Vid SLC:s fullmäktigemöte som hölls i Helsingfors i tisdags blev det ingående diskussioner med jord- och skogsbruksminister Sari Essayah (kd) om bland annat de nya kostråden och salmonellafonden. Även bland annat det nationella stödpaketet och behovet av att förändra SLC:s organisation på grund av att antalet gårdar minskar var på agendan.
Sari Essayah har stora förväntningar på den nya EU-kommissionen som nyligen tillträtt. Under de första hundra dagarna måste kommissionen skapa en vision för jordbrukets framtid i EU.
Enligt Essayah borde jordbrukspolitiken fokusera på att förbättra livsmedelssäkerheten samtidigt som stöden måste riktas tydligare mot aktiva odlare. Hon litar på att den nya kommissionen bättre kommer att beakta böndernas position.
Näringsrekommendationer ska handla om näringslära
I sitt anförande tog Essayah också upp de nya näringsrekommendationerna.
– Näringsrekommendationer skall i första hand handla om näringslära. Tar man andra perspektiv med så skall det vara alla olika synvinklar, inte bara klimat och miljö, utan också försörjningsberedskap och livsmedelssäkerhet.
Hon påpekar att Statens näringsdelegation som gör upp kostråden är ett fristående expertorgan och att hon som minister inte har kunnat påverka dess arbete. Men för det framtida arbetet har hon gett tydliga anvisningar.
– Då Statens näringsdelegationen nu härnäst gör kostråd till skolor, daghem och åldringsvård så förutsätter jag att dessa kostråd skall basera sig enbart på näringsmässiga faktorer. Andra faktorer som försörjningsberedskap eller klimat är intressanta synpunkter, men de måste tydligt avskiljas från de näringsmässiga rekommendationerna.
Förbundsordförande Mats Nylund påpekade att mandatperioden för den nuvarande näringsdelegationen tar slut 2026 och efter det borde det ges möjlighet också för producentorganisationerna att få sina representanter med i organet.
– Inte för att vi är experter på näringsfysiologi, men vi kan bedöma vilken betydelse kostråden har för Finlands jordbruk, påpekade Nylund.
Under diskussionen med minister Essayah påpekades också vikten av att få finansieringen säkrad till en salmonellafond. Staten borde vara med och finansiera grundkapitalet.
Enligt Essayah är salmonellafrågan mycket viktigt och vår goda salmonellastatus är viktig också för att utveckla exporten.
– Jag ser att också livsmedelsindustrin borde komma med och finansiera salmonellafonden, förutom producenterna. Och så måste vi också se på hur det offentliga kan bidra. För då vi talar om salmonella handlar det inte bara om djurhälsa, det handlar om One Health-tänkande, om att smitta kan spridas från djur också till människor.
Färre medlemmar utmanar organisationen
Vid fullmäktigemötet fördes också en diskussion om hur organisationen borde utvecklas. Utmaningen ligger i att antalet medlemsgårdar stadigt går ner, vilket enligt SLC:s styrelse leder till ett behov att också se över strukturen på organisationen.
Enligt en undersökning av TNS Kantar som Mats Nylund presenterade på mötet kommer antalet svenskspråkiga jordbrukare att minska med nästan en fjärdedel fram till år 2032.
För tillfället minskar de svenskspråkiga odlarna enligt undersökningen rentav lite snabbare än de finskspråkiga. De stora gårdarna kommer att ta över en allt större andel av jordbruksproduktionen.
– Det här påverkar SLC, medlemsantalet i landskapsförbunden kommer att följa denna utveckling med en viss eftersläpning, sade Nylund.
Av denna anledning skall SLC:s styrelse ta fram ett utvecklingsprogram för organisationen. Arbetet genomförs av en förändringsgrupp med representanter från medlemsorganisationerna, samt ett mindre arbetsutskott.
En bakgrundanalys skall göras av konsultbyrån Losvik & Flen genom intervjuer. Arbetet med utvecklingsprogrammet startar ännu på detta års sida, men det egentliga arbetet utförs på nästa års sida.
Meningen är att arbetsgruppen skall kunna ge en mellanrapport till vårens fullmäktigemöte. Fullmäktigeordförande Kristian Westerholm påpekade att arbetsgruppen i sig inte har mandat att fatta några beslut. De förslag som gruppen kommer med måste skilt förankras i landskapsförbundens beslutande organ.
Mer nationellt stöd till mjölkkor på AB-området
På mötet behandlades också det nationella stödpaketet för 2025. Förhandlingarna med ministeriet är ännu på hälft och bland annat är frågan om tilläggsstödet för slaktkvigor på C-området ännu öppet.
Under de senaste åren har ett tillfälligt stöd betalats ut, men nu verkar det finnas en lösning också på den frågan.
Totalt finns 350 miljoner till förfogande för de nationella stöden. På AB-området planeras att de produktionskopplade stöden till mjölkkor och stärkelsepotatis sammanlagt höjs med 1,5 miljoner euro. Pengarna tas från C-området, som fått motsvarande finansiering via nationella stödet.
För sockerbetsodlingen verkar transportersättningarna kunna höjas och det förväntas att 14.000 hektar sockerbetsodlingar skall bli berättigade till nationellt arealstöd.