Naturresursinstitutet Luke har uppdaterat beräkningen av referensnivån för hur mycket koldioxid de finländska skogarna binder. De nya nivåerna är mindre än tidigare eftersom nya beräkningssätt använts. Också det uppskattade uttaget av stamvirke har minskat i de nya beräkningarna.
– Den nya referensnivån är -21,16 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO2-ekvivalenter) per år utan träprodukter och -27,64 miljoner ton per år med träprodukter, berättar Heikki Granholm, forstråd vid jord- och skogsbruksministeriet.
Beräkningen av referensnivån har uppdaterats utifrån Europeiska kommissionens kommentarer. I Finlands tidigare preliminära beräkningar var siffrorna -27,88 miljoner CO2-ekvivalenter och med träprodukter -34,77 miljoner. Uttaget av stamvirke är i den uppdaterade beräkningen 76,7 miljoner kubikmeter per år i stället för tidigare 83,1 miljoner kubikmeter.
– Modellen är inte jämförbar med verkligheten, utan referensvärdet grundar sig på skogsbruket 2000-2009, och ett antagande om att det fortsätter på samma nivå 2021-2025, säger Granholm.
Utifrån referensåren 2000-2009 kommer man att bedöma om kolsänkan ökar eller minskar 2021-2025, och igen 2026-2030.
– Referensnivåerna kommer att jämföras med den verkliga situationen i skogarna 2027 och igen 2032, vilket kan resultera i enskilda över- eller underskottsår som balanseras över hela perioden, säger Granholm.
Ska inte bli belastning
Markanvändningssektorn i sin helhet är en betydande nettokolsänka, och skogarna kommer också i fortsättningen att vara det, säger Granholm.
– Beräkningssättet ska inte få bli en belastning för Finland. Viktigt skulle vara att de andra sektorerna som berörs av LULUCF-förordningen också minskar sina utsläpp.
De siffror som nämns i rapporten berör inte heller enskilda aktörer eller skogsägare.
– Det är endast frågan om en jämförelse på statsnivå, påpekar Granholm.
Den största orsaken till förändringen i referensnivån var harmoniseringen av beräkningen av nettokolförrådet i biomassan när det gäller beräkningen av referensnivån och växthusgasinventeringen. Också andelen avverkningsspill har nu preciserats.
– Beräkningen är förknippad med osäkerhetsfaktorer och metoderna utvecklas kontinuerligt, säger Aleksi Lehtonen, biträdande professor vid Luke. Om de metoder som används i växthusgasinventeringen ändras i framtiden, omräknas också den skogliga referensnivån.
Det uppdaterade förslaget till Finlands referensnivå har utarbetats av Luke tillsammans med forskare inom olika områden. Förslaget lades fram för regeringens energi- och klimatpolitiska ministerarbetsgrupp den 16 december 2019.
Nästa steg är att ärendet behandlas av skogssektionen vid kommittén för EU-ärenden. En uppdaterad rapport lämnas till kommissionen före utgången av året. Kommissionen har för avsikt att fastställa de slutliga referensnivåerna under hösten 2020.