Vilken roll kan det finländska lantbruket axla för att bromsa klimatförändringen? På den frågan sökes svar med ett omfattande vallprojekt, som sammanför den finländska livsmedelssektorns aktörer med klimat- och vallforskare.
I det av Valio sammankallade CARBO-samarbetsnätverket medverkar Atria, Meteorologiska institutet, Naturresursinstitutet Luke, Östra Finlands universitet och Yara. I forsknings- och utvecklingsprojekten, som fokuserar särskilt på vallens kolbindning, sker samarbetet också med många mindre företag och forskningsgrupper.
Målet är att minska den inhemska mjölk- och köttkedjans miljöpåverkan med hjälp av kunskap som baserar sig på forskning, nya innovationer och pilotprojekt på gårdar. Samtidigt förbättras lantbrukets lönsamhet och konkurrenskraft med tanke på exportmarknaden.
Projektet är också ett svar på konsumenternas önskan om en mera transparent och hållbar livsmedelsproduktion. Det treåriga projektet går på åtta miljoner euro och finansieras bland annat av Business Finland.
Mjölkens kolavtryck i framtiden noll
Samarbetsnätverket fick sin början i Valios mål att mjölkens kolavtryck i framtiden är noll. Målet kan enligt ett pressmeddelande från Valio nås, om man lyckas öka vallåkrarnas kolbindning märkbart och om energin som finns i gödseln utnyttjas för att ersätta fossila bränslen. För att nå målet behövs också nya teknologier.
De som är med i samarbetsnätverket bidrar med sitt specialkunnande. Åren 2019-2020 utbildar Valio de första 200 mjölkproducenterna till ”kolodlare” tillsammans med miljöstiftelsen Baltic Sea Action Group, medan kötthuset Atria satsar på att utveckla klimatvänlig nötuppfödning.
Yaras roll i projektet är att förbättra vallskördarna med hjälp av digitalisering och resurseffektivitet.
– Vi vill utveckla en ny sorts, på vetenskapliga rön grundad åkerskiftesvis processtyrning för vallproduktion. Yaras mål är att utveckla en resurseffektiv vallkedja, som garanterar en effektivare, hållbarare och mera transparent mjölk- och köttproduktion i finländska förhållanden, summerar Yaras utvecklingschef för marknadsförings- och affärsverksamheten i Europa, Jari Pentinmäki.
Mätningsmetoder behövs
Växtlighetens och markens kolbindning är det effektivaste och billigaste sättet att avlägsna kol från atmosfären. För att kunna utnyttja metoder som förstärker kolsänkorna, behövs en metod med vilken kolbindingen kan bestyrkas.
– Vid Meteorologiska institutet utvecklar vi ett system, med vilken vallväxtlighetens och markens kolbinding kan mätas pålitligt. Med hjälp av mätningssystemet kan man planera och ta i bruk åtgärder som förstärker markens kolbindning. På pilotgårdarna undersöks till exempel hur vallväxtsorternas antal, vallens längd vid slåtter och den använda gödseln påverkar vallens förmåga att binda kol, säger forskningsprofessor Jari Liski.
Naturresursinstitutet och Östra Finlands universitet samarbetar kring mätningen av kolbalansen på åkrar i Norra Savolax. Vid Östra Finlands universitets biogeokemiska forskningsgrupp har man redan under en längre tid undersökt lantbrukets utsläpp av växthusgaser i olika länder.
– Naturresursinstitutets centrala mål är att klarlägga hur man med odlingstekniska metoder på ett vettigt sätt kan kombinera vallens kolbindning och foderproduktionen. Det här är viktigt särskilt nu, när miljölösningar bör kunna förverkligas kostnadseffektivt på grund av lantbrukets dåliga lönsamhet, säger forskare Perttu Virkajärvi.