EU:s jordbruksbudget får inte stramas åt, underströk agrarkommissionären Janusz Wojciechowski och EU:s församlade jordbruksministrar gemensamt under årets sista ministermöte i Bryssel.
Kommissionen lämnar inte EU-bönderna i sticket, betonade Wojciechowski under diskussionen om den kommande jordbruksreformen. Han motiverade sin synpunkt med att EU:s gröna agenda ”Green Deal” höjer miljökraven och följaktligen kostnaderna.
Klimatåtgärderna kan därmed bli ett nytt argument för kraven på en adekvat finansiering från EU:s sida, fortsatte Wojciechowski. Utan nya pengar kan producenterna inte möta kraven.
Kommissionären är bekymrad över den åldrande bondekåren. Generationsväxlingen är ett frågetecken på många gårdar och det är si och så med återväxten. En fortsatt drift måste finansieras, men det förutsätter ekonomiska resurser.
Wojciechowskis resonemang föll i god jord hos de europeiska jordbruksministrarna. Medlemsländerna betonade igen en gång att långtidsbudgeten måste stå klar, innan man börjar lägga fast förpliktelserna inom nya CAP.
Oenighet råder om skärpta miljövillkor
Den gröna agendan måste också få skärpta konturer innan det går att resonera om pengar. Tyskland, Frankrike, Danmark och Nederländerna förespråkar strängare klimat- och miljövillkor i den första pelarens obligatoriska ekoprogram.
Frankrikes efterlyser förpliktande ekoregler som en centralt åtgärd för en agroekologisk omställning. Klimatet är en viktig trend, medgav flera ministrar. Därför måste en större del av de framtida villkoren stöda miljö- och klimatskyddet.
Tysklands jordbruksminister Julia Klöckner uppgav sig vara på samma linje. Enligt Klöckner borde en enhetlig minimikvot för klimatfrämjande åtgärder byggas in i stöden. Detta ska i så fall gälla alla medlemsländer, tillade Klöckner.
Länderna i Baltikum och Östeuropa delar däremot inte entusiasmen för nya klimatåtgärder. Från det hållet riktades kritik mot ordförandelandet Finland för onödigt långtgående eftergifter till förmån för klimatskydddet.
I Tyskland har EU:s kopplade stöd länge varit föremål för kritik. Motiveringen är att de snedvrider konkurrensen mellan medlemsländerna. Den tyska delegationen upprepade under mötet sina krav på en inskränkning av de kopplade stöden.
Mothugg kom från Östeuropa, där flera länder till och med krävde fler kopplade stöd för att stöda djurhållningen. Frankrike och några andra länder föreslog en kompromiss med fastställda övre gränser för de kopplade stöden.
Flera sydeuropeiska länder med Frankrike i spetsen anser att de obligatoriska ursprungsbeteckningarna borde utvidgas till flera produktgrupper. Enligt den franska jordbruksministern Didier Guillame är mejeriprodukter en sådan grupp.
Förslaget fick ett brett stöd av medlemsländerna, men inte alla. Länder med en omfattande export inom hela EU befarar störningar på den inre marknaden. En frivillig märkning är tillräcklig, betonade den danska livsmedelsministern Mogens Jensen.
Kroatien övertar EU-värdskapet
Veckans ministermöte var det sista under finländskt värdskap. I januari tar Kroatien över ordförandeskapet. Enligt jord- och skogsbruksminister Jari Leppä har den gemensamma jordbrukspolitiken bearbetats så långt det har varit möjligt under hösten.
Enligt Leppä har Finland presterat det bästa tänkbara resultatet mot bakgrunden av de ekonomiska möjligheterna. Utan en finansiell ram var utrymmet begränsat. De samlade jorbruksministrarna tackade Finland för en god insats.
Ministrarna höll ett lunchmöte där EU:s nya agrarkommissionär Janusz Wojciechowski medverkade. Mötet gästades också av den nya FAO-chefen Qu Dongyu, som prisade det goda samarbetet med EU.
Under diskussionen behandlades bland annat det uthålliga skogsbrukets betydelse. Rådet antog också slutsatser som stöder åtgärder mot global avskogning. Detta är ett tecken på medlemsländernas intresse för skogarna i världen, fastslog Jari Leppä.