Ryssland har varit en viktig handelspartner för Finland. Men efter invasionen i Ukraina kommer det vara mycket svårt att lita på den ryska ledningen igen. Europarlamentariker Nils Torvalds tror att Putins regim kommer att falla. Men det behöver inte ske i brådrasket.
Det över tre veckor gamla kriget i Ukraina var föga förvånande i fokus då europarlamentariker Nils Torvalds medverkade på distans i samband med ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskaps årsmöte den 18 mars.
– Jag är född 1945. Det här är den allvarligaste krisen som jag varit med om under min livstid. Den säkerhetspolitiska situationen har förändrats radikalt. Läget är rentav svårare än under det kalla krigets höjdpunkt, konstaterade Torvalds inledningsvis.
Vladimir Putin verkar leva i något slags verklighetsfrämmande, retromässig Sovjetnostalgi. Enligt den ryske presidenten har de självständiga staterna mellan Ryssland och USA inte någon självständig roll i maktspelet. Därav har det oprovocerade anfallet mot Ukraina kunnat realiserats.
Långvariga effekter
– Rysslands armémässiga misslyckande och avsaknandet av en hygglig analys av det pågående kriget från ryskt håll förvånar. För närvarande riskerar ryska pansarvagnar att sjunka ner i svart mull och köra fast i kärraktiga miljöer.
Det ryska anfallet försvagas klart av undermåligt underhåll. En avgörande fråga är enligt Torvalds om Putin och hans regim klarar av att inse fiaskot och backa ur det hela.
– Vi vet inte när kriget mot Ukraina tar slut. Däremot kommer effekterna av ett förstört Ukraina att vara mycket långvariga. Vi talar om 10-20 år, betonade Torvalds.
Vilket är det största aktuella hotet mot Finland?
– I det här skedet finns det inte något direkt militärt hot mot Finland. Ryssland är djupt inne i den aktuella krisen och har helt enkelt inte resurser att angripa något annat land.
– I fråga om ett eventuellt finländskt Nato-medlemskap borde dock en ansökan lämnas in snarast. Om fem år kan läget vara annorlunda. Ifall det inte skett stora omvälvningar kan Ryssland potentiellt börja idka påtryckningar mot Finland, svarade Torvalds.
Ökade biogassatsningar möjlighet för jordbrukarna
Nils Torvalds ville under ÖSL-årsmötet inte ge några sypunkter på hur det föreslagna, akuta jordbruksstödet på 300 miljoner euro skulle kunna användas. Apropå den kontinuerliga miljö- och klimatdiskussionen tycker Torvalds att jordbrukarna ensidigt har stämplats som miljöbelastare.
– Vi kommer att behöva rikta ekonomiskt och moraliskt stöd till jordbrukarna framöver. För att effektivt kunna ändra produktionsmetoder kommer det att förutsättas både utbildning och understöd. Exempelvis har en östfinländsk vän till mig har berättat att det tog 3-4 år att nå upp till normala skördenivåer efter att han hade frångått konstgödsel och börjat odla ekologiskt, sade Torvalds.
Finland kan i varje fall stöda sig mot en livsmedelsreserv som räcker minst sex månader i en svår krissituation. Samtidigt tvingas matpriserna hela tiden uppåt som bäst, framhöll Torvalds.
– Finland har också en del konstgödsel i reserven. Motsvarande lagersituationer nere i Europa känner jag inte till. Bristfälliga reserver skulle medföra utmaningar för det kontinentala jordbruket. Europeiska konstgödselfabriker har för övrigt gas som energikälla.
Europeiska rådet har nyligen flaggat för ökade satsningar på biogas i Europa. Detta kunde enligt Torvalds bana väg för nya möjligheter för finländska jordbrukare som också kunde profilera sig som föregångare.
– I fråga om det finländska skogsbrukets kolbindning bör sänkan vara mindre än vad som har föreslagits. Jag håller inte med om Ville Niinistös förslag om en europeisk kolsänka på 490 miljoner ton. Samtidigt kunde metoderna för skogsskötsel utvecklas, tillade Torvalds.
Kan nån lita på ryska ledningen?
Hur kommer det att gå med Finlands handelsrelationer med Ryssland i fortsättningen?
– En huvudfråga är om något land är kapabelt att kunna lita på den ryska ledningen efter den här invasionen? Det handlar i praktiken om en förtroendekris som är i praktiken större än misstänksamheten under kalla krigets dagar.
– Putins regim kommer att falla förr eller senare. Men när det sker är oklart. Det behöver inte inträffa så snabbt, sade Torvalds.
Apropå det tyska avvecklandet av beroendet av fossil energi från Ryssland konstaterade Torvalds att:
– Tyskland kan inte förlita sig på ett ersättande med atomkraft. Under en övergångstid kan bli det aktuellt att ta till kolkraften, vilket ju inte är idealiskt ur miljösynpunkt.
Satsningar på importerad förtätad naturgas skulle förutsätta tekniska investeringar på tyskt håll. Att utveckla vätgassystemet skulle likaså vara kostsamt och man skulle dessutom kunna producera erbjuda mängder som motsvarar industrins behov först kring 2035, tillade Torvalds.