Det fläktar och blåser ofta på kullen invid Reksjön i Terjärv där Eivor Duvnäs i snart sex år ägnat sig åt en osedvanlig bärodling. Området kring Gistö gård är naturskönt, ett fredat kulturlandskap med kuperad terräng, och ett ypperligt läge för de 11.000 rosenbuskar som senaste säsong gav en handplockad skörd av uppemot 4.000 kilo nypon.
Att det blev just nypon som Eivor Duvnäs kom att odla här på Gistö gård är som så ofta ett slumpens verk. När gården med sin gamla bondstuga från 1924 lades ut till försäljning för sju år sedan beslöt sig Eivor och maken Vesa Saari för att köpa den.
Huset som då hade stått obebott i tjugo, kanske trettio, år besitter en sällsam och genuin känsla av förr-i-tiden.
– Vi köpte gården av den enda person som fanns kvar av den familj som har bott här, säger Eivor. Och jag vill försöka bevara den som den är.
Utöver bondstugan kom ett uthus med på köpet och så en bit mark om 2,4 hektar som Eivor ville börja odla något på.
– Vesas bror har ett företag som förädlar finska bär och det var hans fru som kom med idén om en nyponodling, berättar hon. Så vi importerade en stor mängd vresrosbuskar, Rosa rugosa, från Holland medan det ännu var tillåtet att köpa in dem.
Bisyssla och hobby
De första buskarna som planterades ut våren 2015 börjar nu ha nått sin fulla potential, men Eivor har också utökat odlingen vid två tillfällen, varför en del av plantorna är ännu små. Dessutom är börden på åkern väldigt varierande, vilket ger ojämna skördar.
Nyponodlingen är för Eivor en bisyssla och hobby, verksamheten handlar inte om någon stor ekonomisk satsning. Själva arbetsmomenten går i princip ut på att klippa gräs om somrarna och att skörda nypon om höstarna. Resten klarar rosen själv.
– Vesa har byggt en gräsklippare av en gammal slaghack som han drar efter traktorn, berättar Eivor. Vi tillför inte någon näring utan låter gräsklippet ligga kvar mellan raderna. Det ger näring, klöver tillför kväve.
Vresrosen är en härdig och lättodlad växt som vill ha full sol och som tål torka bra. Den trivs bäst på magra och lätta jordar med neutral till sur reaktion, och så är den tålig mot hetta och sägs klara av köldknäppar på ner till -45°C.
Eftersom den är bredväxande behöver den gott om utrymme. Busken som kan bli upp till 2,5 meter bred har ett grovt och kraftigt rotsystem som skjuter många rotskott. Vresrosen förökar sig också sekundärt via sina frön.
Skördar för hand
Vädret har naturligtvis en inverkan, men vanligtvis inleds skördetiden i slutet av augusti och pågår till början av oktober. Nyponfrukterna plockas för hand i tre tidskrävande omgångar, eftersom bären mognar vid olika tidpunkt.
Vresrosens grenar har vassa borstliknande taggar som försvårar och fördröjer arbetet. Mest frukt kommer det under de två första plockningarna och blir det ont om tid och går sent in på hösten under den tredje genomgången låter Eivor fåglarna få sin beskärda del. Grönfinkarna avslutar arbetet.
Hon berättar att de ibland har haft problem med nyponflugan, en skadeinsekt som gör sitt för att reducera skörden.
– Nyponflugan lägger ägg inuti frukten och sen kommer det larv i nyponet som förstör frukten, förklarar Eivor. Det finns inget skydd mot den och man får den inte att försvinna helt fastän man besprutar odlingen. Om buskarna får bladlöss är det däremot inte så farligt, dem tar nyckelpigorna tids nog hand om.
Klassad som invasiv
Eivor känner endast till en annan nyponodlare i landet och han finns i Ilomants.
– När vi började pågick det ett stort EU-finansierat projekt i norra Österbotten där en sex, sju odlare deltog, berättar hon. Men de har alla gett upp, de orkade inte med plockandet.
En betydande förändring som skett sedan Eivor påbörjade sin odling av nypon uppe på kullarna vid Gistö är att EU sedan den 1 juni 2019 klassar vresrosen som en invasiv art som ska destrueras inom tre år.
– När jag först hörde nyheten blev jag helt förskräckt, berättar hon. Jag kontaktade NTM-centralen för att genast ta reda på vad som gäller och de säger att man får ha vresrosen i en odling, men inte i trädgården.
Nyponfrukter kallas ofta för superbär då de är sprängfyllda med nyttigheter.
Av skörden gör Eivor först och främst nyponpuré med hjälp av en nyinvesterad passermaskin. Purén fryser hon ner i 500 grams askar eller i kuber som man sedan kan göra nyponsoppa av eller sätta i smoothies.
Vidare anlitar hon Riekon Marjatila i Pylkönmäki, Saarijärvi, som gör nyponsylt och en exklusiv rosenbladsgelé av hennes råvaror och i Nederlappfors i Esse finns Kai Hjulfors vars företag Finberry tillverkar nyponpulver åt henne.
– Hjulfors torkar mycket bär och han har tidigare köpt in nyponpulver från Sverige, berättar Eivor. Han säger att de här bären inte ens går att jämföra med utländska, för de har mycket mera smak och arom.
Än så länge säljer Eivor sina produkter mestadels på lokala marknader och hos några närproducenter utanför Tammerfors. Hon är också aktiv i fyra olika Reko-ringar; Jakobstad, Karleby, Kaustby och KroTerVetil (Kronoby/Terjäv/Nedervetil).
– Folk känner inte så bra till nyponprodukter, men nu till jul sålde jag mycket sylt, berättar hon. Jag gick en kurs i julas där jag lärde mig att göra sylt, så kanske är det något man borde satsa på.
Vresrosen
• Härstammar från kusttrakterna i Korea, östra Ryssland och nordöstra Kina där den växer på stabiliserande sanddyner tillsammans med gräs och andra låga buskar.
• Har odlats som trädgårdsväxt i Kina och Japan sedan 900-talet. Kallas i Japan för sjö- eller strandaubergine.
• Importerades till Europa som prydnadsväxt och för att stabilisera dynmiljöer.
• Försäljning och import av arten är förbjuden i Finland sedan den första juni 2019 efter att ursprungsarten, Rosa rugosa, klassats som en mycket invasiv art av EU. Befintliga bestånd måste destrueras inom loppet av tre år, senast 2022.
