Förra året var återigen ett rätt bra år för odling av våroljeväxter. Vårens varierande väderförhållanden med långa torrperioder har försvårat odlingen av oljeväxter och jordloppor har också utgjort ett problem.
Vårrapsens odlingsareal år 2024 var cirka 7.300 hektar och vårrybsens 32.000 hektar. Under flera år vårrybsens odlingsareal varit betydligt större än rapsens odlingsareal, trots att raps har en högre skördepotential.
Förra året var den genomsnittliga skörden i hela landet 1.260 kg/ha för vårrybs och 1.810 kg/ha för vårraps. När allt lyckas är de nya sorternas potentiella avkastning betydligt högre än detta. Detta kräver dock betat utsäde och en lyckad växtskyddsstrategi samt en fördelaktig växtsäsong.
Högre skördar kan uppnås genom att odla oljeväxter på bra skiften och optimera odlingstekniken. En jämn start på tillväxten är den viktigaste förutsättningen för en god skörd.
Oljeväxter passar mycket bra som mellangröda för spannmål, och det finns nu en efterfrågan på inhemska oljeväxter. Oljeväxterna förbättrar dessutom markens bördighet, de har ett högt förfruktsvärde och de bidrar till att bekämpa spannmålssjukdomar.
Rybsodling lyckas bättre i hela landet, medan raps på grund av sin längre växttid lämpar sig bättre för odling i sydligaste Finland på varmare skiften i gott skick. Tidig sådd är viktig för raps på grund av den längre växttiden, men om odlingen lyckas ger rapsen en högre skörd.
För konventionella rapssorter rekommenderas en såtäthet på 150-200 plantor per kvadratmeter och för hybridsorter 100-150 plantor per kvadratmeter. För vårrybs är målsättningen en täthet på 200-250 plantor per kvadratmeter, beroende på grobarhet, fröets vikt och odlingsförhållandena.
Skördens kvalitetskrav för livsmedelsindustrins bruk är minst 40 procents oljehalt och klorofyllhalten får vara högst 50 milligram per kilogram. Med de nuvarande sorterna uppfylls dessa krav väl.
För senare rapssorter kan problemet vara att klorofyllhalten förblir hög. Även kraftig köld på hösten kan försämra eller stoppa klorofyllets nedbrytning i fröna. Rybs mognar tidigare, vilket leder till att klorofyllhalten blir lägre och skörden är jämnare i kvalitet.
Nya våroljeväxtsorter på gång
De mest odlade rybssorterna var Synthia, Synneva och Aurea CL, som tillsammans stod för upp till 80 procent av odlingsarealen. Äldre rybssorter håller på att försvinna från sortlistan och ersätts i odlingen successivt av nyare sorter.
De mest odlade vårrapssorterna var Laima, Greta och DK7130 CL, som tillsammans stod för nästan 60 procent av odlingsarealen. Resten av arealen fördelas på över tio olika sorter med mindre odlingsandelar. Också äldre rapssorter håller på att försvinna från marknaden och ersätts av nya, betydligt högre avkastande sorter.
I år har två nya högavkastande vårrapssorter, Selma och Birgit, samt vårrybssorten Svea lagts till i sortlistan.
Förra året odlades CL-rapssorter på cirka en fjärdedel av rapsodlingsarealen. Dessa sorter tål ogräsbekämpning med lämpliga Clearfield-preparat. Ogräsbekämpningen är generellt viktig vid odling av oljeväxter, eftersom ogräsen snabbt tar över och försvårar tröskningen.
För att bekämpa klumprotsjuka är den viktigaste åtgärden att följa en växtföljd där korsblommiga växter odlas på samma skifte högst vart femte år. Om det är regnigt under blomningen och beståndet förblir fuktigt under en längre tid kan det vara bra att vid full blomning bespruta mot växtsjukdomar för att säkra skörden.
Betning av fröet mot skadedjur är också viktigt. Tukes har återigen beviljat ett undantagslov för användning av preparatet Buteo Start FS 480 för våroljeväxter under växtsäsongen 2025. Med hjälp av betning kan man bekämpa ställvis omfattande angrepp av jordloppor i våroljeväxter, men vid högt skadedjurstryck kan ytterligare en bekämpning med ett annat preparat behövas.
Frö betat med Buteo får sås högst 6 kilogram per hektar, vilket måste beaktas vid såmängderna. Oljeväxter kompenserar dock en lägre utsädesmängd med flera fröbaljor, vilket innebär att en lägre utsädesmängd inte nödvändigtvis påverkar skörden.
