Den 28 september stundar ett ödesmättat val i Moldavien. Inför valdagen översköljs mjölkbonden Оleg Cotrobai av rysk propaganda. Han bor i regionen Gagauzien i den södra delen av landet, där de flesta stöder Ryssland. Men själv vill han att Moldavien går med i EU – för lantbrukets skull.
I den västliga förlängningen av det stora svartjordsbältet, det som ger södra Ukraina så rika skördar, ligger Gagauzien, en jordbruksregion i Moldavien.
Utanför byn Dezginja går Оleg Cotrobais 20-talet mjölkkor och lika många tjurar och kvigor. Många av röd stäppras, den ras som var allra vanligast i det gamla Sovjetunionen, dit Moldavien hörde.
– Det finns de som tar in holländska raser som ger mer mjölk, men jag håller mig till mina stäppkor, säger Оleg Cotrobai.
Han har varit uppe sedan 06-tiden, då han och en medhjälpare mjölkade korna, efter att kalvarna fått sitt under några minuter.
– Det mesta av mjölken går till ett turkiskt byggföretag som använder det i personalköket, säger han.
– I början stod jag och min fru på marknaden och sålde om morgnarna, men det är skönt att slippa det nu.
Starka band till Ryssland
Att ett stort turkiskt företag är verksamt i Gagauzien är inte så konstigt. Gagauzien är en autonom region där en distinkt folkgrupp, gagauzerna, bor. De talar ett eget språk, gagauziska, som är närbesläktat med just turkiskan.
Men Gagauziens band är ännu starkare till ett annat land – Ryssland. Även om gagauziskan lever som språk, främst i hemmen, är det ryskan som länge har varit standardspråket i Gagauzien. Detta till skillnad från i Moldavien i stort, där rumänskan är officiellt språk.
Det har bidragit till att den ryska propagandan har en motorväg rakt in i Gagauzien och en stor majoritet av gagauzerna hyser proryska sympatier.
I ett Moldavien som länge slitits mellan EU och öst har det inneburit att Gagauzien har blivit en viktig bricka i Rysslands geopolitiska spel för att stärka sin makt i landet och hålla det borta från den europeiska gemenskapen.
Ilan Shor heter oligarken som ser till att Gagauzien badar i rysk propaganda och att det regionala parlamentet domineras av proryska politiker. Shor, dömd i sin frånvaro för ett miljardbedrägeri 2014, ligger bakom stiftelsen Evrazia, som han styr från sin exil i Moskva, där han umgås med Kremltoppar som Putins pressekreterare Dmitrij Peskov med familj.
Genom Evrazia pumpas stora summor in i Gagauzien för att vrida opinionen än mer i ryssvänlig riktning. Man betalar pengar som av många ses som mutor till tiotusentals väljare inför val, barn skickas till ryska läger där de indoktrineras, och antivästliga budskap pumpas ut via sociala medier.
Shor lockar dessutom med prat om stora satsningar. Vissa, som nöjesparken Gagauzialand, har förverkligats, andra har förblivit tomma löften.
Hur väl han har lyckats och hur starkt de antieuropeiska och proryska åsikterna är rotade i regionen blev tydligt i höstas, då Moldavien folkomröstade om EU-medlemskap. I landet i stort vann ja-sidan med knapp marginal, men i Gagauzien röstade 95 procent nej.
Många lantbrukare är proryska
Оleg Cotrobai tillhör det lilla EU-positiva lägret.
– Bland de lantbrukare jag själv känner är de flesta EU-positiva, flera är involverade i olika EU-finansierade stödprojekt.
– Men bland lantbrukare i övrigt finns många som är proryska. De sitter och tittar på de ryska tv-kanalerna och tror att rumänerna ska komma och ta över allt om vi går med i EU. Men det tror jag inte på.
2022, efter Rysslands invasion av grannlandet Ukraina, fick Moldavien EU-kandidatstatus, men vägen till ett eventuellt medlemskap är fortfarande lång. EU kräver först en rad strukturreformer och krafttag mot korruption.
Men öppnas dörren till Europa hade det kunnat innebära mycket positivt för lantbruket, tror flera bedömare, som hoppas på stöd till modernisering, ökad EU-export och att EU-subventioner kan minska riskerna med att driva lantbruk.
