Vastankvarnfalt2
Försöksledare Patrik Erlund på NSL förevisar de pågående oljeväxtförsöken i Västankvarn.
Jordbruk

Nyländska bönders vandring bland blommor och bin

Nylands Svenska Lantbrukssällskaps fältvandring i Västankvarn blev bokstavligen en vandring bland blommor och bin. Rättare sagt var det nog humlor som kryllade i de blommande rybs- och rapsfälten men deras antal var så påtagligt att en och annan deltagare nöjt konstaterade att pollinerarna verkar leva och mår bra.

Fältvandringen ordnades den 16 juli och gällde vår- och höstoljeväxtförsök, svampbekämpning i spannmål och alternativa metoder för kvickrotsbekämpning.

Inom ramen för projektet RybsRaps 2025 utför NSL oljeväxtförsök på Västankvarn. Målet med projektet är att förbättra odlingssäkerheten och lönsamheten för oljeväxter genom ny odlingsteknik och samtidigt öka den genomsnittliga skördenivån till 2 000 kg per hektar för våroljeväxter och till 2 500 kg per hektar för höstoljeväxter fram till år 2025.

På försöksrutorna i Västankvarn ser det nästan ut som om man redan nått målet, åtminstone lokalt. Överallt blommar frodig rybs och raps ymnigt. Skillnaderna mellan de olika rutorna är små. Försöksledare Patrik Erlund presenterar försök där tillväxtregulatorn Architect använts i olika doser men konstaterar att skillnaden var tydligare i början av juli.

-    Skillnaden har nu jämnat ut sig men visst ser man att den ruta som fått den högsta dosen av växtregulatorn har stadigare stjälkar och lite kortare växtlighet, säger Erlund.

Han påpekar att den optimala behandlingstiden för tillväxtregulator i oljeväxter är i utvecklingsstadiet 30-31, strax innan de första knopparna börjar synas.

Bra år för oljeväxter

Ett försök med tilläggsgödsling i våroljeväxter ger i det här skedet heller inga tydliga skillnader vid handen.

-    De slutliga resultaten ser vi först i höst men visst ser rapsen som fått tilläggsgödsel lite frodigare ut också sett bara med ögat, analyserar Erlund.

Fältmästare Mikael Fröberg konstaterar att det i år varit ett bra år för oljeväxter. Angreppen av skadedjur krävde mindre besprutning än vanligt.
Ett av försöken går ut på att testa alternativa lösningar på skadedjursproblematiken genom att så in rybs i rapsfält. Teorin bakom går ut på att lopporna skulle föredra rybsen och lämna rapsen ifred. Rybsen sprutas sedan bort i samband med ogräsbekämpningen.

Eftersom jordlopporna inte utgjort ett problem just i år är det svårt att se skillnaden mellan försöksrutorna men i tidigare försök har man sått remsor av rybs runt rapsfält vilket gett positiva resultat.

-    Det skulle verkligen vara viktigt att hitta lösningar på problemet med jordloppor för de håller på att ta kål på hela oljeväxtodlingen, säger Erlund.

Många gånger är det jordlopporna och rapsbaggarna som utgör ett gissel för oljeväxtodlaren. I år har det på flera håll förekommit angrepp av kålbladsstekeln.

Vastankvarnfalt1
Raps- och rybsfälten i Västankvarn kryllade av pollinerare.
Vastankvarnfalt5
Fältmästare Mikael Fröberg på NSL följer intresserat med försöken inom höstrapsodling. Än så länge har han inte prövat på det privat men ser att det finns potential.

Vita blommor i test

Deltagarna i fältvandringen kunde också bekanta sig med försök som gällde planttäthet i oljeväxtfält. Allmänt taget kan man säga att ett glesare bestånd verkar ge tjockare stammar och en något senare blomning.

-    Finns det ett högt ogrästryck lönar det sig ändå inte att minska utsädesmängden, säger Erlund.

Han tillägger också att mycket beror på jordart och groningsförhållanden men att en planttäthet på omkring 100 plantor per kvadratmeter kan anses optimalt.

De slutliga resultaten från försöken publiceras först nästa vår.

Vastankvarnfalt3
Fältvandringen i medlet av juli samlade många intresserade jordbrukare från hela Nyland. Odling av höstraps innebär en risktagning särskilt beträffande övervintringen men lyckas den kan odlaren belönas rikligt. I år har höstrapsen på Erik Perkléns fält i Sjundeå lyckats bättre än de flesta andra grödor.

