Slå flera flugor i en smäll. Det var tanken när Jussi Murto-Koivisto valde att investera i en kalluftstork. Höstens spannmålsskörd kan nu blandas, torkas och lagras på gården samtidigt som transportkostnaderna minimeras.
– Det känns mycket bra att vi har kommit så här långt. Förhoppningsvis ska torken vara klar tills vi börjar skörda spannmålen senare i höst. Mycket arbete kommer att underlättas i och med den här investeringen, säger Jussi Murto-Koivisto.
Murto-Koivisto, ekologisk mjölk- och köttproducent i Närpes, står på gården och betraktar den nya kalluftstorken som snart är klar. Det enda som återstår är att bygga klart kippfickhuset dit lassen med spannmål ska placeras.
– Kippfickan är runt fyrtio kubik så det ryms cirka två lass med spannmål samtidigt. Utgångspunkten är att det ska vara så enkelt som möjligt. När lasset kippas dit förs spannmålen via transportören till elevatorn och vidare till torken och allt är automatiskt, förklarar Murto-Koivisto.
Torkningen i en kalluftstork sker huvudsakligen med utomhusluft som kommer in genom en fläkt. Luften kommer in under själva silogolvet som har massvis med små hål och genom dem strömmar den ut och trycker luften genom spannmålen.
– Under golvet finns 30–35 centimeter luftspalt och när luften kommer upp genom spannmålen försvinner den ut genom luckorna i taket.
Tre skruvar rör om partiet
För att luften ska kunna cirkulera genom spannmålen och jämna ut fukten mellan partierna och blanda om dem finns tre långa skruvar som är installerade på en arm i taket. Armen rör sig runt i omkrets medan skruvarna ser till att spannmålen blandas.
– Utan omrörning skulle spannmålen börja mögla. Den här processen pågår under hösten och om vädret är fint kan fläkten stannas då spannmålen nått eftersträvad fukthalt. Är det en fuktig höst kanske man inte når den fukthalten, men då bör man blåsa med fläkten och kyla ner partiet. Kall spannmål står sig under vintern, förklarar han.
Utifrån den logiken kan det också vara skäl att inte ha på luftcirkulationen om det är fuktigt väder.
– Då kan det faktiskt hända att man höjer fuktprocenten. Men nu gäller det att läsa instruktionerna och jag får lära mig om processen nu under hösten.
Det är också vanligt att ha en värmekälla i samband med fläkten om torkningen blir utmanande.
– Därför har vi låtit inreda en sex meters havscontainer med en 80 kilowatt vedpanna för luftburen värme. Pannan brinner cirka nio timmar på en laddning och laddas med en meters ved.
Det finns flera anledningar till att han valt att investera i just en kalluftstork. För det första har gården saknat både tork och lagringsutrymme, vilket ökat både kostnader och arbetstid på hösten.
– Vårt mål är att minska vårt beroende av fossila bränslen. Vi har alla djur på bete från slutet av maj till långt in i september utan stödutfodring, vilket sparar både traktortimmar och balplast. Men vår spannmålshantering har haltat i och med att vi saknat en tork. Vi har ibland tröskat i hembyn, kört spannmålen till torkning i en annan by och lagrat den i en tredje.
– Det har runnit pengar längs vägarna, konstaterar han.
Kombinerar torkning och lagring
I och med investeringen i kalluftstorken kan gården nu kombinera torkning och lagring av spannmål i kombination med att transporterna minskar rejält. Samtidigt kan den nya torken beskrivas som en foderblandare eftersom all spannmål oavsett sort torkas och lagras i den.
– Den här lösningen lämpar sig för oss eftersom vi är en djurgård och all spannmål vi odlar används som foder och kan blandas. För spannmålsodlare som ska ha en handelsduglig gröda är fortfarande en traditionell varmluftstork det bästa alternativet.
I och med att allt lagras som foderspannmål gör det inget om fukthalten blir något för hög under vintern.
– I och med att jag bara förhandlar med mig själv kan foderspannmålen ha en fukthalt på sjutton procent under vintern om den inte kommer ner till cirka fjorton procent på hösten. Då kan det vänta och så fortsätter torkningen på våren.
– Investeringen innebär också att vi förbundit oss till djurhållning för en lång tid framöver. Som det är nu är lagringskapaciteten överdimensionerad och det gör att vi kan öka spannmålsodlingen och växa samt vid behov sälja foderspannmål till andra gårdar, förklarar Murto-Koivisto.
Som det är nu anlitar Murto-Koivisto entreprenörer för skördearbetet.
– Men nu kan vi – om det blir aktuellt i framtiden – också tröska en del själv i och med att transporterna minimeras.
Hållbarare produktion
Kalluftstorken är tillverkad av danska Dancorn/Supuk Europe. Återförsäljare i Finland är Lakeuden Siilo. Den här kalluftstorken har en total lagringskapacitet på 830 kubikmeter om den är helt fylld.
– Fylls den till takkanten är kapaciteten 650 kubikmeter eller cirka 400 ton spannmål. Vid behov när partiet är torkat går det också att fylla på till 830 kubikmeter om jag är tvungen att köpa in färdig torkad vara.
Förutom att Murto-Koivisto inte använder brännolja för att torka spannmålen har han också valt att minska koldioxidutsläppet genom att gå in för grön el i form av vindkraft.
– Fläkten, transporten och elevatorn drivs med elektricitet som är grön och kommer från vindkraft. Vi har vindkraft i närheten och i det här området blåser det mycket på höstarna och då vill jag tro att det är just de turbinerna som producerar elen som jag använder, vilket känns bra.
– Som ekologiska producenter eftersträvar vi en hållbar produktion och den här investeringen bidrar ytterligare till det målet, säger han.
