Att närmaten intresserar finländarna visar också den årliga Suomi Syö-undersökningen som utförs vartannat år bland 15-79 år gamla finländare. Närmare 2.400 personer svarade i årets undersökning.
Merja Lintunen, forskningschef på Taloustutkimus konstaterar att över häften av finländarna uppger sig vara åtminstone ganska intresserade av närmat.
– Men tre av fyra konsumenter efterlyser en tydligare märkning av närmatsprodukter, antingen på själva produkterna eller butikshyllan. Hälften av konsumenterna tycker det är svårt att veta ifall en produkt kan klassas som närmat eller inte.
Orsakerna till att man vill köpa närmat är bland annat att man vill stöda närområdets producenter, man vill ha färska produkter, man litar på kvaliteten och renheten och gillar att transporterna är korta.
Eko lättare känna igen än närmat
Enligt undersökningen uppfattas ekologiska produkter som lättare att känna igen i butiken än närmat.
– Så många som 62 procent av de svarande anser att man kan lita på att råvarornas ursprung är tydligt märkta då det gäller ekoprodukter. Det här är en stor ökning jämfört med tidigare år. Man litar också på att ekoövervakningen är bra, säger Lintunen.
Huvudorsakerna till att man köper ekologisk mat är att ekoprodukterna uppfattas vara rena och naturliga och att man vill stöda småproducenter. God smak och kvalitet, miljövänlighet och hälsosamhet är andra argument för att köpa eko. Därtill uppskattas det att djuren behandlas väl i ekoproduktionen.
– Sammanfattningsvis kan man konstatera att inhemsk- och närmat blir allt populärare, och detsamma gäller för ekologiska- och rättvis handel - produkter. Allt fler försöker undvika rött kött och många intresserar sig för vegetarisk mat. Allt detta har samtidigt anknytning till oron över miljön. Därför kan man konstatera att framtiden ser ljus ut för ekologisk, närproducerad och inhemsk mat, sammanfattar Lintunen.
”Skriv in närmaten i kommunstrategin”
Tommi Ålander på forsknings- och utvecklingsföretaget TK-Eval, som undersökt hur väl närmats- och ekoprogrammen implementerats, understryker att för närmatens del har målsättningarna uppnåtts rätt bra.
– Det som ännu behöver utvecklas är bland annat samarbetet mellan olika närmatsproducenter. Det är viktigt med nätverkande för att man ska kunna svara på efterfrågan.
Ålander understryker också att kommunerna borde uppmärksamma närmaten mer än nu och att den borde skrivas in i kommunstrategierna. Därtill måste förädlingsgraden öka för att möjliggöra en ökad användning i de offentliga köken.
Också inom ekosektorn hör förädlingen till de största utmaningarna.
– Med en högre förädlingsgrad och bättre förpackningsstorlekar riktade till storkök skulle vi kunna öka andelen ekomat i den offentliga bespisningen.