Höstoljeväxternas övervintring var igen en utmaning
Hösten 2023 såddes höstoljeväxter på cirka 5.200 hektar, varav 3.500 hektar kunde skördas i fjol somras. Mer än hälften av detta var höstrybs. Särskilt isbeläggning och sträng kyla på våren förorsakade vinterförluster för höstrapsen.
Förra hösten såddes höstoljeväxter på cirka 6.700 hektar, och åtminstone ställvis har förhållandena för övervintring varit gynnsamma.
Trots utmaningarna med odlingen skulle höstoljeväxterna vara bra grödor i växtföljden, och den potentiella avkastningen är hög. Det har dock inte fåtts nya testresultat från de officiella sortförsöken, och inga nya sorter har heller lagts till sortlistan.
De nuvarande höstrapsen Thure och PR44D06 är redan på väg ur odling och sortlistan. Nu täcker några få sorter hela arealen för höstoljeväxter.
Höstrybsen har cirka två veckor kortare växttid än höstraps. Målet för höstrybsens planttäthet är cirka 100 plantor per kvadratmeter, medan målet för höstraps är cirka 40-60 plantor per kvadratmeter och för de halvdvärgartade sorterna ännu lägre, cirka 40-50 plantor per kvadratmeter.
Växterna uppnår den tillräckliga värmesumman på cirka 450 grader när sådden sker mellan mitten av juli och början av augusti. Höstrapsens övervintring lyckas bäst när den har 8 örtblad, rotens längd är cirka 8 cm och rothalsens tjocklek är cirka 8 mm.
Sjukdomsbekämpningen på hösten är nödvändig eftersom det har en tillväxtreglerande effekt, vilket gör att tillväxtpunkten förblir tillräckligt låg. På våren är tillväxtstarten snabb, förutsatt att snötäcket under vintern skyddar tillväxtpunkten nära markytan.
Höstoljeväxter har en snabb tillväxtstart på våren, så lopporna är vanligtvis ett mindre problem jämfört med våroljeväxter. Det är bra att hålla koll på mängden rapsbaggar och bekämpa dem vid behov. På hösten förorsakar främst sniglar, harar och rådjur problem.
Det är fördelaktigt att bekämpa ogräs redan på hösten, eftersom ogräs i glest växtbestånd lätt kan ta över stora områden. Växtsjukdomar som bomullsmögel och bladmögel förekommer i mindre grad i höstoljeväxter än i vårsorterna, eftersom det glesa och luftiga växtbeståndet håller sig friskt. För att bekämpa klumprotsjuka bör man hålla minst fem års intervall i växtföljden.
Höstoljeväxterna mognar ganska tidigt, vilket gör att skördens klorofyllhalt vanligtvis är låg. När grödan mognar vid månadsskiftet juli-augusti kan småfåglar förorsaka betydande skador. Höstrapsen är något mer krävande än rybsen, men om den lyckas ger den en betydligt större skörd.
Höstrapsens popularitet har ökat i och med att halvdvärgartade sorter, som är lägre än konventionella sorter, kommit ut på marknaden.
De mest odlade höstrybsen var Legato med 56 procent, Arrivee med 22 procent och Largo med 18 procent av arealen. Nya sorter har testats utanför de officiella sortförsöken.
De mest odlade höstrapsen var PX128 (inte på Finlands sortlista) med 30 procents andel, PR44D06 (Pioneer Maximus, på väg bort från sortlistan) med 14 procents och SY Florian med 10 procents odlingsandel. Den länge odlade Thure försvinner också från sortlistan. Nya sorter för odling kan komma via sorter som godkänts till EU:s sortlista.
Höstoljeväxternas medelskörd har varit lägre än våroljeväxternas och var nu för höstraps 1.250 kilogram per hektar och för höstrybs 950 kilogram per hektar. När odlingen lyckas är avkastningen betydligt högre än detta, men övervintringen lyckas i regel väl endast på mycket gynnsamma områden. Höstrybs- och raps klarar sig bäst på odlingszon I, men på odlingszon II fås ännu hyfsade skördar.
Kalle Ohralahti
Naturresursinstitutet
Vårrapssorterna i de officiella sortförsöken 2017-2024 i tidighetsordning (pdf).
Vårrapssorternas avkastning i olika odlingszoner (pdf).
Vårrybssorterna i de officiella sortförsöken 2017-2024 i tidighetsordning (pdf).
Vårrybssorternas avkastning i olika odlingszoner (pdf).
Höstrybs och -raps i de officiella sortförsöken 2016–2023. Sorterna i tidighetsordning (pdf).