, en andra ansiktshalva.
I annan konstnärsgrupp ingick Kyösti Linna från Solf, Korsholm, som samarbetade Domenico ”Frode” Melillo från Milano. De båda träffades i Italien för cirka tjugo år sedan i samband med att Kyösti bodde där under flera år.
– Frode har målat massvis med muralmålningar i Milano där han är en erkänd muralkonstnär och vi har länge velat göra något tillsammans, berättar Kyösti. Mural Rural – när landsbygden möter gatukonst – blev ett bra tillfälle.
Optimism är vad vi behöver nu
Kyösti som känner båda länderna bra ser en likhet i finländarnas och italienarnas mentalitet.
– Det finns en melankoli och en hälsosam självdistans hos båda och folk tar sig inte på så stort allvar, säger han.
Vilket motiv Frode och Kyösti skulle måla på vattenverkets silo fick de klart för sig först när de besökte platsen och såg hur många fåglar det fanns i närheten.
– Det blev en fin fågel, en kungsfiskare med koppling till havet, säger han. Vi har döpt den till ”Katso merta!”.
Kyösti menar att det finns en optimism i kungsfiskaren och att det är vad vi behöver nu, något upplyftande, i dessa svåra tider.
Vad tycker han då att offentlig konst tillför landsbygden överlag?
– Den gör det finare och ger mera liv åt orten, svarar han. Och så väcker den tankar och känslor. Dessutom får fler upp ögonen för konst.
Godkända skisser
Malakta har fungerat som producent i Mural Rural-projektet och kommunen har varit med i planerna från första början. Kommunstyrelsen liksom de företagare som upplåtit väggar har fått se och godkänna skisser av målningarna innan de färdigställts.
Ann-Maj menar att det finns gott om hallar och byggnader på landsbygden som är lämpliga för väggmålningar, ändå är det ovanligt att någon upplåter en vägg för konst.
Vidare hoppas hon att kommunen i framtiden ska planera in väggar där man kan måla när det planeras bostadsområden.
Jenny Malmsten berättar att en av målsättningarna i den nya strategin för hållbar utveckling är att öka den offentliga konsten i form av exempelvis muralmålningar och ordkonst i lättillgängliga miljöer. Det finns även tankar i kommunen på att sammankoppla välmående och konst genom att skapa cykelrutter där muralmålningarna blir naturliga hållplatser.
Priset på en väggmålning är uppskattningsvis 5.000 euro och uppåt. I Malax har kommunen stått för materialkostnader på uppemot 1.000 euro per konstverk och betalat för tvättning av väggen vid vattenverket samt hyra för lyftkran.
– Vi har fått Mural Rural bra subventionerat, säger Ann-Maj. Det här är en ny plattform som ger arbetstillfällen åt professionella konstnärer och det är blir säkert en fortsättning.
Mural Rural har sponsrats av Taike – centret för konstfrämjande, som gett specialstöd samt Svenska Kulturfonden, KulturÖsterbotten och ägarna till de målade väggarna.