Bekvämt välja höstraps?

I Sjundeå hos jordbrukare Erik Perklén på Postis utför NSL höstrapsförsök, också dessa inom ramen för RybsRaps2025. Försöken gäller både övervintring och odlingsteknik.

Höstrapsen klarar ett jämnglest bestånd där plantorna får rum att växa sig kraftiga.

-    Här ser det ut som om rutan med 50-75 plantor per kvadratmeter kommer att ge den bästa skörden, förutspår Patrik Erlund när han synar försöksrutorna i Sjundeå.

Han påpekar också att oljehalten tenderar att sjunka i täta bestånd.
Erik Perklén hör själv till pionjärerna inom höstrapsodling i Finland och trots att han har erfarenheter av olika slag tror han bestämt på höstrapsens möjligheter.

-    Jag är för lat för att så vårraps, skrattar han och hänvisar till det stora behovet av insektbekämpning i våroljeväxtodling.

Å andra sidan medför höstrapsodling andra utmaningar, som övervintring och tidig sådd. Höstrapsen borde sås senast i början av augusti vilket kan vara svårt med tanke på växtföljden. Därför ingår också nya senare sorter i försöken.

-    I år har övervintringen över lag lyckats bra och också här är skillnaderna mellan sorterna ganska liten, säger Erlund.

När fältmästare Mikael Fröberg väljer ut sina favoriter är det DK Exstorm och DK Explicit som gäller. De är tidiga sorter som ser ut att ha hög skördepotential. Erik Perklén väljer sorten Mercedes.

-    Fast ärligt talat ser jag inte så stor skillnad på dem, skrattar han.

Bli av med kvickrot utan glyfosat

Inom ramen för Naturresursinstitutet Lukes projekt Juotvai utför NSL försök med kvickrotsbekämpning.

-    Hur ska vi hantera kvickroten ifall glyfosaten förbjuds? frågar sig Patrik Erlund och lotsar deltagarna bland försöksrutor där alternativa bearbetningsmetoder för att bli av med kvickrot i spannmålsodlingar testas.

Erlund betonar att det är frågan om ett treårigt försök som är på hälft och att det är för tidigt att ge några entydiga svar i det här skedet men att alla skeden noteras noggrant för att sedan evalueras i slutet av projektet. Bland försöken finns rutor med olika mekaniska åtgärder som testas under olika tidpunkter i spannmålsodling. Det gäller allt från direktsådd, harvning, plöjning och bearbetning med kultivatorn Kvick-Finn samt Köckerling Allrounder S-pinnharv med gåsfot.

I den direktsådda rutan (som alltså inte bekämpats med glyfosat) har kvickroten helt tagit över men också i de övriga rutorna förekommer den mer eller mindre. Av försöksrutorna att döma verkar stubbearbetning och plöjning på hösten kombinerat med vårharvning före sådd vara en någorlunda pålitlig metod.

Rotogräskultivatorn Kvick-Finn lyckas också ta kål på en hel del av kvickroten. Redskapet lyfter växtrötterna till ytan där de ska torka.

-    Det verkar som om bearbetning med Kvick-Finn ger det bästa resultatet om man bearbetar två gånger på våren, säger fältmästare Martin Träskman, som utfört det praktiska bearbetningsarbetet i försöken.

Erlund i sin tur påminner också att valet av gröda har stor betydelse för kvickrotens framfart. Samtidigt noterar han att mekanisk kvickrotsbekämpning är resurskrävande, hur det än görs.

-    Inte är livet lätt utan glyfosat, sammanfattar Erlund försöken.

Vastankvarnfalt4
Kvick-Finn är ett redskap för rotogräs som kvickrot och tistel, särskilt inom ekologisk odling. I NSL:s försök i Västankvarn används den för att få bukt med kvickrot, som alternativ till glyfosatbehandling.

Fakta om NSL Försök

Nylands svenska lantbrukssällskaps försöksstation vid Västankvarn gård i Ingå omfattar en bred försöksverksamhet inom växtodling. Liknande försöksodlingar finns vid Stor-Sarvlax gård i Lovisa. NSL samarbetar dessutom med ett tiotal odlare där försök anläggs i samband med praktisk odling.


Målsättningen är att hitta svar på frågor som berör praktisk växtodling. Dessutom samarbetar NSL med nationella och internationella företag inom branschen.

NSL Försöks laboratorium i Västankvarn betjänar också traktens odlare som kan lämna in spannmålsprover för analys.