I vår finns det ovanligt goda förutsättningar att få en bra tallplantskog genom naturlig förnyelse. Tallarna har nämligen extra mycket frön i år, och största delen har redan fallit. Det är med andra ord bråttom att markbereda om man inte gjorde det redan i höstas, påpekar Finlands skogscentral.
Naturlig förnyelse av tall har lyckats bra på bara 60 procent av förnyelseytorna som Skogscentralen fältgranskade i fjol. De blygsamma resultaten beror till en betydande del på att man inte utfört markberedning och på att man valt en för bördig växtplats.
Naturlig förnyelse av tall sker med hjälp av fröträd som lämnas på förnyelseytan och med hjälp av kantskog. Man kan förbättra förnyelseresultatet genom att välja de frörikaste träden till fröträd. Man bör välja stora, raka träd med yviga kronor och riklig blomning. Förnyelseavverkningen ska gärna göras i två etapper.
– Också träden är individer, och träd som ser likadana ut kan ha väldigt olika fröproduktion. Efter avverkningen bör man låta träden vänja sig vid de nya ljusförhållandena i lugn och ro, så att fröproduktionen är den bästa möjliga vid förnyelsen, säger Markku Remes, ledande expert på skogsvård vid Finlands skogscentral.
Om förnyelsen genomförs i två etapper gör man först en ljushuggning, där man tar bort ungefär hälften av beståndet. Ljushuggningen ger en föraning om hur bra marken är som grogrund för plantor om man inte markbereder.
Om det bildas gott om nya plantor under det halvtäta beståndet kan man överväga att låta bli att markbereda. Fröproduktionen är som störst först några år efter ljushuggningen, så den bör göras minst tre år före förnyelsen.
Det säkraste alternativet är att välja de största träden med de yvigaste kronorna till fröträd om man inte känner trädens kotthistorik från tidigare år. Trädets egenskaper går också i arv, så man bör tänka på stammens form och grenarnas kvalitet när man väljer.
Förgraningen har passerat sin kulmen
Anmälningarna om användning av skog som kommit in till Skogscentralen visar att granen fortsätter att vinna mark i södra Finland, men att mängden gran som används vid förnyelse har vänt och minskat en liten aning.
Granen är fortfarande vanligast i Päijänne-Tavastland, Egentliga Tavastland och Norra Savolax, där tre fjärdedelar av förnyelseytorna förnyas med gran.
Björkens andel av förnyelseytorna förblev oförändrad i fjol. Bara tre procent av förnyelsearealen förnyas med vårtbjörk. I södra Finland har andelen som förnyas med björk ökat en aning, men i norra Finland förnyar man inte skog med björk.
I norra Finland använder man nu mer tall än under de senaste åren. I Lappland, Norra Österbotten och Kajanaland minskar förnyelseytorna för gran, och dessutom ökar användningen av andra trädslag än de tre största en aning.
Av de björkdominerade skogarna har mer än tre fjärdedelar förnyats med gran. Också planteringen av gran på växtplatser som biologiskt inte är lämpade för gran har hållits på samma nivå som tidigare.
– Skogsägarna försöker skydda sin skog mot älgskador, men samtidigt sjunker avkastningen från skogen, och risken för många andra skogsskador ökar när klimatet förändras. För hållbarhetens skull är det viktigt att förnya med ett trädslag som passar naturligt på ståndorten. Den biologiska mångfalden kan man förbättra genom att öka lövträdsinslaget redan i förnyelseskedet, säger Markku Remes vid Skogscentralen.