Nu är potatisupptagningen
i full gång i Österbotten

I slutet av förra veckan inleddes upptagningen av vinterpotatis i Kristinestad. Några av de som är i full gång är Jonas Lillgäls och sambon Mari Lönnqvist. Skördemässigt ser det ganska bra ut, konstaterar de efter några dagars upptagning.

Aktiviteten på de österbottniska åkrarna har varit livlig de senaste veckorna. Tröskningen av spannmålen har gått på högvarv den senaste veckan då vädret bjudit på flera dagar av uppehåll. Samtidigt har potatisodlarna inlett upptagningen av säsongen vinterpotatis.

– Upptagningen har nu börjat och förhållandena är relativt goda. Men det har varit rätt varmt för årstiden så det är inte optimalt ännu att börja lagra i källaren. För det behöver det bli svalare, berättar Jonas Lillgäls.

Han övertog gården i Perus 2019 och numera är också Sambon Mari Lönnqvist med i jordbruket. Hon beskriver växtsäsongen som utmanande, men just deras område har ändå haft tur med vädret.

– Här har vi faktiskt inte fått för mycket regn, men redan några kilometer längre bort har de fått betydligt mer. Så vi ska definitivt inte klaga, säger hon.

Behövde inte bevattna

Flera av deras åkerskiften har reglerad dränering och underbevattning. I början av sommaren när det var torrt var det mycket nära att de också hade satt in bevattning ovanifrån.

– Vi har möjlighet till bevattning och pumpar vatten från ån. Det var mycket nära att vi hade satt igång bevattningen, men vi beslöt att inte göra det. Ungefär vartannat år brukar vi göra det, men redan det att vi har flera åkrar med underbevattning gjorde att vi inte behövde göra det i år, berättar Lillgäls.

Paret har en enradig potatisupptagare och beroende på åkerns längd tar det i medeltal cirka en dag att avverka en hektar. Skördemässigt ser det ut att bli en relativt normal skörd.

– Hittills ser det bra ut ut. Lite problem med blastkvaliteten har vi haft på den här potatisen som förädlas till chips. Vi fick lite problem med torrfläcksjuka och just den sorten är känslig för den sjukdomen, vilket påverkar skördemängden, förklarar Lillgäls.

– Men trots det ser det ganska bra ut och vi räknar med cirka 30-35 ton per hektar. Vi brukar faktiskt räkna i underkant för det viktigaste är nettoskörden, det vill säga det som packerierna verkligen betalar för sedan under året när potatisen levereras, fortsätter han.

Satsar på växelbruk

De senaste åren har deras potatisareal minskat från 40 hektar till 30 hektar. Den största bidragande orsaken till det är att de eftersträvar ett utökat växelbruk. Det syns bland annat på skiftet bredvid där det nu växer vall i form av rödklöver och timotej.

– Vi eftersträvar att växla odlingen så att vi har två år vall följt av tre år med potatis på varje skifte. Det har gjort att potatisarealen har minskat, men det ser vi också som bra för att minska på överproduktionen, säger Lönnqvist.

Resultaten av växelbruket syns redan. Lillgäls berättar att just klöver är en bra förfrukt som minskar gödselbehovet.

– Växelbruk har många positiva effekter, i synnerhet jordförbättrande. I år har vi också kunnat ta ner på gödselgivan eftersom vi tillför kväve med växelbruk. Det finns många fördelar med att frångå en alltför ensidig odling och jag vågar påstå att det blir hela tiden vanligare med att variera växtföljden inom potatisnäringen, säger han.

Utmaningen med att variera växtföljden är att vallen inte ger några egentliga inkomster.

– För att få in kapital behöver vi så klart odla potatis, men det blir egentligen inte så mycket dyrare att ha växla två år med vallodling, konstaterar han.

Många livsmedel har stigit i pris, vilket också har genererat högre producentpriser på bland annat kött och mjölk. Kostnaderna har också stigit för potatisodlarna, men för deras produkter stampar priset på stället.

– Vi hade ett bra år under pandemin när priset på sommarpotatis var högt. Att ha ett bra pris när säsongen inleds är viktigt för det ökar chanserna till att priset hålls på en bättre nivå under året. Men i år har priserna varit på en nivå som vi inte är riktigt nöjda med. Det kunde vara högre, säger de.

Medvetenheten om kostnader har ökat

Trots det finns det lönsamhet i att odla potatis. De har också blivit mera medvetna om kostnader och ska i år låta rådgivningen beräkna produktionspriset per kilo.

– Det är viktigt att ha kunskap om produktionskostnaderna och därför ska vi göra en uträkning i år. Då man vet det ser man också som odlare vilket pris som behövs för att nå ett lönsammare resultat, säger Lillgäls.

För att komplettera produktionen på gården har de också grönsaksodling och gårdsförsäljning. I år tog de in sparris som en ny produkt.

– Vi skördade inte så mycket sparris i år, men kommer att skörda mer nästa år. Sparrisen och grönsakerna säljs direkt till konsumenten och vi har också spannmålsodling som kompletterar potatisodlingen i vår verksamhet. Det är bra att ha flera ben att stå på, säger Lönnqvist.

Hon är också sedan i år ny medlem i ÖSP:s potatisutskott. Hittills har hon medverkat i ett möte i våras.

– Jag har inte så stor erfarenhet av arbetet i utskottet ännu, men aktuella saker som kommer att diskuteras under hösten är prisläget, säger hon.

Vanligen brukar potatisupptagningen pågå i en månad.

– Vi räknar med att vara klara om cirka en månad – om vädret tillåter. Det får gärna vara uppehåll för om det blir för blött försvåras upptagningen, säger Lillgäls.