För spannmålsodlare som sått höstgrödor står den mest kritiska perioden bakom hörnet. Men så här långt ser övervintringen ut att ha lyckats bra. Nu hoppas vi på gynnsamt väder under våren, säger Tommy Hägglund, som har sått höstråg i Övermark.
– Det ser riktigt bra ut. Plantan har fått flera sidoskott och det är det här som är fördelen med hybridråg. De ger mer sidoskott jämfört med populationsråg och om övervintringen lyckas ger hybridråg också bättre skördar än populationsråg, säger Tommy Hägglund.
Vi befinner oss i Övermark i Närpes där Tommy och hans bror Kim Hägglund i höstas sådde höstråg. Fältet ser grönt och fint ut och de kan båda konstatera att övervintringen har lyckats bra så här långt.
– Att ha snö under vintern skyddar växten bättre om det till exempel blir perioder med riktigt kallt väder. Snön gör också att risken att växten vaknar ur vintervilan minskar. Men trots att vi knappt haft snö i vinter så ser brodden och växten bra ut, säger Kim.
Trots att det har regnat en del har höstrågen inte i deras fall blivit stående i vatten för länge. Det beror främst på att åkrarna har bra markstruktur så att vattnet kan rinna igenom.
– Om de står för länge i vatten blir det syrebrist och då dör rötterna. Därför är det också viktigt att dräneringen fungerar, sluttande åkrar är idealet för höstgrödor. Det är bra att så rätt tidigt på hösten, så att rotsystemet hinner utvecklas ordentligt. Då ökar chanserna att övervintringen lyckas, förklarar Tommy.
Mindre frysskador
Bra rotsystem minskar också risken för att plantorna fryser upp vid väderlek som det varit i vinter.
– I höstas fick vi inte sått höstrågen så tidigt som vi ville och därför har en del av plantorna som inte utvecklat ett tillräckligt starkt rotsystem drabbats av uppfrysning i vinter. Men skadorna är inte på en alarmerande nivå ännu, säger han.
I januari var det en för årstiden varm period som gjorde att höstrågen började växa. Men vad som exakt hände vet de inte.
– Antingen fortsatte höstutvecklingen eller så började tillväxten komma igång. Det är inte bra om tillväxten börjar i januari om det sedan blir vinter igen. Personligen tror jag det var höstutvecklingen som fortsatte i januari och det är ju bra i och med att den inte riktigt hann utvecklas tillräckligt på hösten innan den första kalla perioden kom, säger Tommy.
I och med att marken är bar är det värsta scenariot nu att det blir soligt och varmt så att tillväxten börjar och att det därefter blir en rejäl köldknäpp.
– Om det fryser på ordentligt framöver med nordliga vindar så kan hela grödan frystorka. Det är nu som den kritiska perioden väntar för hur övervintringen ska lyckas. Först om någon månad kan vi börja dra slutsatser, konstaterar Kim.
Tror på höstråg
Vintrar utan snö ökar risken för att övervintringen ska misslyckas om det under den snöfattiga perioden blir rejält kallt. Men trots att de milda vintrarna avlöser varandra tror Tommy ändå på att det också på de här breddgraderna fungerar utmärkt att odla höstgrödor.
– I Danmark och södra Sverige odlas höstråg trots att de också har milda vintrar. Kan det växa där kan det också göra det här, säger han.
I mitten av april beräknar Hägglunds att tillväxten börjar för att i början av maj komma igång på allvar. När dagarna blir varmare börjat skotten utvecklas och i det skedet är det bråda tider för odlarna.
– Redan före tillväxten börjar komma igång ska det gödslas. Blir det inga bakslag med vädret så sprider vi gödning troligen de första veckorna i april. Och när vårsådden börjar brukar vi bekämpa ogräs och i slutet av maj går rågen i ax. Så det går väldigt snabbt framåt på våren, förklarar Tommy.
De båda konstaterar också att höstväxter har positiv påverkan för miljön. I och med att sådden sker på hösten binds överbliven näring i jorden och bildar skyddande biomassa.
– I synnerhet när vi haft en sådan här varm vinter har urlakningen varit stor och det har tidvis varit översvämningar. Höstsådda grödor binder näringsämnen, vilket motverkar urlakningen. Råg har också en positiv markförbättrande verkan med sitt kraftiga rotsystem. Sedan klarar höstgrödor bättre av försommartorkan än vårsäd. Så höstgrödor är också en fördel för miljön, konstaterar de.
Större skördepotential
Svaret på varför bröderna Hägglund gått in för hybridråg är enkelt: skördepotentialen är större jämfört med populationsråg.
– Populationsråg ger 3-6 ton per hektar medan hybridråg kan ge medelskördar på 4-7 ton per hektar. Senaste höst var det många som hade ännu större skördar än det och den finländske rågmästaren Kimmo Polo hade en medelskörd på 10.633 kilogram per hektar, berättar Tommy.
Därför odlar bröderna inte längre populationsråg utan har helt gått in för hybridråg.
– Vi tog med råg i växtföljden 2016 och trots utmanande vintrar har vi fått goda skördar. Sortförädlingen går hela tiden framåt på både populationsråg och hybridråg men vi satsar hellre på hybridråg numera, säger Kim.
För råg får odlaren enbart betalt för skörden och det finns inga kvalitetstillägg. Det största bekymret för rågodlare är mjöldryga, som är en svamp som kan börja växa på axen.
– Blir det mycket mjöldryga så reduceras priserna och i värsta fall om det är riktigt mycket mjöldryga duger det inte alls till kvarnindustrin. Tidigare år hade vi litet mjöldryga i ett parti men förra året var förekomsten obefintlig, säger Tommy.
Intresset för råg ökade 2018 på grund av att priserna var höga och många fick tidigt tröskat så man kunde så. Men i likhet med många andra spannmålssorter sjönk rågpriserna kraftigt och är fortfarande på en alltför låg nivå.
– Lagren fylldes i höstas då rågskörden blev stor. Därför är också priserna på en dålig nivå och det är negativt. Men som odlare måste man ändå blicka framåt och eftersträva goda skördar, säger de.