Hur trygga lönsamheten när lantbruket igen hamnar i ett svårt läge till följd av de globala oroligheterna? Oroligheter som påverkar både livsmedelsproduktionen och livsmedelspriserna.
Vid SLC Åbolands vårmöte i Kimitoön lyfte ordförande Thomas Lindroth fram odlarnas känsla av oro och osäkerhet inför det stundande vårbruket.
– Vad ska vi producera och med vilka insatser? Blir de ens något resultat i år? Och vem är kvar när året är slut?
I sitt tal ger Lindroth sina synpunkter på lönsamheten, stödens betydelse och det egna ansvaret för ekonomin, betydelsen av att vara aktiv producent och överproduktionen av spannmål.
I fråga om lönsamheten konstaterar han att tonen i debatten har skärpts under de senaste månaderna där allt fler anser att samhället och framförallt handeln ska lösa situationen.
10 procent av gårdarna får stöd utan prestation
Lindroth talar om utvecklingen i gårdarnas försäljningsinkomster och stödens betydelse.
Han hänvisar till statistik från Luke som beskriver situationen för några år sedan. Den visar att över hälften av landets lantbruk hade en försäljningsintäkt som är under 27.500 euro/år. Endast 9.000 gårdar når över 80.000 euro.
På 60 procent av landets gårdar stod lantbruksinkomsten för endast 20 procent av hushållets inkomst. Och 4.500 gårdar, en tiondedel av alla gårdar, hade ingen försäljning alls.
– Inga livsmedel kommer ut på marknaden från dem, men ändå får de stöd.
Lindroth säger att stöden för många gårdar i dag har en ganska liten betydelse för den ekonomiska överlevnaden. Då hjälper inte heller ett krisstöd särskilt långt, tillägger han.
– Problemet är att man försöker lägga ansvaret för ekonomin på myndigheten i stället för att själv säkra ekonomin till exempel genom avtalsproduktion.
Lindroth har i sina tidigare tal flera gånger nämnt avtalsproduktion som en lösning. Och han anser att ansvaret för ekonomin alltid ligger hos odlarna själva.
En aktiv producent tar ansvar
– Den som tar ansvar för sin ekonomi i stället för att ropa på hjälp är en aktiv producent. Det spelar ingen roll om man är heltids- eller deltidsodlare.
Men för att veta vem som är aktiv borde vi enligt Lindroth gå in för samma indelning som i Sverige och Danmark, nämligen aktiv odlare och hobbyodlare.
– För enligt talesättet vi alla känner till, hobbyn får kosta, säger Lindroth.
– Utan den indelningen blir intressebevakningen svår. SLC kan på inget vis ta ansvar för dålig planering, dålig uppföljning eller dålig marknadsföring för den enskilda producenten. Det ansvaret ligger alltid hos producenten själv.
Han säger att det ibland låter som att SLC ska lösa ekonomin utan att producenten egentligen ska ändra på något.
Han påminner om att flera personer, bland dem Max Schulman, Timo Jaakkola och Tero Hemmilä från MTK, i intervjuer har påpekat att producenterna ska odla det som marknaden söker.
– Det betyder i klartext allt annat än vårspannmål.
Mindre sådd av vårspannmål
Lindroth känner till flera producenter som i år minskar kraftigt på andelen vårspannmål. Det finns odlare som minskar så pass mycket att vårspannmålens andel understiger 20 procent. Han hör själv till dem.
Han anser att de odlare som i dagens läge väljer att fortsätta som förut har förlorat rätten att klaga.
– Det finns odlare som rent ut säger att de vägrar odla annat än spannmål. Inget lantbruks- eller krisstöd kan rädda dem i det skedet. Då lantbruket är det enda momentet som har besparats från regeringens nedskärningar är det snudd på dumhet att tigga pengar av staten som dessutom saknar betydelse för helheten, säger Lindroth.
Han säger att odlarna har reagerat på signalerna, men trots det har vi fortfarande överproduktion och en allt mindre andel av produktionen är avtalsbaserad.
– Överproduktion i kombination med för lite lagringsutrymme på gårdarna och fyllda lager hos uppköparna kommer att påverka priserna i augusti, säger Lindroth.
Äggbristen och handelns reaktion
På tal om priser kommenterar Lindroth den senaste tidens debatt om äggbristen i affärerna och handelns reaktion på situationen.
– Vi vet alla att handeln gör ett mycket gott resultat och gör vinst på bekostnad av andra. En del producenter har förstått att göra det samma. Äggproducenterna har exporterat stora mängder ägg till ett gott pris. Det är rätt gjort. Det intressanta är att handeln skyller äggbristen på producenterna trots att produktionen ligger långt över konsumtionen.
Handelns reaktion handlar enligt Lindroth om handelns pengar och vinstiver där man undviker att berätta den verkliga orsaken för att inte tappa konsumenternas stöd.
– Alla konsumenter måste få veta att bristen på ägg endast beror på att handeln försöker undvika att minska den egna vinsten eller höja priset mot konsumenterna, säger Lindroth.
Producera för den som betalar
Han drar paralleller till den tidigare diskussionen kring bristen på köttfärs i affärerna.
– Köttdiskussionen gick ännu under radarn, men äggen klev över nyhetströskeln. För oss andra producenter är det en signal om att vi ska producera för den som betalar oavsett om kunden finns utomlands. Den vägen når vi lönsamhet, säger Lindroth.
Talet fick ett positivt mottagande av mötets deltagare och Lindroth fick medhåll i många frågor. Begreppet aktiv odlare och stöden väckte diskussion, inte minst uppgifterna i media nyligen om vilka som fått jordbruksstöd.
Att Pargasföretaget Partel i fjol fick knappt 1,3 miljoner euro i stöd för utbyggnaden av fibernätet i skärgården och därmed är bland de aktörer i Egentliga Finland som fått de största stödbeloppen har fått många att höja ögonbrynen.
– Här gäller det att notera att det är skillnad på jordbruksstöd och landsbygdsstöd trots att stöden betalas ur samma pott. Det är beklagligt ifall uppgifterna i media varit missvisande, säger Lindroth.
Viktig påminnelse till odlarna
I övrigt behandlades stadgeenliga ärenden på mötet som ordnades i Kasnäs i påskveckan.
Innan det avlutades påmindes odlarna om att det är dags att lämna in miljöplanen. Den ska göras på nätet på adressen ilmastosuunnitelma.fi och skickas till lantbrukssekreteraren senast den 30 april.
Samma datum gäller för dem som valt klimat- och miljöutbildning som alternativ. Utbildningen som finns i Viputjänsten ska vara genomförd 30.4.
– Många odlare har ännu inte utfört de här åtgärderna, säger SLC Åbolands verksamhetsledare Helena Fabritius.