Det är lönsamt att odla klövervall för biogas i Finland. Särskilt då man med biogasen ersätter inköpt el, oljeuppvärmning eller kväve i mineralgödsel. De här slutsatserna har Perttu Virkajärvi, forskare vid Naturresursinstitutet Luke i Maninga i Norra Savolax kommit fram till.
Vid Naturresursinstitutet Lukes forskningsstation i Maninga har man lång erfarenhet av forskning om vallodling och användning av klövervallen för biogas. Vid forskningsstationen finns två biogasreaktorer, en större med mer regelrätt produktion som producerar energi och värme samt en mindre experimentreaktor.
– Tanken bakom vår forskning med vall för biogas är att hitta effektivare metoder för att främja näringsämnenas kretslopp och biogasproduktion i gårdsstorlek. Vi vill också utveckla vallproduktionen så att den blir möjligast kolneutral samt dessutom mäta utsläppen av växthusgas och odlingens kolabalans, säger forskare Perttu Virkajärvi vid Luke.
Stallgödsel som huvudkomponent
I Lukes scenario för biogasproduktion använder man stallgödsel som huvudkomponent, men tillför också en del klövervall direkt i biogasproduktionen. I försöken med spridning av rötrester på vallåkrarna tillfördes 460 kilo kol per hektar och år. Med skörden fördes igen bort ungefär 2.800 kilo kol. Kolhalten i torrsubstansen var 46 procent.
– Det finns alltså en enorm potential här. Rödklövervallen är en gröda som är optimal för den finländska växtperioden med långa, ljusa dygn, säger Virkajärvi.
Förutom de rön man nu får fram om kolbindningen i vallodling och biogasproduktion erhåller man också rön gällande effekterna av användning av rötresten samt inverkan på kolbalansen och kvävedioxidutsläppen.
– Till en del handlar det om forskningsrön från problemställningar som helt enkelt inte tidigare funnits.
Kolbindning på flera sätt
De initiala resultaten visar på att rödklövervallen fungerar som en kolsänka och att rötrestens användning, i stället för kväve i form av mineralgödsel, ytterligare ökar kolbindningen.
Virkajärvi påpekar också att odlingens kvävedioxidutsläpp är så gott som obefintliga.
– Odlingen är generellt sett väldigt klimatvänlig, konkluderar han.
Virkajärvi har dessutom ett konkret råd till odlarna gällande vallodlingen.
– För att optimera effekten som kolsänka verkar det som att det inte lönar sig att alltför ofta slå vallen ända ner till en riktigt kort stubb. Lämna hellre lite längre stubb.
Odlingsekonomi och -lönsamhet
Enligt Virkajärvi visar forskningen på att det är ekonomiskt lönsamt att odla klövervall för biogas. Det här alldeles särskilt då man med biogasen ersätter inköpt el, oljeuppvärmning eller kväve i handelsgödsel.
– Det är fråga om några av lantbrukets produktionsinsatser som av olika orsaker är rätt så värdefulla och det gör att det fortare blir lönsamt med biogasproduktion som helhet.
Forskarna har också räknat på lönsamheten på en biogasreaktor på gårdsnivå. Med annuitetsmetoden kommer man till ett resultat på 6.400 euro per år. Enligt Virkajärvi är det därmed lönsammare än oljeuppvärmning. Återbetalningstiden blir 8,4 år. I kalkylen räknar man att investeringen går lös på 369.500 euro och med ett investeringsstöd på fyrtio procent. Man har kalkylerat med en livslängd på tjugo år och en ränta på fyra procent.
Forskningen om klövervall för biogas vid Luke är en del av den internationella INNO-INDIGO-forskningen där det ingår flera olika aktörer och finansiärer. Forskningen är ett samarbete mellan tre länder, Finland, Estland och Indien.