Slyrojning 4 Webben
De rejäla stubbarna visar att det är länge sedan diket rensats från sly.
Tema

Ny satsning för
åländsk slyklippning

Företaget Ålands Hugg har i samarbete med Ålands Skogsindustrier satsat på utrustning för energiavverkning på framförallt beten, dikesslänter samt åkerkanter.

– Energipriset har stigit under en längre tid och därför kan vi nu erbjuda den här tjänsten åt våra markägare, förklarar skogschefen Oskar Qvarnström.

För 20 år sedan började det komma olika sorter energiklippare till Åland. De användes med varierande resultat, men slyklippningen upphörde helt när energipriset sjönk 2007-2008.

Största problemen har hela tiden varit att få ekonomi i arbetet, men med nuvarande höga energipriser gör Ålands Skogsindustrier och Ålands Hugg en ny satsning.

Den nya utrustningen har redan använts bland annat för att röja delar av inflygningsområdet till Mariehamns flygplats i Jomala Torp.

När klippaggregatet demonstreras för Landsbygdens Folk sker det på ett mindre åkerskifte i Jomala Västerkalmare nära gränsen till Mariehamn.

I diket som gränsar till skogen växer det asp, björk och sälg som i många fall är upp emot tio meter höga. Men de långa slanorna och ställvis även grova stammar är inget problem för klippaggregatet.

– Jag satsade på en större variant som klarar stammar upp till 45 centimeters diameter. I första hand inte för att det behövs så stor klippdiameter, men det här aggregatet har större öppningsbredd och då kan man effektivare hantera buketter och tätt växande stammar, förklarar Lukas.

Slyrojning 1 Webben
Henrik Nygård är en verklig klippare på jobbet och hans aggregat för slyröjning har två bett (knivar) som går omlott när stammarna kapas.

Grävare med extra frihöjd

Klippaggregatet köpte han i våras från företaget Moisio Forest Oy (Moipu) i Viitasaari norr om Jyväskylä.

Jämfört med många skogsmaskiner är Ålands Huggs energiklipp ingen större ekonomisk satsning. Exakt vad utrustningen kostade vill Lukas Lundström inte avslöja, men klippaggregat som kan kopplas till vanliga grävmaskiner kostar mellan 5.000 och 40.000 euro beroende på modell och utrustning.

Grävmaskinen som används är en Hitachi ZX135 USL som är en skogsmodell.

– Den har extra hög frihöjd från marken och underredet är förstärkt för att klara svåra terrängförhållanden i skogen.

Slyrojning 5 Webben
Inget problem att kapa topparna trots att björkar och aspar hunnit växa sig höga.

Måste ha full kontroll

Klippaggregatet manövreras med van hand av Henrik Nygård som är en rutinerad grävmaskinist. Enligt Henrik är energiklippningen inte desto mera krävande än ett vanligt grävarbete.

– Men man ska inte slappna av. Det är mycket som man måste hålla koll på.

Lukas Lundström påpekar att det går behändigt att skifta mellan klippaggregatet och annan utrustning som kan kopplas till grävmaskinen.

– Det går på några minuter. Bara fyra slangar som behöver kopplas bort.

Klippaggregatets knivar har inte heller vållat större bekymmer.

– Vi har bytt bladen en gång på 500 körtimmar. Det är bara om det råkar komma metall eller någon sten i klipparen som betten skadas och behöver bytas. Men man kan också slipa dem om det behövs, förklarar Henrik och Lukas.

Slyrojning 2 Webben
Ålands Skogsindustriers Oskar Qvarnström (till vänster) och Ålands Huggs ägare Lukas Lundström tycker att bolagens samarbete med slyklippningen fungerar bra.

Viktigt med bra personal

Materialet klipps i 4-7 meter långa längder och placeras i högar för att vara lätta att lasta för skotaren när energivirket i sinom tid samlas ihop.

I bästa fall får materialet också torka lite före leveransen till Mariehamns Energis biopanna, som producerar fjärrvärme för fastigheter i Mariehamn och angränsande delar av Jomala.

– Vi får i huvudsak betalt per levererad volym så det gäller att ha skickliga maskinförare samt effektiv utrustning, påpekar Lukas Lundström.

Hans företag Ålands Hugg hör till de större entreprenörerna inom skogsbranschen på Åland. Förutom grävmaskinen har bolaget i dagsläget två skördare, två skotare och en lastbil för att transportera de tunga skogsmaskinerna.

Dessutom har bolaget en verkstad med två heltidsanställda. Förutom att ta hand om företagets egen maskinpark är verkstaden också servicepartner för flera maskintillverkare inom skogs-, jordbruks-och entreprenadsektorn.

– Jag har väldigt dedikerade och stolta anställda som är måna om att göra ett bra jobb, berömmer Lukas.