I Skåne i Sverige har rotgallnematoden Meloidogyne under de senaste åren konstaterats sprida sig i potatisproduktionen. I Europa har Meloidogyne spp. konstaterats förutom i Sverige också i åtminstone Belgien, Holland, Portugal, Frankrike, Tyskland och Turkiet. Spridningsområdet är sannolikt större, påpekar Livsmedelsverket.
I EU:s lagstiftning finns det produktspecifika normer för rotgallnematoder endast när det gäller utsädespotatis. Minimum är att prov på knölar ur ett parti med utsädespotatis inte får ha synliga symtom som tyder på rotgallnematoder. Partier som har symtom undersöks och eventuell förekomst säkerställs genom laboratorietest. Eftersom det är fråga om en karantänskadegörare får den inte förekomma i någon växtprodukt som marknadsförs.
Eftersom rotgallnematoden inte bildar cystor kan den inte påvisas vid undersökning av potatiscystnematoder. Förekomst av nematoden beaktas dock i alla granskningar av potatisknölar vid kartläggnings- och marknadskontroll. Om knölarna uppvisar symtom kan förekomsten av nematoder säkerställas i laboratorium.
Utgående från smittade knölar kan förekomsten av nematoder undersökas genom provtagning av jordmaterial från åkern. Om nematodsmitta konstateras vidtar Livsmedelsverket riktade granskningsåtgärder och bestämmer om nödvändiga bekämpningsåtgärder.
Om du misstänker förekomst av rotgallnematoder i något potatisparti, kontakta omedelbart enheten för växthälsa vid Livsmedelsverket, e-post: kasvinterveys@ruokavirasto.fi. Bifoga ett foto av en potatisknöl som har symtom.
Skador på potatis samt bekämpning
Lindrig smitta kan passera obemärkt. Då smittan tilltar och under gynnsamma förhållanden kan nematoden förstöra hela potatisskördens brukskvalitet.
Rotgallnematoden lever i jorden bara ett år utan värdväxt. I praktiken hjälper växtföljd ändå inte, eftersom rotgallnematoden Meloidogyne har många värdväxter. En effektiv bekämpningsmetod kunde vara svartträda så att alla växter försvinner i minst två växtsäsongen efter varandra. Samtidigt måste man se till att ingen ny smitta kan nå åkern.
De främsta värdväxterna för rotgallnematoden Meloidogyne chitwoodi och M. fallax är potatis och tomat. Andra värdväxter är bland andra morot, spannmål, gräs, ärt, majs, rotfrukter, många prydnadsväxter samt ogräsväxter och de upprätthåller nematodstammen från den ena växtsäsongen till den andra. Det finns även många andra Meloidogyne-arter.
Spridning och livsmiljö
Fjärrspridning sker närmast med utsädespotatis och annat sättningsmaterial. Lokalt sprids den med smittat växtmaterial.
Den viktigaste spridningsvägen är utsädespotatis, men också andra växter, knölar och lökar som ska sättas på nytt fungerar som spridare av skadegöraren.
Nematoden sprids effektivt via jordmaterial såsom potatis- och rotfruktsjord. Kompost som innehåller växtrester och rester av växtunderlag från växthusproduktion utgör en spridningsväg för nematoder. Lokalt sprids den också lätt med bevattnings- och översvämningsvatten.
Rotgallnematoden trivs bäst i varm sand- och mojord, klarar sig på samma ställen som Globodera-nematoder. Det tar ungefär en månad för en generation att utvecklas. Under växtsäsongen i Finland hinner det bildas minst två generationer.
