De senaste tillskotten i den officiella sortförteckningen är de inhemska rörsvingelsorterna Eleanora (2021) och Birgitta (2023) samt ängssvingelsorten Venny som godkändes i år.
Att bygga upp en fröproduktion av vallväxter är ett tidskrävande arbete. Därför tar det flera år att etablera nya sorter i praktisk odling. Att introducera utländska sorter är förstås ett undantag, då de tidigare godkänts i officiell sortförteckning i något annat EU- land. Frön av sådana sorter kan med mycket kort varsel tas in för att odlas här.
Odlingsarealerna för vallväxter kan uppskattas med hjälp av certifierings- och importstatistik. Enligt dem har SW Minto, Valtteri, Inkeri, Ilmari och Klaara varit de mest odlade ängssvingelsorterna i Finland. Karolina är namnet på den mest odlade rörsvingelsorten.
I tabellerna anges försöksuppgifter för de sorter som varit med i försöksverksamheten under åren 2015-2022. I sortbeskrivningen nedan anges bara de sorter för vilka det finns resultat att få för denna period. Sorterna Furen, Kalevi, och Salten har strukits från förteckningen och marknadsföringen av dem upphör under de närmaste åren.
Rörsvingelsorter
Birgitta (Boreal 2023) är en ny inhemsk sort, vars vårskörd är förhållandevis hög för rörsvingel. Återväxtförmågan är utmärkt vilket gör att skördepotentialen är verkligt god. Totalskörden når upp till samma nivå som Eleanora. Birgittas avkastning är 4 procent högre än Karolinas. Sorten bibehåller en hög avkastningsnivå också i äldre vallar. Vinterhärdigheten är god vilket gör att den kan odlas i hela landet, också i norr. Vallfodrets smältbarhet har hållit god nivå både i vårskörd och höstskörd.
Eleanora (Boreal 2021) har visat sig vara en odlingssäker sort med hög avkastning. Totalskörden har i försöken i genomsnitt varit 3 procent större än Karolinas. Dess vårskörd når inte upp till de allra bästa ängssvingelsorterna, men tack vare sin goda återväxtförmåga är den en av de bäst avkastande svingelsorterna vid sidan av Birgitta. Eleanora har klarat sig bra på alla odlingszoner och utvintringen har varit rätt liten. Fodrets smältbarhet vid samtidig skörd har för Eleanora varit bättre än Retus och Karolinas både i vår- och höstskörd.
Karolina (Boreal 2005) är en sen sort vars avkastning är lägre än Birgittas och Eleanoras, men 6 procent högre än Retus. Dess vinterhärdighet är ej riktigt på samma nivå som hos Birgitta och Eleanora. Smältbarheten är lika god som hos Retu men något sämre än hos Birgitta och Eleanora. Enligt statistiken är Karolina den mest odlade rörsvingelsorten.
Retu (Boreal 1994) är en gammal rörsvingelsort, vars avkastning och kvalitet ej når upp till samma nivå som de nyare sorterna kan uppvisa. Under de senaste åren har fröodlingen av Retu minskat då Karoliina har ökat i popularitet i den praktiska odlingen.
Swaj (Lantmännen 2011) är en sort med ursprung i Sverige. Dess totalskörd har inte helt nått upp till samma nivå som de övriga rörsvingelsorterna. Vinterhärdigheten är medelmåttig. Fröförsäljningen av Swaj har varierat under åren.
Ängssvingelsorter
Santtu (Boreal 2017) är en ganska ny inhemsk sort som har en mycket hög avkastningspotential. I synnerhet vårskörden är stor och dess återväxtförmåga är en av de bästa bland våra ängssvingelsorter. Tack vare sin goda vinterhärdighet har den trivts mycket bra på alla odlingszoner. Kommersiell fröproduktion håller på att inledas.
Venny (Boreal 2023) är en nyhetssort av inhemskt ursprung. Skördenivån är hög både i vår - och höstslåtter och skördepotentialen nästan på samma nivå som Santtus. I försöken har avkastningen varit 4 procent högre än för mätarsorten Kasper. Skördenivån har varit bra också i äldre vallar vilket har ökat på skördeskillnaden gentemot Kasper. Dess vinterhärdighet är god ända upp till nordligaste Finland. Smältbarheten av organiska ämnen har hos Venny vid samtidig slåtter varit på genomsnittlig nivå.
