Projektet ”Resurseffektivt utnyttjande av lantbruksfastigheter” (Projektet Kiretu) befrämjar utnyttjandet av resurseffektiva och smarta lösningar inom kretsloppsekonomin på nyländska lantgårdar. AF-Innova ansvarar tillsammans med MTK-Uusimaa och SLC Nyland för genomförandet av projektet.
Utbildningsdagar, studiebesök och andra aktiviteter står i centrum för utvecklingsarbetet. Lantbrukaren Ralf Sontag har deltagit i flera av projektets aktiviteter och tillfällen. Projektet har hjälpt till att skapa kontakter och Sontag har haft möjligheter att diskutera med andra lantbrukare som är intresserade av samma saker. Samtidigt har det blivit lättare att argumentera i egen sak.
Projektet är ett utvecklingsprojekt där 10 hektar obrukbar mark förädlas till åker. Näringsfattig och på vissa ställen fuktig och stenig produktionsskog blir produktivare med hjälp av rena överskottsjordmassor från byggarbetsplatser.
Läran om kretsloppsekonomin möjliggör alltså ett nytt liv för produktionsskog som odlad mark. Ursprungligen föddes idén genom att läsa EU-direktivet, som Sontag stötte på i ett helt annat sammanhang.
Noggrann planering och nätverk är A och O
Intervjudagen var jäktig för Ralf Sontag då lastbilar forslade jordmassor i jämn takt till området från olika byggnadsarbetsplatser i närområdena. Lassen tippades på angivna ställen och husbonden var tvungen att övervaka verksamheten så att rätt jordarter kom på rätt plats.
Innan utvecklingsprojektet kommer så här långt och innan det ens lönar sig att lägga fram projektet till myndigheterna, måste allt planeras noggrant.
Sontag samlade erfarenheter och bekantade sig med motsvarande projekt i olika delar av Finland. Han bekantade sig också med MASA-förordningen som för närvarande är i förberedelsefasen.
En av målsättningarna med förordningen är att befrämja planerad nyttoanvändning av rena överskottsjordmassor och på sätt minska mängden avfall. Det är också viktigt att diskutera med och lyssna på byggnadsföretagen, lokala entreprenörer samt specialister inom byggnads- och vattenarbete.
Insamlingen av information hjälper en att få en helhetsuppfattning om vad som håller på att hända i närheten och vilken typ av jordmassor som finns att tillgå.
Kommunernas behandling varierar
Kommunens miljöförvaltning krävde i det här fallet att det fanns en plan för hur åkern skulle se ut när projektet är färdigt. Det blev nödvändigt att skaffa fram utredningar och dokument som visar jordmassornas mängd, kvalitet och användningskoncept.
Leverantören måste kunna påvisa varifrån jorden levereras och att den är ren, det vill säga att den understiger statsrådets förordning gällande officiella värden. Därtill analyserades främmande ämnen på området och olika utredningar utfördes som var förknippade med övervakningsförfaranden, rapportering och kontroll.
I detta fall förutsatte kommunen inte miljötillstånd och inte heller någon annan komplicerad tillståndsprocess. Men det finns också kommuner där även ren överskottsjord tolkas som avfall, och då kräver utnyttjandet av jordmassor ett miljötillstånd vars anskaffning är en långsam och dyr process.
I praktiken förhindrar en sådan lång och kostsam process ofta utnyttjandet av jordmassorna på lantgårdar.
Om detta konstaterar Ralf Sontag att tolkningen av förordningar och regler varierar i olika kommuner trots att reglerna borde vara desamma för alla. Sontag önskar att beslutsfattandet på kommunal nivå inte skulle påverkas av politisk passion utan att beslut skulle fattas enligt allmänt vedertagna regler när det gäller utnyttjandet av jordmassor som befrämjar kretsloppsekonomin.
Fördelar med utvecklingsprojektet
Man kan konstatera att miljöeffekterna av projekt som dessa är mycket positiva. Det är klart att den i många fall omfattande jordbearbetningen i det inledande skedet förorsakar risk för ursköljning om det finns lösa jordarter på åtgärdsområdet.
Detta är dock kortvarigt. De långsiktiga effekterna är mycket positiva. Detta beror på att man får goda möjligheter att bearbeta åkerytorna och placera diken på så sätt att avrinningen minimeras och absorberingen av vatten maximeras på området.
På så sätt minskas skadorna till närliggande vattenområden och samtidigt minskas också avrinning och ursköljning till vattenområden, sjöar, strömmar och hav.
Den största nyttan av projektet på Backas gård är att rena jordmassor möjliggör produktiv användning av ett lågproduktivt område. I Nyland, där åkrarna är dyra, är anskaffningen av extra hektar på detta sätt troligen förmånligare än att köpa tilläggsareal.
Kostnaderna för inköpt jord är inte avdragsgilla i Finland, medan kostnaderna för att iståndsätta impediment till åker eller röja skog till åker är avdragbara.
Att förvandla ett improduktivt område till nyttohektar tar vanligtvis några år i anspråk. Hela den nya arealen måste dräneras, bearbetas, kalkas och gödslas innan den blir produktiv.
En sådan åkers avkastning där man har utnyttjat överskottsjordmassor kommer inte att avvika på något avgörande sätt från avkastningen av en vanlig åker efter fem års odling. Den förväntade avkastningen är sannolikt en aning högre eftersom dräneringen och lutningen av åkerns yta har optimerats redan i planeringsskedet.
TEXT & FOTO
Harto Ylitalo
Utvecklingschef AF-Innova
Träff om sanering och uthyrning av oanvända byggnader
Den som har oanvända byggnader kan antagligen ha nytta av att besöka Työtehoseura fredagen den 30 november i Rajamäki. Då hålls en träff i anslutning till projektet ”Effektivt utnyttjande av lantbruksfastigheter” om sanering och uthyrning av oanvända produktionsbyggnader.
Träffen pågår mellan klockan 9 och 16 (lunch 12-12.40). Det är SLC Nyland som är bakom projektet tillsammans med MTK-Uusimaa och AF-Innova.
Harto Ylitalo från AF-Innova inleder. Efter det talar Jukka Saari från räddningstjänsten i Västra Nyland om förändrad användning av en gammal produktionsbyggnad och brandpåverkan.
Staffan Mickos från Sibbo kommun berättar om tillstånd som behövs för att ändra gamla byggnader och ta dem i ny användning, medan Tony Lassas vid NTM-centralen tipsar om vilka företagsstöd som finns att söka för sanerings- och uthyrningsändamål.
Efter det återkommer Harto Ylitalo med ett inlägg om uthyrning av av byggnader på lantgårdar och hyresavtal, medan jordbrukare Jukka Louna talar om erfarenheterna av sanering och uthyrning av ett tidigare svinhus för reparation av hobbybilar. Senare på dagen besöker deltagarna det aktuella svinhuset som alltså nu är ombyggd för hobbybilar.
Sarianne Lintumäki berättar om hobbyhundar i hyresfastighet och Karoliina Kovanen om häststall, likaså i hyrd fastighet. Företagaren och jordbrukaren Jussi Hanhilahti talar om hur man kan utveckla gårdsbyggnader för uthyrning.Själva kursen är gratis men kaffe och lunch är på egen bekostnad. Platsen är alltså Kiljavantie 6 i Rajamäki, (Puutarhatalo/Byggnad 18/Klassrum 1). Anmälningar senast 28.11 till SLC Nyland, NSP@SLC.FI, tel. 09-601588 eller AF-Innova/Harto Ylitalo, tel. 044-5885781.