Finska Hushållningssällskapets ordförande Kenneth Ginman uppmanar odlarna att ha koll på produktionskostnaderna och på vad man odlar. Det är speciellt viktigt nu när odlingssäsongen står inför nya utmaningar. Han tänker närmast på det osäkra världsläget med oroligheter på många fronter som resulterat i stigande gödselpriser och ökade bränslekostnader.
– Hoppeligen medför det också att priset på det vi producerar också stiger. Men tyvärr ser det inte ut att besannas då man ser på utlovade priser till hösten för spannmålens del.
Det konstaterade Ginman i sitt öppningstal då han i påskveckan öppnade Finska Hushållningssällskapets årsplenum i Kimitoön.
Han säger att vi inte heller kan tro att stödnivån kommer att höjas för att kompensera ökade kostnader.
– Tyvärr måste vi vara beredda på att stöden tvärtom minskar på grund av olika globala händelser. Därför måste vi ha koll på produktionskostnaderna, säger han.
Ginman föreslår att odlarna ännu tar sig en funderare på odlingsplanen inför kommande säsong och tar in alternativa grödor eller gör markförbättrande åtgärder som till exempel täckdikning.
Andelen alternativa grödor ökar
Ginman hänvisar till ProAgrias kartläggning över kommande såningsarealer för 2026. Den visar att spannmålsarealen kommer att minska med 5-10 procent jämfört med i fjol bortsett från rågen som visar på en liten ökning.
Övriga växter som kummin, oljeväxter och ärter visar en ökning på 3-20 procent. Bondbönan ligger i topp med en ökning på hela 27 procent. Även olika trädor och vallar ökar med 4-16 procent.
– En ny växt som kommer in – även i våra demonstrationsodlingar – är odling av oljehampa, säger Ginman.
Han påminner om att mera information finns att läsa på FHS hemsidor under rubriken ”Vad ska vi odla 2026”. Där presenteras också lönsamheten för olika grödor där siffrorna för korn är sämst med ett minus på 345 euro/hektar, medan till exempel vårraps gav ett plus på 141 euro/hektar.
I fråga om rådgivningen konstaterar han att finansieringen för Råd 2030 var på väg att ta slut. Men att det nu ser ut som att man ska hitta medel för tilläggsfinansiering så att det finns finansiering också för 2027.
Han påminner också om att uppgörande av odlingsplan inte längre ingår i Råd 2030, det upphörde 1.3.2006.
Årsmötet godkände nya stadgar
Plenumet godkände utöver årsberättelsen, verksamhetsberättelsen, bokslutet och revisionsberättelsen också nya medlemmar.
Jim Johansson från Korpo, Vincent Andersson och Robert Petterson från Nagu valdes av årsmötet till nya medlemmar i Finska Hushållningssällskapet.
Vidare godkände mötet ett förslag till inval av nya medlemmar på höstplenum senare i år. Till nya medlemmar föreslogs Henrik Mattsson, Nagu; Bjarne Westerlund, Åbo och Ida Fredriksson, Kimito.
Årsmötet godkände också förslaget till nya stadgar. Förslaget godkändes i andra behandling.
Finska Hushållningssällskapets direktör Bjarne Westerlund säger att det främst handlar om en modernisering av språket och en uppdatering av stadgarna så att de motsvarar dagens verklighet. De gamla stadgarna är från 1966.
Mjölkgård i Pargas premierades
Vid mötet delades också ett vandringspris ut i Hushållningssällskapet mjölkkvalitetstävling. Vandringspriset, en engelsk silverljusstake från 1902, gick till mjölkproducenterna Andreas Johansson och Sonja Ek-Johansson på ön Heisala i Pargas. De belönas för att ha levererat mjölk av bästa kvalitet under ett helt år.
Efter plenumet, som ordnades i Kasnäs parallellt med SLC Åbolands vårmöte, höll Anna Bertills, nytillträdd vd för Svenska lantbrukssällskapens förbund (SLF), ett föredrag där hon presenterade centralorganisationen och dess verksamhet under rubriken ”Att navigera i en omvärld av förändring –SLF framåt.
Bertills som sköter vd-posten på deltid seden årsskiftet lyfter fram vikten av att organisationen anpassar sig till omvärlden som hela tiden förändras och där urbaniseringen bara fortsätter.
Utmaningar på landsbygden
Hon säger att landsbygden står inför stora utmaningar inte minst när det gäller demografin. Vem tar över, vem finns kvar och vem startar något nytt på landsbygden när omvärlden förändras?
– Här spelar SLF en viktig roll, säger Bertills.
Hon syftar på organisationens verksamhet som står på tre ben; rådgivning, landsbygdsutveckling och Finlands svenska 4H.
Förändringarna i omvärlden leder till att det också ställs större krav på organisationen. Bertills talar om ett ökat behov av samordning, större kav på relevans och medlemsnytta. Det finns också ett behov av snabbare anpassning.
Allt bottnar i SLF:s nya strategi som man nu håller på och omsätter i praktiken. Här lyfter Bertills fram vikten av att man inte fastnar i sina egna bubblor utan agerar tillsammans och att man arbetar långsiktigt. Hon betonar också betydelsen av det svenska.
När det gäller utvecklingen på landsbygden är hon oroad över att allt fler kvinnor flyttar bort.
– Vad händer när kvinnorna på landsbygden blir allt färre? Det här är en utmaning som vi måste ta på allvar, säger Bertills.