Slcnyland2
SLC:s ordförande Mats Nylund presenterade några av de preliminära förändringarna för jordbrukare och markägare under SLC Nylands vårmöte. Med ryggen till SLC Nylands ordförande Thomas Antas, i bakgrunden ungdomsombudsman Pia Franzén. FOTO: Bjarne Westerlund
Jordbruk Skogsbruk SLC

Nylund: CAP 2023 och nationella
lagberedningar under arbete

CAP 2023 och nationella lagberedningar som markanvändnings- och bygglagen, naturvårdslagen samt inlösningslagen för med sig förändringar för jordbrukare och markägare. SLC:s ordförande Mats Nylund presenterade några av de preliminära förändringarna under SLC Nylands vårmöte.

SLC:s ordförande Mats Nylund höll en lantbrukspolitisk översikt under SLC Nylands vårmöte. Nylund tackade SLC Nyland med tjänstemän för ett utmärkt samarbete.

– Ser vi på i år och nästa år lever vi i övergångsår. Vi har nya pengar när EU:s nya finansieringsperiod inletts, men vi har mer eller mindre samma stödsystem som hittills. Några förändringar finns, och de gås igenom på stödskolningar och SLC Nylands ordförandeträff.

Finland har fått coronastödpengar som implementeras i landsbygdprogrammet.

– Vi har bland annat höjt stödet för protein-och oljeväxter, och kommer att höja stödet för sockerbetsodlingen. Avsikten är att den högre stödnivån ska fortsätta när vi går in i nästa stödperiod.

För växthussektorn kommer stödutbetalningarna att tidigareläggas som i fjol.

– Också efter juni 21 har vi ett coronastöd. Nu arbetar vi för högtryck med CAP 2023 som ska sträcka sig fram till 2027.

EU:s budget är stabil för perioden.

– Vi vet vilka pengar vi får från EU och vi utgår ifrån att vi har finländsk motfinansiering, sade Nylund.

Grön arkitektur

En ny strategi ska byggas upp med nio områden.

– Det nya är att det som kallas för grön arkitektur som består av tre element. Villkorlighet som kan jämföras med dagens tvärvillkor som måste göras, ekosystem som är ett måste för Finland men frivilligt för gårdarna, och miljöersättning som påminner om den vi har idag.

EU förhandlar ännu om villkoren för den gröna arkitekturen vilket betyder att inget ännu är fastslaget.

– Vi vet att vi har ett produktionskopplat stöd på 19,6 procent, alltså samma som idag, som vi i huvudsak styr till södra Finland där vi har sämre nationella stödredskap. Det kommer att bli annorlunda. Vi har idag 22 olika stödformer för produktionskopplat stöd, och jord- och skogsbruksministeriet driver på en förenkling, vilket även producentorganisationerna gör, för att minska på byråkratin.

Man måste däremot vara noggrann så ingen drabbas oskäligt av färre stödformer.

– Vi har inte hittat goda sätt att kompensera de sektorer som inte har rätt att betala nationellt stöd i södra Finland eller produktionskopplat stöd, främst enmagade sektorn.

Stödet till södra Finland har en stabil juridisk grund, men tyvärr kommer stödet att vara sjunkande efter 2022. Det blir också förändringar i stödet för djurens välbefinnande och investeringsstödet.

Ekoproduktionen ska vara marknadsdriven

För ekoproduktionen talas det nu om ett EU-mål på 20 procent vid 2030, men produktionen ska vara marknadsdriven. SLC har drivit på beslutet för att se till att inte tvinga fram högre arealer genom stödet, sade Nylund.

– Annars kommer vi att förstöra mervärdet för ekoproducenter som idag får ut ett mervärde från marknaden.

Ekosystemet skulle omfatta minst 5-10 procent av CAP-stödet och kan bli upp till 20 procent. Det kunde betalas för naturvårdsåkrar, gröngödslingsvallar, vintertida växttäcke och liknande.

– Miljö- och klimatåtgärder skulle vara en femåring förbindelse med gårdsvisa och skiftesvisa åtgärder.

Markkarteringen skulle ingå, men där skulle tillkomma mullhaltsbestämning och skiftesvisa anteckningar. Förslagen på valbara gårdsvisa åtgärder har kritiserats för att vara väldigt teknikbaserade, men det är teknik som många redan tagit i bruk idag som skördekartering och väderstationer. Bland de skiftesvisa åtgärderna finns bland annat fågelåkrar som utbetalas ifall praktiska skador kan påvisas av rastande fåglar under flytt.

SLC har linjerat att man borde gynna aktiv produktion, det vill säga produktion av varor eller foder som man säljer eller planmässiga miljöåtgärder. Även investeringsstödet prioriteras högt.

– Upphör investeringarna är det inte ens fråga om ifall produktionen upphör, utan när den gör det.

Planbeteckningar ska fastlås på förordningsnivå

Thomas Antas lyfte i sitt öppningstal upp att markägarfrågor berörts på samtliga av SLC Nylands senaste möten. Nylund berättade att aktuella projekt som berör markägare är markanvändnings- och bygglagen, där det finns utkast till lagförslag men politisk samsyn saknas, naturvårdslagen samt inlösningslagen där ett utkast långt är färdigt.

SLC kräver stark precision i planbetäckningarna, sade Nylund. De ska fastställas på förordningsnivå och inte i planbeteckningar. Markägaren ska också ha möjlighet att planera sin egen markanvändning.

– Vi har exempel från Esbo där kommunen varit fantasifull, där man själv hittat på planbeteckningar för att kringgå lagstiftningen. Sådant kan vi inte acceptera, sade Nylund.

Markägaren ska också få full ersättning i tvångsinlösningsfall. SLC har länge krävt att markägaren ersätts med 1,25 gånger det fastställda värdet, men beslut har inte fattats.

Nylund lyfte också upp skogsskötselfrågor.

– Det förs en debatt i finlandssvenska tidningar om kontinuerligt skogsskötsel i förhållande till skogsskötsel med jämnåriga bestånd. Jag har förvånats över att debattörer både från miljöskyddsorganisationer och med forskartitel hävdar att kontinuerlig skogsskötsel som metod skulle vara överlägsen klimatmässig och gällande biodiversitet.

På bördiga dikade torvmarker är metoden ypperlig sade Nylund.

– Men vi vet också att du vid kontinuerlig skogsskötsel måste ha en mindre grundyta för att få nya plantor och mindre kubikmeter per hektar.

Man får också en 10-30 procent långsammare tillväxt vilket betyder mindre kolbindning.

– Om man inte erkänner det här trots stabila forskningsdata upplever jag att det är svårt att föra den här debatten, sade Nylund.

Slutligen konstaterade Nylund att SLC försöker trygga tillgången på strötorv för husdjur och växtunderlagstorv för växthus, frilandsodling och plantskolor även i framtiden. Ett jordmånsprogram som gjorts upp med MTK ska också lanseras i maj, där Thomas Antas och Jonas Laxåback medverkar.

Läs också:
Antas: Samarbete och enhet behövs inom producentkretsarna
SLC Nyland: Gör kontrakt och prissäkra en del av skörden
Stadgeändringar godkändes i första behandling vid SLC Nylands vårmöte