Nu inleds satellituppföljningen
av arealstöden i hela EU

Från jordbrukarhåll finns det oro över EU:s monitorering av åkerstöden. Men enligt Åke Möller på Livsmedelsverket innebär satellituppföljningen inga stora förändringar på gårdsnivå. Dessutom är systemet rättvisare för alla, säger han.

I samband med den nya programperioden hade EU-kommissionen ett krav på en ny form av övervakning av arealstöden. Pratet om den kommande monitoreringen – eller satellituppföljningen som det egentligen heter – skapade huvudbry för jordbrukare i början av året.

Men Åke Möller, projektledare på Livsmedelsverket, tycker det nya systemet för övervakningen förbättrar många saker.

– Jag tycker det här övervakningssystemet är bättre än det tidigare eftersom det blir ett rättvisare system i och med att alla som ansökt om åkerstöd övervakas – inte bara slumpmässigt utvalda. Spelreglerna blir dessutom samma i alla länder, säger Möller.

Alla skiften för vilka stöds söks omfattas av satellituppföljningen, som utförs av ESA:s (European Space Agency) satelliter Sentinel 1 och 2. Satelliterna ifråga skickades upp redan 2016 och kan på hög höjd ta bilder samt har radarinstrument.

– Det som vi gör är att vi kan se på bilder som kommer in med 2-4 dagars mellanrum. Det är en automatisk process som sammanställer grafer över tillväxtkurvan på skiftena. Vi följer därmed upp vad som händer på skiftet, förklarar Möller.

Följer upp aktiviteten

Det som man följer med är om det sker någon form av lantbruksaktivitet, det vill säga att det växer. Har en jordbrukare sökt stöd om och anmält korn på ett skifte kan Livsmedelsverket följa upp det hela om rätt gröda är sådd och att det faktiskt växer.

– Det gör att vi kan verifiera att det växer den gröda som anmälts. Alternativt om någon anmält vall och har slåtterkrav på den kan vi följa upp att det händer något på det skiftet. Är allt i sin ordning påverkas inte jordbrukaren på något sätt.

Om satellituppföljningen och tolkningen av informationen konstateras vara bristfällig skickas en utredningsbegäran till jordbrukaren. Till exempel om ett skifte med anmält korn inte ser ut att vara just det sädesslaget eller att det inte växer som förväntat.

– I utredningsbegäran kan vi be om en bild från skiftet och genom den kan jordbrukaren bevisa att det är korn som är sått och växer just där. Därefter tolkar vi bilden och ser om allt är i sin ordning. Om det har gått så att någon har ändrat sin gröda efter inlämnad stödansökan kan den ännu ändras, vilket gör att risken för sanktioner minskar, berättar Möller.

Att risken för stödsanktioner minskar ser han som positivt. Är fel gröda anmäld kan jordbrukaren snabbt korrigera uppgifterna i VIPU.

– Misstag blir lättare att korrigera och jordbrukaren kan också ändra ansökan fram till den 30 juni. Ändras anmälningen blir det inge påföljder trots att vi i satellituppföljningen hittar något som är felaktigt.

Genom satellituppföljningen kontrolleras inte skiftesvis bokföring eller markkartering.

– Det som följs upp är aktiviteten på åkrarna, att det sker en bearbetning, det vill säga sådan aktivitet som är synlig.

Ladda ner VIPU-mobilen

Han råder alla att ladda ner applikationen VIPU, som är Livsmedelsverkets primära kanal för kommunikationen med jordbrukarna.

– Det är via den tjänsten som vi kommunicerar och alla som inte har VIPU i sin mobil bör ladda ner den. Så länge odlaren följer god jordbrukssed och odlar det som anmälts och sköter odlingen blir det inga som helst problem, säger han.

Från fältet har signalerna varierat. En del jordbrukare har kritiserat det faktum att de nu ständigt blir övervakade.

– Förändringar möts alltid med skepticism och klart en del jordbrukare har varit kritiska. Men jag är också själv jordbrukare och ansöker om arealstöd och i egenskap av det sporrar det mig att göra saker rätt för att uppfylla villkoren för stöden. Fuskar någon annan är det bort från mig och mina kolleger så ur det perspektivet känns det bra med ett system som är samma för alla inom hela EU, säger han.

Tanken med informationen som satellituppföljningen är också att producera data som kan vara användbar för jordbrukarna.

– I takt med att systemet utvecklas är tanken att bjuda ut den producerade datan som kan användas av odlarna. Till exempel data som underlättar preciserad gödsling. Målet är alltså att uppföljningen även ska fungera som stöd för jordbrukarna.

Delade åsikter på fältet

ÖSP:s ombudsman Fredrik Grannas är i full gång med vårbruket när LF når honom. Diskussioner bland medlemmarna kring satellituppföljningen beskriver han som delade.

– En del känner oro för den här förändringen och kanske lite otrygghet inför det nya systemet. Kommer det att fungera som det ska och gör man rätt om det kommer in ett annat meddelande via VIPU? frågar sig Grannas.

Han tror att yngre jordbrukare lättare kan ta till sig tekniken och använda VIPU. Men det finns äldre jordbrukare som inte ens har smarttelefoner.

– Här vet jag det finns oro bland äldre jordbrukare som känner oro inför att använda teknik. En del är rädda för att göra fel om de hamnar att ta en bild och skicka in.

I egenskap av ombudsman ser han både för- och nackdelar med en konstant uppföljning. Han konstaterar också att systemet övervakar alla och därmed bli det jämlikare.

– En annan positiv sak är att helgårdsövervakningarna minskar. Om det finns jordbrukare som har skiften som de vet att inte kommer att hålla vid granskning så ska man inte uppge dem utan i stället bara ta bort dem.

Han uppmanar de som känner osäkerhet att ta kontakt vid behov till förbundet.

– Det finns VIPU-ombud som står till tjänst och det går också bra att ringa till ÖSP. Även kommuner och NTM-centralen kan hjälpa, säger Grannas.