Skogsbruk

Nya ägarpolitiska riktlinjer
för Forststyrelsen

Finanspolitiska ministerutskottet för Sanna Marins regering har godkänt Forststyrelsens nya ägarpolitiska riktlinjer fram till 2024. De nya riktlinjerna baserar sig på målet om klimatneutralitet 2035, målet om att stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden samt målen för ett hållbart skogsbruk.

De nya riktlinjerna, som baserar sig på regeringsprogrammets centrala mål, ska i korthet bättre samordna de olika formerna av markanvändning och målen om ett hållbart skogsbruk, tillgången till virke, den biologiska mångfalden, rekreationsanvändningen och klimatpolitiken.

– Att bekämpa klimatförändringen och utarmningen av naturens mångfald är de största utmaningarna i vår tid. Jag är nöjd över att Forststyrelsen enligt de nya riktlinjerna arbetar allt hårdare för att lösa hållbarhetskrisen, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen (Gröna).

Forststyrelsen sätter också nu för första gången upp tillväxtmål gällande kolsänkor och kollager. Målet för de mångbruksskogar där det bedrivs affärsverksamhet är att vidta åtgärder som ökar kolsänkorna med minst 10 procent före 2035. Åtgärderna kommer att stärka kolsänkorna redan under planeringsperioden.

I praktiken innebär förändringarna att Forststyrelsens skogsbruk skall satsa på aktiv naturvård, restaurering av myrmarker, ökad odling av olikåldrig skog och samordnad planering gällande rekreation, naturturism och renskötselanvändning.

Konkret innebär åtgärderna bland annat att ändra behandlingen av torvmarker, öka skogarnas tillväxt genom gödsling och plantering av förädlade plantor och att utarbeta ett nytt program för naturvårdsåtgärder. Andelen odling av olikåldrig skog skall ökas från 15 till 25 procent vid förnyelseavverkningar. Ökningen skall särskilt gälla torvmarker och viktiga rekreationsområden.

Något minskade avverkningsvolymer

Åtgärderna kommer att orsaka tilläggskostnader samt kommer i någon mån att minska avverkningsvolymerna.

Det nya målet för avkastningen på det investerade kapitalet på 4,4 procent motsvarar en årlig intäktsöverföring på 114 miljoner euro till staten i slutet av planeringsperioden. Det är cirka 18 miljoner euro mindre än om man hade fortsatt verksamheten enligt de tidigare riktlinjerna.

Åtgärderna beräknas kosta sammanlagt omkring 50 miljoner euro.