50240103721 264D8399Df O
De vanligaste nötkreaturen i glesbygden i norr var länge nordfinsk boskap (på bild), svensk fjällras och norsk sidet trönderfe. FOTO: Suvi Tiainen
Jordbruk

Ny utställning visar
tvärvetenskapligt projekt om
hotad nordisk fjällboskap

Nordiskt samarbete, kulturarv, kunskapsöverföring och framtidens jordbruk är centrala teman i utställningen om nordisk fjällboskap som öppnade på Tornedalens museum den 8 april. Målet med det tvärvetenskapliga 3MC-projektet, som leds av NordGen, är att öka medvetenheten om nordisk fjällboskap.

Människans och boskapens gemensamma resa i norr år lång. I hundratals – eller till och med tusentals år – har människan tillsammans med djuren klarat sig i  de tuffa omständigheterna.

Före jordbrukets modernisering på 1900-talet var de vanligaste nötkreaturen i de norra delarna av Norden fjällboskap, som är idag är i fokus på den nyöppnade utställningen på Tornedalens museum.

– Ursprungsraser är en del av det nordiska kulturarvet. Att bevara dem för framtida generationer är en kulturhandling och det är vårt ansvar att bevara dem för framtiden, säger Jaana Husu-Kallio, kanslichef vid det finska jord- och skogsbruksministeriet.

Enligt Lise Lykke Steffensen, direktör för NordGen, är utställningen ett ypperligt tillfälle att visa upp nordisk fjällboskap.

– 3MC är ett viktigt projekt för NordGen, eftersom vi strävar efter att öka medvetenheten om våra lantrasdjur. Kunskapsspridning bidrar till att bevara de nordiska fjällraserna för framtiden. Samtidigt är det viktigt att hitta nya, hållbara användningsområden för våra lantrasdjur.

Samarbete över landsgränser är viktigt eftersom de nordiska lantrasdjuren ofta är släkt med varandra – fjällraserna består nämligen av tre systerraser som sannolikt har ett gemensamt ursprung i historien. Lantrasdjuren utgör ett värdefullt kulturarv och är viktiga för att bevara kulturlandskapet. Deras landskapsvårdande egenskaper är också betydelsefulla för att skydda hotade biotoper.

– Utarmningen av den biologiska mångfalden är av stor betydelse både inom den inhemska och den internationella diskussionen. Att bevara lantrasdjur är viktigt för att förhindra förlusten av biodiversitet, säger Husu-Kallio.

Lantrasdjuren en källa till stolthet

Utöver landsgränser överskrider 3MC-projektet också vetenskapliga gränser. De nordiska fjällboskapens resa genom historien betraktas ur perspektiv så som kulturstudier, historia och arkeologi.

– Detta kombinerar vi med genforskning. För att bli mer framgångsrika i att bevara våra inhemska raser i framtiden måste vi känna till deras förflutna, men också förstå värdet av kulturarvet som förknippas med lantrasdjuren – både nu och i framtiden, säger NordGen Husdjurs sektionsledare Mervi Honkatukia, som leder det tvärvetenskapliga 3MC-projektet.

Utställningen erbjuder lokalbefolkningen en anledning att vara stolta över sitt kulturarv och ger dem möjligheten att använda fjällboskapen i sin egen försörjning.

Titta Kallio-Seppä, som är museichef för Tornedalens museum, anser det är viktigt att de kommande utställningarna ska uppfylla vissa kriterier: de ska vara aktuella, intressanta och ha en koppling till muséets verksamhetsområde.

– Fjällboskapens historia och framtid spelar en viktig roll i hela Tornedalsregionen, säger Kallio Seppä. – LF

FOTNOT: Utställningen på Tornedalens museum i Torneå är öppen från 8 april till 21 augusti 2022.


Nordisk fjällboskap

De vanligaste nötkreaturen i glesbygden i norr var länge nordfinsk boskap, svensk fjällras och norsk sidet trönderfe. På grund av att  de bara producerade små mängder mjölk ersattes de nordiska fjällraserna från mitten av 1900-talet av mer konkurrenskraftiga mjölkkoraser. Antalet nötkreatur av lantras minskade snabbt och raserna blev hotade.
Som minst var de tre syskonrasernas populationer i slutet av 1970- och i början av 1980-talet. Efter det började man aktivt arbeta för att bevara dem. Idag är de nordiska fjällrasernas situation fortfarande mycket osäker. Nordfinsk boskap klassificeras som hotad och norsk sidet trönderfe och svensk fjällras som sårbara.
I de norra delarna av Sverige fanns det i början av 1900-talet hundratusentals nötkreatur av svensk fjällras. I Finland fanns det motsvarande tiotusentals nötkreatur av rasen nordfinsk boskap. Men idag finns endast sammanlagt några tusen individer kvar av raserna. De lokala stammarna i Nordnorge har gått samma utveckling till mötes, och idag har de smultit ihop till rasen norsk sidet trönderfe.