Samtidigt ser andra, såsom tidigare ekonomiministern Octavian Calmîc, risker i ökad ägarkoncentration av mark och att lantbruket då ska sysselsätta färre.
Оleg Cotrobai pratar helst om fördelarna.
– Jag hoppas det skulle kunna ge tillgång till mer medel för att utveckla lantbruket, mycket teknik vi har är från Sovjettiden. Det skulle också kunna ge nya exportmöjligheter.
Оleg Cotrobai arrenderar en stallbyggnad i två våningar, som tidigare tillhörde en kolchos. Därifrån tar han bilen på markvägar genom det öppna gagauziska landskapet med sina gula rapsfält.
På en blommande äng har en stork landat. Efter någon kilometer kommer vi till hagarna där hans kor går och ytterligare några hundra meter bort ligger tio hektar mark som han odlar alfalfa på som foder.
– Men det har varit flera år på raken med torka och det ser inte bättre ut i år.
Försvagad regering?
Bredvid har nyligen akacia planterats inom ramen för ett trädprojekt finansierat av Europeiska investeringsbanken. Men många av akaciaplantorna ser ut att vilja ge vika.
Även EU-stödet i Moldaviens parlament riskerar att ge vika. När det nu snart är dags för parlamentsval, den 28 september, intensifieras åter den proryska propagandan för att bana väg för de proryska, Kremlstödda partierna.
Ryska försök att köpa röster och proryska demonstrationer med misstänkt betalda demonstranter har under sommaren avslöjats. I nuläget har EU-positiva partiet PAS majoritet i parlamentet. Men PAS ser enligt opinionsundersökningar ut att backa. Frågan är om proryska partier kommer att ta över majoriteten och styra landet bort från EU igen.
Statsvetaren Andrei Curăraru på den moldaviska tankesmedjan Watchdog ser två scenarier som är mer troliga än andra. Det första är att de proryska krafterna vinner majoritet.
– Men det skulle sannolikt leda till stora folkliga protester i landet, säger han.
Eller så tvingas proeuropeiska PAS gå in i en koalition med partier som på pappret också är EU-positiva, men som egentligen stöder Ryssland.
– Det skulle helt klart leda till en svagare regering.
Oleg Cotrobai, lantbrukaren, är mer hoppfull.
– Jag tror ändå att de proeuropeiska partierna kommer vinna igen.
Nyckfull handelspartner
Skulle ryssvänliga partier få majoritet kan Moldaviens EU-aspirationer komma att sättas på paus. Det skulle i sin tur kunna innebära att Ryssland blir en viktigare exportmarknad för moldaviska jordbruksprodukter.
I exportstatistiken syns idag tydligt vilka delar av Moldavien som är mest Rysslandsvänliga. Landet i stort exporterade 2022 mest jordbruksprodukter till EU-medlemmen Rumänien (30 procent) och Turkiet (11 procent). Till Ryssland exporterades 6 procent av jordbruksprodukterna i landet i stort, men i Gagauzien var den siffran högre (9 procent).
Gagauzien har även stor export till Rysslandsallierade Belarus, något som resten av Moldavien inte har så mycket av.
Ett problem med export till Ryssland – i alla fall så länge Moldavien är vänt mot EU – är ryssarnas nyckfulla och misstänkt politiskt motiverade importrestriktioner som ställer till det för moldaviska lantbrukare. Redan 2013 förbjöd Ryssland import av moldaviskt vin efter att Moldavien hade undertecknat ett associationsavtal med EU.
Hösten 2022 var det dags igen. Då införde Ryssland importförbud på många sorters frukt och grönsaker från stora delar av Moldavien, också det misstänkt politiskt motiverat. Det importförbudet lyftes för Gagauzien efter två år, men gäller fortfarande resten av landet, förutom Moldaviens andra utbrytarregion Transnistrien, som även den är prorysk.
Sådana här restriktioner, som kommer och går, påverkar dock inte Оleg Cotrobai i nuläget. Han är uppväxt på lantbruk och minns att hans far exporterade till Ryssland i början av 00-talet, men hans lantbruk är ännu för litet för att han skulle börja tänka på export.
Skulle det i framtiden växa så ser han inte Ryssland som ett alternativ.
– Jag vill exportera dit man får betalt. Jag vet många som har skickat produkter till Ryssland och aldrig fått några pengar, säger han.
– Ryssland är ett land i kaos, jag föredrar Europa.
