Stigande priser på vete, korn och majs har präglat de globala marknaderna för spannmål under den gångna vintern. Exportpriserna har ställvis nått den högsta nivån sedan 2014. Trots detta är analytikerna försiktiga i sina marknadsprognoser.
Parallellt har prisnivån stigit på energi, gödsel och andra insatsmedel. Oljepriset har nått sin högsta nivå sedan ett drygt år. Detta pressar i sin tur upp priserna på gödsel och frakter. Kostnaderna för sjötransporter har nästan femdubblats.
Kostnadsstegringen beror i stor utsträckning på coronakrisen. Pandemin har stört jämvikten i de globala leveranskedjorna. En svag dollar, tilltagande inflation och en fortsatt stark efterfrågan på jordbruksprodukter från Kina spelar också in.
De globala priserna på exportvete steg enbart i februari med 6,8 procent, uppger FN-organisationen FAO. Den relativt höga prisnivån har trots detta inte utlöst några större tendenser att utvidga arealerna.
Större arealer på EU-området
Vanligen brukar höga priser utlösa en kraftig expansion av produktionen. Just nu syns inga sådana tecken. Det tyder på att läget på marknaderna fortsätter uppfattas som instabilt. Aktörerna är nervösa och avvaktar hellre läget.
I EU-27 utgår statistikerna från en utvidgning av vetearealen med åtta procent, till 24,4 miljoner hektar. Förhållandena under övervintringen har i stort sätt varit gynnsamma. EU-skörden av vete torde öka med nio procent till 137 miljoner ton.
I delar av Mellaneuropa och Frankrike har stark kyla i medlet av februari möjligen förorsakat smärre övervintringsskador. Storbritannien, som inte längre hör till EU, led senaste höst av svåra översvämningar.
Det internationella spannmålsrådet IGC har under vintern justerat upp sin globala prognos med fem miljoner ton för veteskörden 2020/2021. Statistikerna i London utgår från en global veteproduktion på sammanlagt 773,0 miljoner ton.
USDA höjde förra veckan sin veteprognos med 3,5 miljoner ton, till 777 miljoner ton. En bidragande orsak är en ymnig veteskörd i Australien. Nästa skörd torde däremot bli rejält mindre, då odlarna planerar en stark minskning av arealen.
Rysk tull begränsar landets veteexport
För Ryssland har den officiella veteprognosen igen en gång justerats uppåt, denna gång med 0,8 procent. IGC har följaktligen korrigerat sin prognos, som därmed har höjts till 85,3 miljoner ton.
Under de senaste två årtiondena har Ryssland gått om USA som viktigaste exportör av vete. I år begränsar Ryssland sin export av vete med en separat tull på femtio euro per ton för att förhindra en prisbetingad inflation inom livsmedelssektorn.
Den ryska veteexporten torde därför förbli oförändrad med 39 miljoner ton medan EU beräknas exportera 27 miljoner ton vete till världsmarknaden. Ungefär lika stora mängder står till förfogande för export från Kanada och USA.
Trots den ryska exporttullen är branschens aktörer övertygade om att Ryssland fortfarande är en av de farligaste konkurrenterna till EU-exporten av vete på världsmarknaden. EU har hittills exporterat knappt 18 miljoner ton vete denna säsong.
Kazakstan drar ifrån
Ukraina räknar med en moderat ökning av veteproduktionen till en medelmåttig nivå av 26 miljoner ton. IGC har höjt sin prognos för veteskörden i Kazakstan med knappt två miljoner ton, till 14,3 miljoner ton.
Om detta stämmer, tröskade Kazakstan förra hösten in sin ymnigaste veteskörd sedan tre år. Allt tyder på att upp till åttio procent av vetet fyller kriterierna för brödsäd. Bara två tredjedelar av den föregående skörden från 2019 dög till kvarnvete.
IGC har också höjt sin veteprognos för Australien. I västra Australien och New South Wales har skördarna varit större än väntat. Säsongen 2020/21 inväntas en veteskörd på 33 miljoner ton, i motsats till 15,2 miljoner ton året innan.
I Argentina går utvecklingen i motsatt riktning. Den sydamerikanska agrarexportören räknar med den minsta veteskörden sedan fem år tillbaka. Myndigheterna kalkylerar med bara 17,2 miljoner ton.