En stark andra pelare också framöver. Det stod högt på värdlandet Österrikes agenda inför agrarministrarnas inofficiella möte i början av veckan, då den kommande gemensamma jordbrukspolitiken CAP var på agendan. Sverige och Finland håller med.
Den österriska ministern för hållbarhet och turism Elisabeth Köstinger är mån om att understryka den andra pelarens, i praktiken landsbygdsutvecklingsprogrammets betydelse. I Österrike är till exempel 80 procent av landet LFA-område.
– Den andra pelaren är mycket viktig för oss, och därför får betydelsen inte förringas, säger minister Köstinger. Stöden i den andra pelaren främjar åtgärder som faller den urbana befolkningen i smaken. Det gäller till exempel djurvälfärd, miljöstöd och stöd för ekoproduktion. Den är också ett verktyg för klimatåtgärder.
I Österrike har man delvis använt andra pelaren för att kunna satsa på gårdsturism, som sedan tidigare har betydelse för det österrikiska jordbruket och för landsbygden.
– Österrike har varit bra på att hålla landsbygden levande säger minister Köstinger. Bland annat har vi lyckats minska på flyttrörelsen från landsbygden till städerna. Vi är också bland de länder i EU som har den lägsta medelåldern inom jordbruksnäringen.
Hon är övertygad om att det är realistiskt att hålla andra pelaren på samma nivå som hittills i den framtida gemensamma jordbrukspolitiken.
Element bör inte flyttas mellan pelarna
Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (cent) och hans svenske kollega, landsbygdsminister Sven-Erik Bucht är helt inne på samma linje som minister Köstinger.
– Vi håller helt med om betydelsen av en stark andra pelare, det gäller nu och i framtiden, säger de två ministrarna i det närmaste med en mun.
De är också emot att flytta element mellan pelarna. Redan inför den nuvarande perioden för den gemensamma jordbrukspolitiken, blev miljöåtgärder, till exempel förgröningsstödet, som traditionellt har hört under andra pelaren, en del av den första pelaren. Inför följande period heter det förvisso att förgröningsstödet avvecklas, men i stället föreslår EU-kommissionen andra motsvarande åtgärder. Dessutom finns det en press på medlemsländerna att eventuellt gå med på en nationell delfinansiering också av första pelaren.
Ministrarna Bucht och Leppä anser inte att det är rätt väg att gå.
– Det ska finnas två olika system, den första pelaren med grundstödet ska bilda en plattform, en trygghet för jordbruksnäringen, medan den andra pelaren ska vara ett instrument för var och en medlemsstat att vidta åtgärder för sina speciella behov, säger Jari Leppä.
Sven-Erik Bucht påminner för sin del om att han i diskussionerna under ministermötet tagit upp betydelsen av att kunna idka jordbruk i unionens nordligaste regioner, det vill säga norra Sverige och Finland.
Det är viktigt att vi har förutsättningar för en levande landsbygd i norr, säger han. Det ska vara mer fokus på pelare 2 än 1. Vi vill ha större fokus på åtgärder som bidrar till att uppnå de mål vi satt upp. Vi har till exempel kunnat utnyttja landsbygdsutvecklingsprogrammet för att satsa på bredband i norra Sverige. Det är nödvändigt, man kan knappt tömma mjölktanken längre utan en fungerande dataförbindelse.
Likaså har Sverige infört ett driftsstöd till lanthandlarna och nästan fördubblat investeringsstödet för att de ska kunna upprätthålla en vettig servicenivå.
Sverige har höjt nordliga stödet
I sammanhanget nämner Sven-Erik Bucht också att Sverige har höjt sitt nordliga stöd – svenskarna talar om Norrlandsstödet – med 35 procent, gällande från och med i år. Stödet utgör nu en summa på litet över 400 miljoner svenska kronor, cirka 39 miljoner euro.
– För den enskilda bonden har det här betydelse, det betyder en höjning med 3.000 kronor per ko, cirka 290 euro.
Orsaken till höjningen var att jordbruken i norr minskar betydligt mer än i södra Sverige.
– Fastän möjligheten finns i anslutningsavtalet och fullmakterna fanns så måste vi i alla fall be om lov av EU-kommissionen för att utbetala förhöjningen.
Olika linjer om finansieringen
När det kommer till finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken under den kommande perioden har Sverige och Finland inte samma linje: Sverige stöder en minskning av budgeten och kan åtminstone inte tänka sig en höjning. I Finland vill man hålla kvar budgeten på nuvarande nivå. Finland har inte gått in för en höjning men tanken har vädrats.
Finland har inte heller intresse av att flytta medel från första till andra pelaren, utan båda behövs.
– Sverige är en stor nettobetalare redan nu, säger Sven-Erik Bucht.
– Finland är också nettobetalare men en väldigt stor del av pengarna får vi tillbaka till vårt jordbruk, säger Jari Leppä.
– Det samma gäller visserligen Sverige, skyndar sig Sven-Erik Bucht att tillägga.
Däremot är alltså båda ministrarna överens om att medlemsländerna inte ska delfinansiera de direkta stöden i den första pelaren.
EU måste ta itu med byråkratin
På frågan om det finns en möjlighet att minska på byråkratin och då speciellt inom den andra pelaren, svarar båda ministrarna att frågan har diskuterats så länge de har varit politiskt engagerade i jordbruksfrågor.
– Men jag tycker att kommissionär Phil Hogan äntligen har börjat reagera och vidta åtgärder, säger Sven-Erik Bucht och Jari Leppä håller med.
– Det är kommissionen som inom sig måste ta initiativen, säger minister Leppä.
Gemensam nordisk beredskap för klimatåtgärder
På frågan om det finns förväntningar på nya krisåtgärder efter sommarens torka svarar båda ministrarna att det antagligen kommer upp på följande agrarministermöte.
I sammanhanget påminner minister Bucht emellertid om de nordiska jordbruksministrarnas möte i Stockholm förra veckan. Ministrarna beslutade tillsätta en arbetsgrupp som tar fram gemensamma nordiska strategier och åtgärder för ett mer robust jord- och skogsbruk. En första rapportering ska presenteras för nordiska ministerrådet ännu i år.
– Vi har den samma uppfattning om utmaningarna och om vad som bör göras, säger Sven-Erik Bucht. Därför är det viktigt att vi arbetar tillsammans och ställer upp gemensamt.
Sven-Erik Bucht vill inte spekulera i hur länge han kan fortsätta som landsbygdsminister eller på den kommande svenska regeringssammansättningen.
– Det är för mycket öppet just nu, säger han.
Samtidigt som agrarministrarna diskuterade den gemensamma jordbrukspolitiken röstade Sveriges riksdag mot en fortsättning för den socialdemokratiske statsministern Stefan Löfven. Han har dock inte gett upp kampen ännu och fortsätter i vilket fall som helst tills en ny regering utsetts.
Läs också:
Böndernas ställning och matsäkerhet i fokus på jordbruksministermöte
Jari Leppä diskuterade krispaket med kommissionär Hogan
Copa accepterar inte nedskärningar i CAP