Nylands Svenska Lantbrukssällskap (NSL) började i samarbete med Projekt EkoNu! ekologiska sortförsöken i havre, korn och vårvete sommaren 2012. Sedan dess har samarbetet fortgått och i fjol såddes sortförsöken för sjunde året i rad.
Nedan presenteras förhandsresultaten från 2018 års ekologiska sortförsök. Hela rapporten med tabeller samt info om tidigare års resultat, bilder med mera hittas på: www.ekonu.fi/category/ekosortforsok/.
Årets försök såddes för fjärde året i rad på Stefan Widlunds ekogård i Påvalsby, Lovisa. Stefan föder upp highland cattle-boskap och har odlat ekologiskt sedan 2010. Förfrukten var flerårig fodervall och vid vallbrott hösten 2017 spreds Soilfoods näringsfiber på åkern, 35 ton per hektar.
Markkarteringen visade mullhaltig molera med pH 6,8. Mangan och fosfor var på försvarlig nivå. Försöken varken tilläggsgödslades eller ogräsharvades, men med facit på hand borde fältet åtminstone ha vältats detta torra år!
Årets ekosortförsök bestod av samma sorter som 2017, sammanlagt 14 korn-, 13 havre- och 14 vårvetesorter. Sådden skedde 17:e maj av eget utsäde från året innan. På grund av svag grobarhet betades utsädet med ekogodkända Cedomon (havre) och Cerall (vete).
Den torra varma försommaren gjorde att fältet grodde mycket ojämnt, en del frön grodde först vid regn under sensommaren. Försöket tröskades trots detta 31 augusti, med en del grönskott i rutorna. Totalt regnade det i Lovisa cirka 150 millimeter under säsongen 1.5–31.8, varav endast knappt 15 millimeter i maj och 15 millimeter till fram till 20:e juni.
Avkastning, protein och hektolitervikt
Allmänt kan konstateras att skördarna var låga i år, och jämfört med ifjol mycket låga! Kornet och vetet avkastade i medeltal bara knappt 25 procent av fjolårets medelskörd. Havren blev ändå den största förloraren i torkan med endast cirka 18 procent av fjolårets medelskörd.
Medelskörden för korn i ekosortförsöket stannade i år på 1,3 ton (1.321 kilogram) per hektar. Ifjol, 2017, var medelskörden för korn nära 5,6 ton. Högst medelskörd har Salome med 1.750 kilogram per hektar, följt av Harbinger med 1.713 kilogram per hektar. Lägst medelskörd har foderkornet Wolmari (766 kilogram per hektar).
Medelproteinet är 12,4 procent med en variation på 11,2 procent (Trekker) till 13,9 procent (Wolmari och Alvari). Medel hektolitervikt i kornförsöket blev 63,8 kilogram per hektoliter (variation 60,4 Alvari – 68,1 Arild).
Årets högst avkastande havre är Donna med 1.452 kilogram per hektar, följt av Avetron med 1.403 kilogram per hektar. Lägst medelskörd har Meeri (831 kilogram per hektar). Medelskörden för årets havre landar på endast 1,2 ton (1.213 kilogram) per hektar.
2017 var medelskörden för havre drygt 6,6 ton. Endast ett år tidigare, år 2012, har vi haft under 2 ton (1.954 kilogram per hektar) i medelskörd på havre i våra ekosortförsöks nu sjuåriga historia.
Medelproteinet är 13,3 procent med en variation från 12,5 (Donna) till 14,2 procent (Meeri). Medel hektolitervikt är 48,0 kilogram per hektoliter (variation 44,8 Steinar – 50,6 Avetron).
Vi analyserade även havren på DON, alla utom Belinda visade 0-värde (= mindre än 0,5). Belinda visade ett litet utslag på 0,54 milligram per kilogram (ppm), men klarade livsmedelskvalitet som för havre är =/<1,75 ppm.
Medelskörden för vårvete i ekosortförsöket stannade i år på 1,3 ton (1.301 kilogram) per hektar. 2017 var medelskörden för vete nästan 5,4 ton. Högst medelskörd har Tritop med 1.776 kilogram per hektar följt av Leidi med 1.607 kilogram per hektar. Lägst medelskörd har Lantsorten Pika (923 kilogram per hektar), som enda sort med under ett ton i medelskörd.
Kvalitén är bra, medelprotein 14 procent (vilket är 2 procent högre än ifjol). Högst protein har Pika (16,6 procent) och lägst Leidi (12,0 procent). Högst hektolitervikt har Kreivi (79,6) och lägst Pika (74,4), medeltalet för ekovetets hektolitervikt stannade på 77,7 kilogram per hektoliter. Även falltalen är bra med ett medel på 269, högst Wappu (342) och lägst Leidi (213).
TEXT & FOTO
Micaela Ström
Nylands Svenska Lantbrukssällskap
micaela.strom@nsl.fi
Bakgrund och syfte
Genom våra försök följer vi hur äldre sorter klarar sig i jämförelse med våra nutida handelsorter i ekologisk odling, samt skapar oss en bättre uppfattning om hur olika sorter passar för ekoodling i finländska förhållanden. Resultaten ska fungera som stöd för rådgivare och ekoodlare.
Uppföljning av försöken sker i form av bilder och korta inlägg under växtsäsongen, vilka publiceras kontinuerligt via EkoNu!s hemsida och Facebook. Resultaten, som baseras på observationer och spannmålsanalyser, sammanställs och publiceras under vintern bland annat på EkoNu!s hemsida och också i NSL:s egen försöksrapport.
Sortvalet är speciellt viktigt inom ekologisk odling, det är många variabler som påverkar valet av sort. Avkastningen är alltid viktig men sjukdomsresistens, kvalitet och förmåga att konkurrera med ogräs är andra betydande faktorer att beakta.
Sortförsöken är många på konventionella sidan, men det är viktigt att också följa hur samma sorter reagerar under ekologiska odlingsförhållanden med lägre kvävenivåer, ett högre ogrästryck, skadeinsekter och sjukdomar. Syftet med ekologiska sortförsök är att få svar på dessa frågor.
TABELLER:
Med endast år 2018 analys:
Med analys åren 2012–2018: