Ben-Erik odlar äppel
– och päron utan fruktan

Daniels Frukt är ett familjeföretag som med långa traditioner och miljövänliga metoder odlar äpplen och päron på Åland. I år odlas den nya Celina-päronsorten.

Familjen Daniels gård i Västanträsk på Åland har funnits inom familjen i 11 generationer – ända sedan 1724. I Västanträsk där också sorteringshallen ligger odlar Daniels 10 hektar päron och 5 hektar äpplen, och i Åttböle finns dessutom en 20 hektar stor äppelodling.

Päronodlingen har expanderats från 2,5 till 10 hektar under de senaste fem åren, och nu växer här en ny rödaktig sort kallad Celina.

– Det är en sort framtagen i Norge i samarbete med norrmännen och svenskarna och som klarar sig i väldigt olika klimat. Det kommer att bli väldigt intressant att följa med den, berättar Ben-Erik Daniels. 

Fadern Dan-Erik Daniels fortsätter:

– Det är en klubbsort som vi nu via Ålands Trädgårdshall fått licens på eftersom man inte kan odla den om man inte är godkänd.

På naturens och kvalitetens villkor

Det är svårare och mera riskfyllt att odla päron än äpplen. Största risken är frost eftersom päronen blommar mycket tidigare än äpplena och knopparna är mera känsliga för frost.

– I år har vi köpt två stora fläktar som hissas upp på åtta meters höjd. En har vi haft i mitten på odlingen och den skyddar i princip hela odlingen från nattfrost. Fläkten tar den varmare luften på högre höjder och vispar om. Då får vi upp medeltemperaturen med några grader, vilket kan vara avgörande. Under vintern kan också rotstocken frysa vilket gör att vi vallar upp med kompost som skydd.

– Med päron måste man också ha mera kontroll över tillväxten än med äpplen. Växer de för mycket bildas det inga blomknoppar för nästa år.

Familjen Daniels strävar efter att hålla verksamheten så miljövänlig som möjlig. Detta betyder att de försöker få så mycket nyttoinsekter som möjligt in på sina odlingar så att dessa i sin tur kan hantera skadedjuren. För att undvika besprutning använder sig Daniels av feromonförvirring mot bland annat äppelvecklare.

– I stället för att bespruta så hänger vi upp dispensrar med vissa doftämnen runt omkring odlingen, berättar Ben-Erik.

– Lukten gör att hanarna inte hittar honorna, fyller Dan-Erik i.

Fotograferas 30 gånger

Efter plockningen körs äpplena in i de nedkylda lagren varefter syrehalten minskas genom att pumpa in kväve i lagren. Den sista syreminskningen står frukterna själv för, men denna process måste passas noga.

– Då äpplena andas kommer de själva att dra ner på syrehalten. Det har hänt att man har låtit syrehalten sjunka för lågt, och då skrumpnar äpplena.

Väl inne i sorteringshallen staplas äppellådorna, och en robot för automatiskt fulla lådor till en vattentank och avlägsnar samtidigt tomma. Äpplena sänks försiktigt ner i vattnet där de flyter vidare via vattenkanaler, sköljs och torkas. Därefter åker de in i kameraboxen där en frukt fotograferas 30 gånger för att bedöma storlek och färg.

De äpplen som klarar detta steg kontrolleras ännu för hand varefter frukterna placeras i lådor som igen åker in i kylen.

Andra klassens äpplena fraktas vidare till Grannas Äppel där de pressas till juice. De övriga frukterna – av passligt snitt och utseende – skeppas vidare till konsumenterna.