Nylands Svenska Lantbrukssällskap höll årsmöte i samband med den nyländska bondedagen i Vanda. Erik Oljemark återvaldes till ordförande för en tre års period.
NSL:s ordförande Erik Oljemark öppnade årsmötet med en tillbakablick på den gångna odlingssäsongen. 2018 förde med sig torka och värme.
– Det var igen en exceptionell odlingssäsong, säger Oljemark och hänvisar också samtidigt till säsongen 2017 som å sin sida var speciellt kall och regnig.
De stadgeenliga förhandlingarna förlöpte rutinmässigt. Borgåjordbrukaren Erik Oljemark återvaldes som styrelseordförande för en period på tre år. Det kan konstateras att NSL:s ekonomi vilar på en stabil grund och möjliggör en utveckling av verksamheten.
Den ordinarie verksamheten för verksamhetsåret som årsmötet fick ta del av (2017), rådgivningen, försöksverksamheten och spannmålslaboratoriet, gör ett negativt resultat som visserligen är -148.470 euro men som gott och väl bärs upp av avkastningen från tidigare års placeringar.
Resurser till trädgårdsrådgivningen
Svenska Lantbrukssällskapens Förbund gör nu en satsning på trädgårdsrådgivning och NSL deltar med finansiering. Man hoppas bland annat utveckla trädgårdssektorn i Nyland med betoning på frilandsodling.
Ett team bestående av SLF:s nyanställda trädgårdsrådgivare Annika Wickström och Ålands hushållningssällskaps potatis- och grönsakskunnige trädgårdsrådgivare Dennis Grönroos kommer att ta bistå också nyländska odlare med produktionsinriktad rådgivning.
Spetskunskapens rörlighet är också en ny sak inom den finlandssvenska lantbruksrådgivningen. Tack vare ett understöd från en extern finansiär med branschanknytning kan till exempel en jordbrukare i Nyland använda sig av en dräneringsplanerare vid Österbottens Svenska Lantbrukssällskap utan att det uppstår en merkostnad för jordbrukaren.
– Dräneringstjänster har varit särskilt efterfrågade av de nyländska odlarna, säger NSL:s direktör Henrik Lassas.
Försöksverksamheten utvecklas ytterligare
Lassas påminde också om att NSL:s rådgivare kan stå till tjänst med rådgivning inom det offentligt finansierade Råd 2020-programmet. Det här inom temaområden som energi, växtskydd och foderhygien på gårdar, ekologisk produktion, produktionsdjur, miljö samt modernisering av gårdsbruksenheten och förbättrad konkurrenskraft.
NSL har sedan länge bedrivit försöksverksamhet vid gårdarna Västankvarn och Stor-Sarvlaks.
– NSL:s försöksverksamhet kommer nu att ta nästa steg framåt och bli en allt viktigare aktör inom sitt område, såväl nationellt som internationellt, säger Lassas.
Det här betyder att försöksverksamheten på Västankvarn gård i Ingå kommer att kräva allt större och mer ändamålsenliga utrymmen, någonting den egentligen gjort redan en tid. Därför har NSL:s styrelse beslutat bygga en ny och ändamålsenlig hall på Västankvarn, bakom hallen där verksamheten bedrivs för tillfället.
Byggnadsarbetena kommer att ske under 2019 och året efter kommer sedan de nuvarande utrymmena att byggas om till sociala utrymmen och motsvarande för personalen.
Läs också:
Dikning i fokus på SLC Nylands höstmöte
SLC Nylands höstmöte: Jonas Laxåback påminde om tillsättandet av livsmedelsombudsmannen
Jordbrukarna ska sätta agendan enligt Thomas Antas
Nyländska ordförandena återvaldes
SLC Nyland: Lantbrukarna går i spetsen för miljö- och klimatarbetet
Ingå Lantmannagille årets aktiva gille
Ingå Lantmannagille valdes till årets aktiva gille. Gillet har haft en särskilt aktiv verksamhet och dessutom samarbetat med andra gillen.
Gården Wahrs i Ingå premierades för 25 år av Naturresursinstitutet Lukes och NSL:s lönsamhetsbokföring. Priset togs emot av Bjarne, Barbro och Kristoffer Örnmark från gården.
Rådgivare Jörgen Bergman vid NSL premierades med Finska Hushållningssällskapets guldmedalj för trettio års tjänst inom lantbruksrådgivningen. Bergman är i synnerhet på sitt verksamhetsområde i Borgå och Sibbo, men också i övriga Nyland, känd som en kunnig och lyhörd växtodlingsrådgivare.
Lermineraler har en negativ nettoladdning
Anförandet vid NSL:s årsmöte hölls av professorn i mark- och miljökemi Helinä Hartikainen.
– Alla tänker på regnskogarnas roll i arbetet för att bromsa klimatförändringen, men våra åkerjordar i Finland kan också ha en märkbar roll, säger hon.
Lermineraler har en bestående negativ nettoladdning (oberoende av pH) vilket betyder att de binder positivt laddade joner. De nyländska åkrarna består till största delen av olika slags lerjordar.
– Markens pH däremot berättar enbart hur många fria vätejoner det finns i marken, men inte om markens övriga egenskaper.
Hartikainen anser att det är viktiga är att man får ytvattnet, till exempel smältvatten, bort från åkern snabbt. Det här kan man göra genom att forma marken och förstås genom en välfungerande dränering.
– Det är viktigt att det inte uppstår stora ansamlingar av ytvatten på åkern, det ställer till problem. Man måste ändå komma ihåg att den rent kemiska reaktionen mellan vatten och jordpartiklarna är omedelbar, säger hon.
Gips är inte ett kalkningsmedel
– Ett gammalt knep är bättre än en påse nya. Om man använder gips ska man veta vad man gör och en jordbrukare bör komma ihåg att gips inte är ett kalkningsmedel, säger Hartikainen och hänvisar till att gips börjat spridas allt mer på åkrarna.
När det kommer till att hålla kvar näringsämnen i marken kan ändå gips ha positiva effekter för en odlare.
– Gips är ett markförbättrande medel, men inte ett kalkningsmedel eftersom det inte neutraliserar vätejoner. Gips fungerar som ett bindemedel, det binder ihop aggregaten i marken, vilket gör att näringsämnen bättre hålls kvar i marken. Gips är inte heller lättlösligt, men har ändå en relativt kort verkan. Däremot medför gips alltid svavel, vilket gör att försurningen i marken ökar på sikt, säger Hartikainen.
Trots att så kallad strukturkalk har en betydligt längre verkan än gips, och motsvarande aggregatbindande effekt som gips, så ska inte heller strukturkalken förväxlas med traditionell kalk.
– Strukturkalk har en hydroxinhalt på 15-20 procent, en viss proportion släckt kalk, som har samma effekt som gips. Traditionell kalk och kalkning med avsikten att minska markens surhet och höja pH-värdet är en annan sak, avslutar Hartikainen.