Tored (Lantmännen 2017) är en rätt ny rikssvensk sort, vars totalskörd är stor. Vårskörden är något svag men dess mycket goda återväxtförmåga höjer totalskörden rejält. Utvintringsskadorna i norr har varit större än i genomsnitt vilket gett en lägre totalskörd i försöken i norra Finland. Tillgången till frö på marknaden har ökat under det senaste året.
Vestar (Lantmännen 2019) har en tämligen god avkastningspotential. Vårskörden är något svag, men en god återväxtförmåga höjer totalskörden till god nivå. Vinterhärdigheten är något under genomsnittet vilket sänker odlingssäkerheten i norra Finland. Frö har tillsvidare inte kunnat skaffas i Finland.
Valtteri (Boreal 2010) är en vinterhärdig sort som trivts bra i synnerhet i de krävande förhållandena i norra Finland. Sorten ger en hög vårskörd och dess återväxtförmåga är någorlunda god. Vallskördens kvalitet har varit hög både i vårskörd och höstskörd. Fröodlingen har kommit väl igång.
Klaara (Boreal 2011) är en vinterhärdig sort vars avkastningsförmåga har tyngdpunkten på den första skörden. Dess återväxtförmåga är en aning under genomsnittet. Klaara har klarat sig bäst i försök på odlingszon IV. Fröodlingen har ökat bra under de senaste åren.
Eevert (Boreal 2015) har lyckats bäst på de tre odlingszonerna i södra Finland. Dess vinterhärdighet är medelmåttig. Avkastningsförmågan har tyngdpunkten på vårskörden och återväxtförmågan är medelmåttig. Smältbarheten i synnerhet för höstskörden är god. Fröproduktion håller på att inledas.
Kasper (Lantmännen 1989) är en äldre sort vars avkastningspotential är på en genomsnittlig nivå. Kasper har länge varit den mest odlade ängssvingelsorten, men under de senaste åren har fröodlingen klart avtagit, då nyare sorter med högre avkastning vunnit terräng.
Cosmopolitan (Saatzucht Steinnach, 2019) passar bäst för odling i södra Finland där dess skördepotential bäst kommer till sin rätt. Dess återväxtförmåga är god. Utvintringsskadorna i norr har varit större än i genomsnitt vilket ökar odlingsrisken där. Cosmopolitan är mogen för slåtter 1-2 dagar tidigare än andra sorter, vilket medför att skördens kvalitet sjunker då slåttern fördröjs. Fröodling av Cosmopolitan har inletts i Finland.
Vidvin (Lantmännen 2019) har en mycket god vinterhärdighet och utvintringsskadorna har varit små ända upp i norr. Vårskörden är stor men återväxtförmågan är medelmåttig. Den ger både vid vår- och höstslåtter en mycket smältbar foderskörd. Tillsvidare ingen fröförsäljning i Finland.
Ilmari (Boreal 1999) är en tidig sort med god vinterhärdïghet. Dess avkastningsförmåga är dock inte längre konkurrenskraftig mot de nyare sorterna. Ilmari har i många år varit en av de dominerande sorterna i Finland men fröodlingen har under de senaste åren gått ner.
Inkeri (Boreal 2002) är en sen vinterhärdig sort som har en avkastningspotential i nivå med Ilmari. Dess återväxtförmåga är medelmåttig. I synnerhet vårskörden har haft god kvalitet. Frötillgången har varit stor under de senaste åren.
SW Minto (Lantmännen 2013) är en sen sort, en av de mest odlade i Finland. Skördekvaliteten både vid vår- och höstskörd är hög. Vårskörden är dock ganska liten och återväxtförmågan medelmåttig. Utvintringen i norr är något över genomsnittet.
Markku Niskanen
Naturresursinstitutet
Ängs-, raj- och rörsvingel, officiella sortförsöken 2015-2022. Av sorterna Kora, Hykor, Fure, SW Revansch och Kalevi inga resultat för den granskade perioden.