Västnyland visade upp sig i bästa vårskrud då Naturbrukslärardagarna ordnades i början av juni. Lärare och personal från naturbruksutbildningarna på alla nivåer i Svenskfinland kom samman kring utbildningsfrågor och fick samtidigt bekanta sig med intressanta lokala utvecklingsprojekt och yrkeshögskolan Novias campus i Ekenäs. Dagarna inleddes i Kyrkslätt och avslutades i Tenala.
På Lill-Nägels i Kyrkslätt presenterade Rikard Korkman och Joshua Finch ett agroforestry-projekt där man med hjälp av alléodlingar etablerat ett skogsjordbruk för att främja biologisk mångfald och förbättra markens bördighet.
I Ingå fick besökarna bekanta sig med Västankvarn gård, NSL:s försöksverksamhet och Xylogas-anläggningen där träflis genom förgasning förvandlas till värme, syntesgas och biokol.
På Novia i Ekenäs ordnades en paneldiskussion under rubriken “Arbetslivets förväntningar på kunniga medarbetare – studerandes förväntningar på arbetslivet”. I paneldebatten deltog hela sju personer varav fyra på distans.
Förutom de tre som fysiskt fanns på plats – Patrik Karell från Novia, Ida Fredriksson från Axxell och Mats Lindholm från Stora Enso – deltog också Micaela Ström från Agrologernas förening, Henrik Holmberg från Södra skogsreviret, Meira-Pia Lohiluoma från ProAgria ÖSL och Jonatan Sandberg som denna vår fullföljt sina agrologstudier vid Novia.
Även åhörarna deltog tacknämligt i diskussionen.
Jobb finns
Under den en och en halv timme långa diskussionen lyftes vikten av att locka studerade till naturbruksutbildningarna fram. Frågan gäller både de som går ut nian, de som vill bli agrologer och skogsbruksingenjörer och de som studerar på universitetsnivå.
Arbetslivet kan erbjuda jobb men utbildningarna har i många fall svårt att fylla sina platser.
Direktör Meira-Pia Lohiluoma från Pro Agria ÖSL sammanfattar arbetslivets förväntningar på de nyutexaminerade som kommer ut i arbetslivet:
– Det viktigaste är att känna till baskunskaper, social kompetens och vara en lagspelare. Arbetslivet kan sedan sköta specialkunskaper genom vidareutbildning, sa Lohiluoma.
Hon fick medhåll av Henrik Holmberg från Södra skogsreviret.
– Ingen är fullärd när man kommer ut i arbetslivet, men det märks tydligt om man har grundkunskaperna i skick.
Ida Fredriksson som jobbar som lärare på Brusaby påpekar att hennes studerande är så unga som 15 år och inlärningen kan ofta handla om alldeles grundläggande saker som att komma i tid till lektioner. Det gäller också att skapa intresse för branschen.
– Vi talar här om vad arbetslivet vill ha, men dagens ungdom kanske frågar sig vad arbetslivet kan ge dem, påpekar Fredriksson.
Viktigt höja bondens image
Den enda studeranden på plats, Jonatan Sandberg, har redan säkrat en arbetsplats inom rådgivningen på Österbottens Svenska Lantbrukssällskap.
– Jag förväntar mig att kunna utvecklas och höja min kompetens. Jag hoppas också att jag kan känna att jag har en värdefull uppgift, säger Sandberg.
Här får han gensvar av sin kommande arbetsgivare, direktör Lohiluoma, som försäkrar att rådgivningen kan erbjuda de unga i arbetslivet ett fint kollegialt stöd där de kan växa in i uppgifterna.
Debattens moderator, Jonas Laxåback från SLC, lyfte fram att behovet av arbetskraft inom näringen är stort. Orsaken till att många ungdomar idag väljer andra branscher diskuterades livligt och flera påpekade att det behövs insatser redan då barnen är i lågstadieålder och en direkt kontakt med grundskolelärare och studiehandledare som kan lyfta fram lantbruket som den viktiga sektor den är.
I framtiden behövs också fler studerande som inte har en egen bakgrund i lantbruket.
– Det är också viktigt att höja bondens image. Vi är ganska osynliga fast det är vi som bär landet, sa Micaela Ström.
Novia lovar bot och bättring
Ingen av debattörerna lyfte självmant upp den känsliga frågan om agrologutbildningens vacklande rykte. Det är ett faktum att över trettio studerande i våras i en skrivelse riktade skarp kritik mot agrologutbildningen i Ekenäs.
Vad värre är, är att kritiken florerat redan en längre tid utan att synliga förbättringar gett sig till känna.
Patrik Karell, prefekt vid institutionen för bioekonomi sedan årsskiftet, lovar ändå bot och bättring.
– Vi har nu byggt upp en åtgärdsplan som vi följer. Vi utvecklar schemaläggningen så att den blir mer ändamålsenlig ur studerandenas vinkel. Vi har rekryterat två nya lektorer till hösten och har också nya timlärare och andra samarbeten. Dessutom utvecklar vi vår kommunikation för att göra studerade mer delaktiga, berättar Karell.
För att främja intresset för naturbruksutbildningarna efterlystes också fler framgångssagor från lantbruket, både i traditionella medier och sociala medier. Dags alltså för fler finlandssvenska jordbruksinfluerare att etablera sig!
– Har man framtidstro och vilja att lära sig är man redan ganska långt. Hur världen ser ut om tjugo år vet vi inte men vi ger verktygen som behövs för att agera, avslutar Patrik Karell på Novia.