Preciserade anvisningar och tolkningar. Fler inventeringar av arealer som tidigare ansetts stödbara. Det är några orsaker till att många jordbrukare, som ingått miljöavtal för att sköta vårdbiotoper, nu blir utan ersättning. Arealen som får stöd har minskat med över tusen hektar i Österbotten.
– Vi som arbetat med fältinventeringarna förstår att många är frustrerade. Det har också varit tråkigt för vår del att konstatera att många områden inte uppfyller kraven för miljöavtal enligt de nya tolkningarna och anvisningarna från Livsmedelsverket. Det är inget vi är glada över, säger Meiju Tikkanen, gruppchef i miljögruppen på landsbygdsenheten vid NTM-centralen i Österbotten.
I åratal har jordbrukare ingått miljöavtal för att upprätthålla och sköta värdefulla vårdbiotoper som bidrar till naturens mångfald. Men förra året konstaterade NTM-centralen att många av de arealer som ansetts uppfylla kraven, inte längre gör det.
En orsak till varför många områden inte längre godkänns är att NTM-centralerna i Finland gjorde en mycket omfattande fältinventering av de områden som ansökt om miljöavtal. Hela cirka 76 procent av den ansökta arealen inventerades i Österbottens NTM-central. I samband med den konstaterades att det fanns många områden som inte är stöddugliga.
– Under den tidigare stödperioden har vi inte gjort fältbesöken systematiskt utan avtalen har i stora drag godkänts enligt materialet från skötselplanerna som anmälts. Inventeringsresultaten som använts som grund för miljöavtalet är de som biologerna från NTM-centralen gjort tidigare, förklarar Tikkanen.
Skillnader i resultaten
Det är alltså mellan de tidigare biologiska inventeringarna och nyaste bedömningen av stöddugligheten som gjordes i fält förra året, som det uppstått en skillnad mellan vad som kan godkännas.
– De tidigare inventeringsresultaten är i högre grad gjorda ur ett biologiskt perspektiv. Den bedömning som gjordes då var mera på en allmän nivå och gjordes utifrån en annan inventeringsmetod. Men anvisningarna för vilka områden som uppfyller kraven i miljöavtalet är mera på detaljnivå, säger hon.
Tikkanen ger några exempel. Det var tidigare kutym att en holme med olika vårdbiotopstyper som hagmark, skogsbete och strandbete fick ersättning för skötsel. Men samtidigt har det funnits enhetliga steniga områden och tät skog där det inte finns tecken på bete.
– I fält konstaterades att djuren nog vandrat där, men de egentliga kraven för skogsbete uppfylls inte. Genom våra omfattande inventeringar är det många sådana här områden som kommit till vår kännedom och kan därför inte uppfylla kraven för miljöavtal.
Tikkanen kan inte kommentera enskilda ärenden. Men orsakerna till att områden med skogsbete som fallit bort ur miljöavtalet har karakteriserats som ekonomiskog.
– Skogen är jämnårig, tät med mycket barrträd och det finns inte öppna gläntor med ängsvegetation. Kopplingen till jordbruket syns inte och betet har inte påverkat området. Många sådana områden har fallit bort efter våra fältinventeringar, konstaterar hon.
Stor minskning av godkända ansökningar
År 2023 kom det in ansökningar om cirka 3.300 hektar på NTM-centralen i Österbottens område, som också omfattar delar av landskapet Mellersta Österbotten. Men arealen som konstaterades uppfylla kraven för miljöavtal landade på cirka 2.050 hektar.
– Minskningen är stor och det gäller för hela landet. Men på vårt område finns förhållandevis mycket holmar och arealer som anmält som skogsmark som inte längre godkänns. Det är en orsak till varför minskningen av de arealer som uppfyller kraven är stor här.
Förutom fältinventeringen har Livsmedelsverkets anvisningar och tolkningar, som NTM-centralens avtalshandläggare använder, också preciserats. Från och med i fjol tillkom också en begränsning för den icke-stöddugliga arealen.
– Den nya arealbegräsningen bidrog till att områden som tidigare ingick i en större helhet har tagits bort. Området som uppfyller villkoren är tydligare preciserat än tidigare och den begränsningen har gjort att många arealer inte längre uppfyller villkoren.
Vill förebygga återkrav
En orsak till varför det gjordes en ingående fältinventering är att övervakningen av stöden visat att det funnits brister, vilket har resulterat i återkrav av stöd.
NTM-centralen vill minska den risken i framtiden. Det är viktigt att de områden som godkänts i miljöavtalen uppfyller kraven i lagstiftningen, både på nationell nivå och EU-nivå.
– När den nya programperioden trädde i kraft i fjol ville vi säkerställa att de arealer som får stöd verkligen uppfyller avtalsvillkoren. Visar en granskning att det inte är så finns risken för att det blir återkrav av stöden. Det kan betyda stora summor för jordbrukarna och det är något vi vill förebygga, säger Tikkanen.
Hon betonar att regeringen har som mål att öka arealerna som ingår miljöavtal. I Finland ska det alltså finnas en viss andel vårdbiotoper som sköts och fram till 2027 ska de områdena öka. Men det nya förfarandet verkar ju i praktiken leda till att arealen minskar.
– Så kan det verka, men det är också viktigt att arealen som blir godkända i avtalet också uppfyller villkoren. För att allt ska bli korrekt vill vi på NTM-centralen vare med och rådgiva odlarna och vara flexibla och beakta olika situationer och fundera tillsammans. För vårt mål är också att arealerna i miljöavtalet ökar. Men vi måste samtidigt följa anvisningarna, säger Tikkanen.