De nordiska lantbrukarna är redo för en aktiv grön omställning. Men det kräver ökad finansiell omställning. Det konstaterades förra veckan när närmare 80 deltagare från de nordiska bondeorganisationerna samlades till NBC:s presidiemöte i Seinäjoki.
Vartannat år samlas de nordiska producentorganisationerna och jordbruksandelslagens samarbetsorgan NBC. I år pågick det tre dagar långa presidiemötet i Seinäjoki och stora frågor som behandlades var bland annat det nordiska jordbrukets förutsättningar och tryggandet av livsmedelssäkerheten efter Rysslands anfall av Ukraina som lett till mat- och energikrisen som nu pågår.
Lägg till coronapandemin på det och att jordbruket har genomgått omvälvande tider med stigande produktions- och insatspriser. Samtidigt eftersträvar Nordens lantbrukare att säkerställa och fortsätta den gröna omställning och införa fler klimatåtgärder.
– Det är avgörande att det i en exceptionell och komplex situation finns en politisk förståelse och en önskan att säkerställa en tillräcklig livsmedelsproduktion för världens befolkning. I Norden kan vi producera hälsosamma och hållbara produkter med mindre klimatpåverkan samt beakta biodiversitet och djurhälsa, men samtidigt måste jordbrukets lönsamhet och konkurrenskraft säkerställas, säger Søren Søndergaard, NBC:s danska president.
Mycket oroar
SLC:s ordförande Mats Nylund, som också deltog i presidiemötet tillsammans med flera av organisationens tjänstemän och förtroendevalda, fortsätter:
– Under mötet diskuterades det aktuella läget mycket aktivt. Nu finns olika miljökrav och lagstiftning som måste genomföras på ett realistiskt sätt snarare än på ideologisk grund, vilket är fallet nu. Det här oroar alla de nordiska bondeorganisationerna, berättar han.
NBC har ingen beslutanderätt utan är ett organ där lantbruket diskuteras och representanterna delar med sig av erfarenheter och utmaningar. Nylund hänvisar till en undersökning i Danmark som visar att närmare 50 procent av befolkningen betraktar jordbruket som en motpol till hållbar utveckling och god miljövård.
– Det är ett fullständigt vansinnigt synsätt eftersom vi inte kan försörja jordens befolkning utan ett aktivt jordbruk. Här är det viktigt att vi visar att vi gör vad vi kan för att producera mat hållbart och att allmänheten bör lyssna på jordbrukarna och den vetenskap som stöder praktiskt jordbruk framom ideologi.
Förde fram behovet av ny lagstiftning
SLC berättade också om den finländska livsmedelsmarknaden som skiljer sig stort från exempelvis den danska. Det danska jordbruket är exportinriktat och den inhemska marknaden fungerar därmed på ett helt annat sätt än här.
– Vi diskuterade marknadens funktionalitet och berättade om vårt bekymmer med en livsmedelsmarknad som inte fungerar som den ska. Vi har en konkurrenslagstiftning som tillåter två stora detaljhandelskedjor och privata köpman som går ihop och gör gemensamma inköp.
– Det här är en politiska fråga som måste lösas med lagstiftning. Nu handlar det dessutom om försörjningsberedskapen som kräver lönsamhet i jordbruket. Det krävs en övergripande och sund lagstiftning som bidrar till jämbördig konkurrens, konstaterar Nylund.
Samarbetsorganet för fram utmaningar för det nordiska jordbruket och formulerar synpunkter mot bland annat mot EU. En aktuell sak som kommer att föras fram är angreppen mot den privata äganderätten.
– Just nu bedriver EU-kommissionen en politik med miljö- och klimatåtgärder som har en tendens att köra över det grundlagsenliga egendomsskyddet. Här är det viktigt att de nordiska länderna samarbetar, säger Nylund.