Kemera
Förutom för virkesproduktion användes 5 miljoner euro av Kemera-stöden som miljöstöd för vård av skogsnaturen och 0,8 miljoner euro för naturvårdsprojekt. FOTO: Richard Lampén
Skogsbruk

Nästan 50 miljoner euro
betalades i stöd för
hållbar virkesproduktion

År 2019 betalade Finlands skogscentral 49,9 miljoner euro i finansiering för hållbart skogsbruk, vilket var 0,3 miljoner euro mer än under året innan. Staten hade budgeterat 55,9 miljoner euro för Kemera-stöden. Av stödet till virkesproduktionen förblev 6,5 miljoner euro oanvänt. Totalt 5,8 miljoner euro betalades ut i form av stöd för naturvårdsprojekt och i form av miljöstöd.

I Egentliga Tavastland ökade användningen av stödet med 2 procent jämfört med året innan. Däremot användes bara 84 procent av stödet i Päijänne-Tavastland jämfört med året innan, i Nyland 96 procent och i Österbotten 97 procent.

Totalt betalades det i fjol i Österbotten ut 2,3 miljoner euro i form av Kemera-stöd, i Päijänne-Tavastland 1,3 miljoner, i Nyland 1,1 miljoner och i Egentliga Tavastland 0,9 miljoner. Totalt betalades det alltså ut 5,6 miljoner euro Kemera-stöd i de här landskapen i fjol.

Största delen av det s.k. Kemera-stödet, 4,1 miljoner euro i de ovan nämnda landskapen, användes för vård av ungskog. År 2018 användes 4,8 miljoner euro för samma arbetsslag.

Tidig vård av plantbestånd är nödvändigt i alla plantskogar och ska utföras ungefär fem år efter att plantbeståndet anlagts. Det uppkommer årligen cirka 100.000 hektar ny plantskog i de privatägda skogarna.

En dryg tredjedel av den tidiga vården av plantbestånd som hade behövt göras har under de senaste åren utförts med Kemera-stöd.

– För att få upp arbetsmängderna till 70 procent borde vi höja stödmedlen med cirka fem miljoner euro, alltså lika mycket som vi har sparat under de senaste åren. Att öka arbetsmängderna vore bra kundservice av skogsbranschens aktörer, säger expert på projektförvaltning Yrjö Niskanen vid Finlands skogscentral.

Skogsvägsarbeten utfördes med Kemera-stöd på cirka tusen kilometer i hela landet, vilket är 60 procent mindre än året innan. Cirka 7 miljoner euro användes för skogsvägsarbeten. Nya vägprojekt planerades för 5,5 miljoner euro. I Österbotten utfördes skogsvägsprojekt, alltså grundlig förbättring eller byggande av skogsväg, på 66 kilometer, i Egentliga Tavastland på 15 kilometer, i Nyland på 11 kilometer och i Päijänne-Tavastland på bara 1 kilometer.

Torvmarksskogar vårdades på 26.000 hektar, vilket är fyra procent mindre än under året innan. Av alla projekt för vård av torvmarksskog var nästan 10 procent i Österbotten om man granskar arealen. I Päijänne-Tavastland var arealen de allra minsta i nationell jämförelse, 54 hektar iståndsättningsdikningsprojekt.

– Skogsvägsprojekt och vård av torvmarksskog kräver stor yrkeskunskap. Beredningen av projekten kräver långsiktighet och mer personal i planeringen och verkställandet, säger Niskanen.

Miljöstödsavtalen ökar

Förutom för virkesproduktion användes 5 miljoner euro av Kemera-stöden som miljöstöd för vård av skogsnaturen och 0,8 miljoner euro för naturvårdsprojekt. Användningen av miljöstöd ökade med 16 procent från året innan. Stöd används i huvudsak för skydd av objekt som avses i skogslagen och METSO-objekt.

I fjol ingicks 933 miljöstödsavtal för en areal på sammanlagt 2.400 hektar, vilket var lite mindre än under år 2018. Miljöstödsobjekten hade klart tätare bestånd än under året innan, vilket förklarar den ökade stödsumman. De vanligaste föremålen för miljöstödsavtalen utgjordes av frodiga och trädbevuxna platser, som lundar, kärr och omedelbara omgivningar kring småvatten, samt moskogar viktiga för mångfalden.

Antalet aktörer som beredde miljöstödsavtal ökade något. Ungefär 11 procent av avtalen bereddes utanför Skogscentralen.

Genom ett miljöstödsavtal förbinder sig skogsägaren att avhålla sig från avverkningar och skogsvårdsarbeten i en värdefull naturmiljö i 10 år framåt. Som ersättning får skogsägaren miljöstöd. Just nu gäller miljöstödsavtal en areal på ungefär 35.000 hektar.

Varje år får cirka 45.000 skogsägare Kemera-stöd. De utför oftast själva vårdarbetena på små och stora plantbestånd. Projekt i torvmarksskogar, vägbyggen och gödslingsprojekt organiseras i regel av skogsproffs.

Skogsägare och av dem befullmäktigade skogsaktörer kan enklast ansöka om Kemera-stöd för tidig vård av plantbestånd och vård av ungskog i tjänsten MinSkog.fi. Kemera-stöd för andra skogsvårdsarbeten kan sökas med blanketter som finns på Skogscentralens webbplats.

– Även i år finns det gott om Kemera-stöd att söka och skogsarbetena väntar på att bli utförda, säger Niskanen från Skogscentralen.

Mer information om den landskapsvisa användningen av Kemera-medel för tidig vård av plantbestånd finns på Finlands skogscentrals webbplats.