Dsc 1036
Dessa blivande landsbygdsföretagare säger sig vara nöjda med landsbygdsföretagarutbildningens innehåll. Från vänster Simon Nyman från Yttermark, Per Glasberg från Malax och André Sand från Övermark.
Jordbruk Skogsbruk Landsbygdsnäringar Tema

Ökad flexibilitet ledstjärna
vid YA:s lantbruksutbildning

Att kunna skräddarsy individuella studielösningar är dagens melodi inom yrkesutbildningsvärlden. Så också för lantbruksutbildningen vid Yrkesakademin i Österbotten. Dessutom har lagstiftningen harmoniserats så att det är samma villkor som gäller för ungdomar och vuxenstuderande.

Vid årsskiftet 2017/2018 ändrades lagstiftningen inom den inhemska yrkesutbildningen i riktning mot allt större flexibilitet och smidighet för studerandenas vidkommande.

– En ny sak är att grundskolelever som söker in till landsbygdsföretagarutbildningen har möjlighet att välja exempelvis pälsdjursproduktion som speciellt kompetensområde, säger Anders Grannas, utbildningschef för Naturbruk och kost vid YA.

– Överlag har yrkesutbildningarna blivit allt mera flexibla. Studerandena kan kombinera olika examensdelar i samband med studierna. Möjligheterna men också utmaningarna har blivit flera, säger Edvard Krooks, ansvarig handledare och tekniklärare vid YA:s lantbruksutbildning.

Till Edvard Krooks arbetsuppgifter hör bland annat att se över studerandenas personliga utvecklingsplaner och föra diskussioner kring individuella studievägar.

Anders Grannas poängterar också att det numera är samma lagstiftning som gäller både för ungdomar och vuxenstuderande i yrkesutbildningsvärlden.

– Generellt söker vuxenstuderande till våra utbildningar kontinuerligt. YA:s rektor Boris Ståhl antar nya studerande varje måndag. Numera behöver man inte vänta ett år tills nästa läsår börjar utan man kan hoppa in i en utbildning när som helst. Det är också personlig studietakt som gäller. På landsnivå utgör vuxna cirka två tredjedelar av studerandena vid yrkesutbildningar, tillägger Grannas.

Lantbruksutbildningen har framtidstron i behåll

Till YA:s landsbygdsföretagarutbildning har ett tiotal nya studerande antagits årligen på senare tid.

– Den här utbildningen ger en bred yrkeskompetens. Exempelvis är företagsamhet och ekonomi är viktiga delar i paketet, säger Anders Grannas.

Det är en utbildning även för studerande utan lantbruksbakgrund.

– Man behöver inte nödvändigtvis vara markägande bonde i framtiden om man går den här utbildningen. Somliga siktar på en tillvaro som anställda eller entreprenörer efter studierna, säger Edvard Krooks.

Lantbruksutbildningen kan även omfatta alternativa upplägg som läro- och utbildningsavtal samt utlandspraktik.

– Varje år tillbringar en del lantbruksstuderande en period utomlands. Främst handlar det om Sverige och Norden. En av våra studerande vistades för övrigt på en gård i Sverige mellan april och september för att skaffa sig specialkompetens på sitt område, säger Krooks.

Vuxenstuderande har möjlighet att få skräddarsytt utbildningspaket med de examensdelar som krävs för startstöd i samband med generationsväxling inom lantbruk.

Intresse för ekologisk odling

Olika kursarrangemang såsom grundkursen i ekologisk odling är en annan nisch vid YA. Antalet kursdagar är fem för växtodling och sju för djurhushållning. Dessa kurser anordnas i Edu YA:s regi.

– Ifjol slogs det rekord då kursen hade hela 60 deltagare. För närvarande pågår årets ekologiska kurs som cirka 20 personer har anslutit sig till. Från statligt håll har man meddelat att det inte kan bli tal om några fler ekologiska förbindelser under det här året. Men överlag lever intresset för ekologisk produktion vidare på starkt sätt, säger Anders Grannas.

Trots att strukturomvandlingen inom lantbruket fortsätter ser Anders Grannas allmänt positivt på lantbruksutbildningens framtidsutsikter.

– Ifall enheterna är färre och större i framtiden betyder det att anläggningarna blir mera krävande att driva och detta ökar behovet av utbildning. Det kommer också att finnas behov av arbetskraft vid dessa enheter, säger Grannas.

Dsc 1043
Behovet av lantbruksutbildning kommer att finnas framöver oavsett hur branschen utvecklas, säger Anders Grannas (till vänster), utbildningschef för naturbruk vid YA. Studierna har blivit mera flexibla. Både möjligheterna och utmaningarna ökar, säger ansvariga handledaren Edvard Krooks.

Skogsmaskin populärt

Skogsmaskinsförarutbildningen vid YA:s naturbruk har på sistone rekryterat ett 15-tal ungdomsstuderande årligen.

– Suget efter kunniga skogmaskinsförare är stort tack vare aktuella satsningar inom skogsindustrin. Det är en bred utbildning som också ger kompetens för arbete inom till exempel jordschaktningsbranschen, transport och maskinentrepenad, säger Anders Grannas.

Skogsarbetare kan däremot bli en bristvara framöver. Medelåldern inom genren är dessutom hög för närvarande. Utländsk arbetskraft är redan en realitet – speciellt i södra Finland.

– Också skogsmaskinsförare har potential att utföra manuellt skogsarbete med motorsåg, röjnings- och planteringsuppgifter och så vidare. Inom utbildningen finns det därtill tillgång till skogsmaskins- och grävmaskinssimulator, säger Grannas.

Utbildningen motsvarar förväntningarna

I maskinhallen på YA:s campusområde i Gamla Vasa träffar LF:s reporter tre studerande som inlett studier på landsbygdsföretagarlinjen i höstas. André Sand, Per Glasberg och Simon Nyman kommer alla från jordbruksfamiljer i den södra delen av svenska Österbotten.

– Min hemgård är inriktad på uppfödning av slaktsvin och spannmålsproduktion, säger Malaxbon Per Glasberg.

– Min familj bedriver äggproduktion och spannmålsodling i Yttermark, säger Simon Nyman.

– Hos oss är det spannmålsproduktion på entreprenad som gäller, säger Övermarkbon André Sand.

För de tre ungdomarna är det en självklarhet att studera lantbruk och sedan ta över familjegårdarna i framtiden. Studieupplägget varvas med teoretiska och praktiska pass.

– Jag är nöjd med utbildningens upplägg, säger André Sand.

– Linjen har motsvarat förväntningarna, säger Per Glasberg.

Apropå jordbrukets framtid tror Glasberg att diskussionerna kring de pågående klimatförändringarna kommer att leda till ökad byråkrati inom branschen.

Hittills har trions studier handlat om teoretisk och praktisk undervisning. Från vecka 13 till 16 väntar en period i arbetslivet.

– Vi har redan fått våra praktikplatser. Obligatoriskt är att det måste röra sig om gårdar med djurhushållning, säger killarna.