Den norska mejerikoncernen Tine kan tvingas skära ned upp till tio procent av sin produktion, då tillverkningen av den populära exportosten Jarlsberg flyttas till Irland. Exporten har hittills subventionerats, men världshandelsorganisationen WTO säger stopp. Därmed är det inte längre lönsamt för Tine att exportera norskproducerad ost.
En nybyggd anläggning i irländska Cork ska överta exporten. För ändamålet samarbetar Tine med irländska Dairygold, som framställer osten på irländsk mjölk.
I dag står exporten av Jarlsberg för sju procent av den norska mejeriproduktionen. Bortfallet slår hårt mot Norges mjölkbönder, som sedan tidigare lider av en minskad konsumtion av mjölk på hemmaplan. Konsumtionsmönstren har starkt förändrats.
Ännu på 1980-talet konsumerade norrmännen upp till 180 liter mjölk per person och år. I dag är man nere i 80 liter. De norska bönderna levererade i fjol drygt 1.400 miljoner liter mjölk till Tine, men siffran omfattar också ost och andra mejeriprodukter.
Förlorade jobb och krisande gårdar
Den norska staten har subventionerat exporten av Jarlsberg med omräknat 50 miljoner euro per år. Det är inte förenligt med WTO-reglerna. Då exporten flyttas till Irland, förlorar Tine intäkter och måste spara omkring 100 miljoner euro.
Sammanlagt beräknas nästan 10 procent av landets mjölkmarknad försvinna då utflaggningen till Irland fullbordas fram till utgången av 2021. Det betyder både förlorade jobb inom Tine och kännbara inkomstbortfall för mjölkbönderna.
I ett pressmeddelande medger Tines styrelseordförande Marit Haugen att koncernen står inför stora förändringar som beträffar verksamheten, kooperativets 10.000 medlemmar och 8.000 mjölkgårdar samt 4.300 anställda.
En kännbart ökande import, förlusten av Jarlsberg-exporten, förändringarna i konsumtionsmönstret och en stark subventionering av konkurrenterna är enligt Haugen en allvarlig kombination som hotar den norska mjölkproduktionen.
Vi måste ändra oss för att kunna bevara. Ägarna förväntar ingrepp som stärker konkurrenskraften på en krympande mejerimarknad. Vi måste investera i mer innovation på tillväxtområden och rätt och slätt använda vårt bondförstånd, säger Haugen.
Inom koncernen ska enligt planerna vart tionde jobb försvinna. I dag uppgår personalstyrkan till 4.300 personer. Haugen beklagar att goda medarbetare riskerar att drabbas men koncernen kommer att gå möjligast skonsamt tillväga.
I medlet av september inleds jakten på lämpliga objekt för inbesparingar. Det blir inte lätt, eftersom Tine redan de senaste åren har dammsugit alla möjligheter att hitta lämpliga sparobjekt. Ledningen utesluter inte att enskilda mejerier också kan läggas ned.
Mjölkbönderna måste räkna med minskad produktion och försämrade intäkter de närmaste åren. Anpassningen av produktionen till en krympande marknad kommer att märkas på varje mjölkgård, befarar producentordföranden Lars Petter Bartnes vid Norges Bondelag.
Produktionen har redan minskat
Den förlorade exportvolymen motsvarar produktionen på mer än 500 mjölkgårdar. Tine exporterar årligen 10.000 ton Jarlsberg-ost från Norge. Mejeriet i Irland får en kapacitet av 20.000 ton. Utlokaliseringen väntas få svåra konsekvenser för mjölksektorn.
Å andra sidan skyddas Tines inhemska produktion fortfarande av de starka tullmurarna i Norge. Tullarna försvårar importen av utländska ostar, men å andra sidan ökar pressen på Norge att lätta på tullarna. Då väntas pressen på Tine öka.
Tine utgår från en försvagad prisutveckling på mjölk de närmaste åren. Om koncernen inte lyckas förbättra sin konkurrenskraft, måste bönderna räkna med både lägre likvider och kännbart sjunkande intäkter.
Trots en skyddad marknad har den norska mejerisektorn inte förskonats av rationaliseringar de senaste åren. Sedan 1990-talet har ett 90-tal mejerier lagts ned. I dag återstår bara 8.000 mjölkgårdar i landet, mot drygt 35.000 gårdar på 1990-talet.