Naturen är viktig för välbefinnandet. Och Naturresursinstitutet Lukes campus i Jockis är viktig för både kommunen och landskapet, betonades det då landsbygdstemaparken Elonkiertos tjugoåriga historia firades nyligen.
Elonkierto (ungefär ”livets kretslopp”) är en cirka 30 hektar stor tidigare åkermark som gjorts till ett skyltfönster för det finländska lantbruket, med vandringsleder, informationstavlor (på finska), betande djur och olika slags grödor under odling. Parken har byggts upp av Lukes föregångare Lantbrukets forskningscentral MTT och sköts nu av Luke som också använder närbelägna Jockis herrgård.
Tjugoårsjubileet till ära har parken fått en ny attraktion: ett kvarter som presenterar Lukes forskning, på ett barnvänligt och populärt sätt.
Den nya utställningen (under bar himmel, som resten av Elonkierto) lyfter fram bland annat de genetiska reservernas betydelse, olika nya odlingsväxter och olika sätt att utnyttja skogen, till exempel genom att odla svampar direkt i stockar. Också hästekonomin som är speciellt viktig i trakten har fått en egen ruta.
Utställningen invigdes av landskapsdirektör Anna-Mari Ahonen. Hon påpekade att landskapet satsar speciellt på olika naturrelaterade resurser – livsmedelsproduktionen, skogen, den cirkulära ekonomin – allt sådant som Luke studerar.
– Luke betyder förstås arbetsplatser för regionen men det stärker också den regionala livskraften genom att medverka till att landskapet får internationella nätverk, sa Ahonen.
Mera dyra data
Lukes forskare har händerna fulla med nya utmaningar. Under festseminariet kartlades trender och krafter som påverkar vad vi odlar, producerar och äter. Forskningen kommer att ha en allt starkare roll i att se till att maten räcker till.
Direktör Jutta Kauppi med ansvar för forskningsinfrastrukturen räknade upp Parisavtalet, Agenda 2030 och Food 2030 som pådrivande krafter för Lukes forskning.
Luke har en egen vision för 2022 som utgår från att institutet skall vara en internationellt intressant föregångare i experimentell forskning inom bioekonomi och naturresurser.
Datamängderna som används för och produceras i livsmedelsforskningen växer kraftigt och blir tillgängliga på nya sätt genom öppna datagränssnitt.
I Kauppis och Lukes vision lockar forskningsmiljön i Jockis allt mera både nationella och internationella forskningsnätverk. Också företagssamarbetet kan utökas.
Naturen helar
I det lantliga Jockis skall man alltså göra allt mera forskning som intresserar också i storstäderna världen över. Forskare som tar steget ut och tillbringar en tid här i Egentliga Tavastlands böljande landskap kan samtidigt direkt må bättre, om man tror Lukes forskningsresultat om naturupplevelser och hälsa.
– Forskning som vi gjort i Helsingfors visar att en nära relation till naturen förbättrar folks välbefinnande, säger Marjo Neuvonen som för Luke studerat motion i naturen.
Enligt henne kan motion i naturen vara bättre än på gymmet helt enkelt för att det upplevs som mera meningsfullt att trampa vidare i ett vackert landskap än på en motionscykel.
Men hennes forskarkollega Ann Ojala säger att det också finns andra goda hälsoeffekter av naturens närhet som inte förutsätter motion. De har sannolikt att göra med att människan är biologiskt programmerad att uppfatta naturen som en trygg miljö.
Enligt en annan teori kan naturliga processer som vind, ljud och växlingar i ljus och perspektiv distrahera sinnet på ett gynnsamt sätt. Det hjälper människor att se både fokusera på väsentligheter och att få en viss distans till vardagsproblemen.
– Är då landsbygdens folk lyckligare än stadsborna, frågar en kollega.
– Det finns inte belagt, säger Ojala.
– På landsbygden finns det ju också andra saker som kan stressa mera än i staden. Utkomsten, till exempel.
