För tillfället upptar jordbrukets lönsamhetskris SLC:s agenda. Ett arbete som sker på bred front. Vi måste få ut mer från marknaden, konstaterade centralförbundets ordförande Mats Nylund på ÖSP-höstmötet i Vörå.
Situationen för de finländska jordbrukarna har blivit ohållbar efter sommaren då råvarupriserna har skjutit i höjden. SLC arbetar aktivt med lönsamhetskrisen och det gör också jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.
– Leppä har i förhandlingar med handeln formulerat starka krav över avtalspraxis mellan livsmedelsförädlarna och dagligvaruhandeln och i viss mån också mellan producenter och förädlingen. Ministern har också hotat med skärpningar i livsmedelsmarknadslagen och jurister ska sättas in för att vidta skärpningar om läget inte förändras, säger SLC:s ordförande Mats Nylund.
Han deltog i ÖSP:s höstmöte i Vörå i måndags och berättade om arbetet som nu pågår för att underlätta jordbrukets lönsamhetskris. Att producenter och förädlingen nu står enad vore viktigt, men enligt Nylund har så inte riktigt varit fallet under hösten.
– Vi har förväntat oss ett större flankstöd från de förädlande företagen. Jag är mycket besviken på producentägda Valio som under uppföljningsmöten har uttalat att skatten på livsmedel bör ses över. Så kan man tycka, men det har ingen effekt som underlättar lönsamhetskrisen, säger Nylund.
Blandar bort korten
Och fortsätter:
– Mervärdeskatten på livsmedel sänktes 2009 från 17 till 12 procent och det hade ingen som helst effekt på jordbrukarnas avräkningspris. Jag tycker man blandar bort korten här.
Arbetet med att förbättra jordbrukets ställning i livsmedelskedjan fortsätter på bred front. SLC:s har hörts i nämnden för god handelssed och livsmedelsmarknadsombudsmannen för diskussioner med parterna i kedjan.
– Det är inte bara ett finländskt bekymmer att handeln är för stark utan så är situationen också i många andra europeiska länder. Men det är ändå viktigt att vi är med och påverkar i olika sammanhang, säger Nylund.
Men situationen är den att jordbrukarnas inkomster sjunker kraftigt. Enligt Pellervo ekonomisk forskning PTT har jordbruksinkomsten minskat med 20 procent i år och nästa år med 8 procent.
– Ingen av de förädlande företagen går heller särskilt bra ekonomiskt just nu. Men däremot ger detaljhandeln vinstvarningar och gör resultatrekord. Det är en mycket stor skillnad i förhandlingskraften, menar han.
Det som bör göras är tydligt enligt Nylund.
– Det finns ingen annan möjlighet än att producenterna får ut mer från marknaden. Det kan åstadkommas snabbt om det bara finns vilja. Här varierar signalerna från de stora handelskedjorna och det är också viktigt att vi inte här pratar dumheter om skatter i stället, säger han.
Bördan måste fördelas
Det enda som påverkar jordbrukets inkomster positivt nu är spannmålspriserna. Men på grund av att det inte har skett någon prisstegning för husdjursproducenterna är situationen mycket svår. Här hade det varit på sin plats med ett foderprisindex i avtalen, hävdar Nylund.
– Vi måste börja komma åt det här problemet. Skulle vi i avtalen ha utrymme för justeringar mellan förädlare och handel hade vi kunnat få ut ett högre pris. Det handlar inte om att sätta konkurrensen ur spel utan om att fördela bördan, säger han.
Att producenterna får ut mer från marknaden är nödvändigt nu med tanke på att gödselpriserna har stigit rejält. Situationen är en sådan att fabrikerna inte ens producerar gödsel på grund av att gaskostnaderna är för höga.
– Vi är redan i ett läge där det är brist på gödsel i Europa när våren kommer. Var och en måste ta ställning till hur de gör inför den kommande odlingssäsongen. Till och med landets försörjningsberedskapscentral uttrycker oro över det här.
Som bäst bevakar SLC den nya CAP-strategin som har stark betoning på att producenternas ställning stärks och att fördelningen av inkomsterna blir rättvisare.
– Tyvärr har de Gröna kapat debatten och nu handlar allt i stället om klimat- och miljöåtgärder. EU:s gemensamma jordbrukspolitik handlar om att kunna producera mat på ett konkurrenskraftigt sätt och är inte i första hand ett klimat- och miljöprogram. Men tyvärr handlar debatten enbart om det och om skuldbeläggningen av jordbruket, konstaterar Nylund.